Det är synnerligen märkliga tider vi lever i där varje individ måste göra både stora och små uppoffringar för att dra sitt strå till stacken för att skydda de sjuka och svaga. I många stunder känns det motigt och tungt och det är svårt, stundtals till och med banalt, att försöka se ljusglimtar. Det mesta känns trivialt jämfört med folkhälsan.

Något som dock glatt mig den senaste tiden är den årsstämma vi genomförde den 19 maj inom Lean Forum Bygg. Med tanke på att det var vårt första digitala årsmöte så var det extra roligt att se ett både högt deltagarantal – 24 personer – liksom ett högt engagemang. Mycket glädjande, vilklet jag inte säger bara för att jag fått äran att axla ordföranderollen.

Nej, det primära och allra roligaste är att styrelsen fyllts på med en hel del nya ledamöter. Redan under det konstituerande styrelsemötet i anslutning till årsmötet visade de prov på både hunger och framtidstro, något som vi alla kan behöva mer av i dessa tider. Jag ser verkligen fram emot det kommande årets styrelsearbete!

Precis som styrelsekollega Anders skrev i senaste loggen så är även detta mitt sista logginlägg. Jag lämnar styrelsen och uppdraget som kassör för Lean Forum Bygg efter tio intressanta och roliga år. När jag klev in i föreningen hade vi 4000 kronor i kassan och knappt råd att köpa blommor när vi skulle dela ut det nyinstiftade priset till Årets Lean-byggare för första gången. Sedan dess har vi vuxit till över 20 partnerföretag, vi har en ekonomi i balans och ett betydligt mer omfattande medlemsantal.

Vi har även en stabilitet utåt med både hemsida och nyhetsbrev. Vi har tagit fram tre böcker för försäljning och vi har instiftat ytterligare ett årligt pris, Årets Lean-byggarstudent. Föreningen växer och frodas där utmaningen framöver främst består i hur vi kan skapa ännu mer nytta för våra partnerföretag. Förhoppningen är att vi fortsatt ska kunna fokusera på att göra nytta som ett kitt mellan alla vi som är intresserade av Lean i byggandet.

Just nu befinner vi oss i en ekonomisk situation som inte är orsakad av ekonomiska faktorer. Vi har nyligen sett exempel på hur företag som arbetar med Lean gått in i andra branscher, exempelvis Scania som erbjudit permitterad personal att hjälpa Getinge i produktionen av respiratorer för att stödja sjukvården. Här tror jag att också byggsektorn skulle skulle kunna ha en roll. Vi är duktiga på att leda projekt, att samordna resurser mot ett och samma mål. Det här kommer att vara värdefullt när vi nu ska ta oss ur den samhällskris vi befinner oss i.

Avslutningsvis vill jag tacka för mig även om jag naturligtvis kommer att finnas kvar som medlem. Med det vill jag önska den nya styrelsen lycka till i arbetet med att hålla fokus på rätt frågor och verka för att föreningen växer fortsatt framöver!

Det var ett tag sen jag skrev en logg för Lean Forum Bygg (LFB) och världen ser annorlunda ut sedan sist. Det är svårt att inte beröra situationen i världen, även om detta beskrivs i stor omfattning i alla typer av media. En effekt av situationen i världen märktes ganska tidigt i våra industrier, försörjningskedjan bröts i och med hårda restriktioner i andra länder. Det började diskuteras huruvida Lean, eller snarare ”just-in-time”, och globala försörjningskedjor rimmar illa med att ha beredskap för extrema situationer. Just-in-time kan möjligen vara feltolkad som ”i sista sekunden” när det snarare handlar om att får leveransen i rätt tid (vad som är ”rätt tid” bestämmer man själv) i rätt mängd (volymen bestämmer man själv) etcetera. En kvalificerad gissning är att denna diskussion kommer att fortsätta en lång tid framöver och möjligen kommer saker och ting att se annorlunda ut. Fortfarande gäller dock att aktivt arbeta på arbetsplatsen för att öka delaktigheten, att involvera alla i förbättringsarbetet samt att alltid fråga sig ”går detta att göra på ett bättre sätt?”

För min vardag på Trafikverket med Ostlänken är situationen inte lika akut. Ostlänken är i projekteringsfasen och många har möjlighet att fortsätta arbeta på distans. Som för så många andra blir det mycket digitala möten i dess dagar. Till viss del så märker man att de personliga mötet saknas, den snabba frågan när man möts i korridoren har ersatts med en Outlook-inbjudan, och saker och ting tar längre tid att utreda. Från våra leverantörer och projekterande konsulter börjar det komma vissa signaler om svårigheter. Ostlänken är ett stort projekt, runt 1200 projektörer är involverade, och många är internationella underkonsulter. Även om många av dessa underkonsulter också kan arbeta hemifrån har de inte alla lika bra internetuppkoppling i hemmen vilket gör att vissa leveranser kommer att bli försenade. Framförallt de som arbetar med tunga filer märker av att det tar längre tid att få saker och ting gjorda, vilket är ännu en effekt av globaliseringen som kanske inte uppmärksammats i lika stor utsträckning än.

Jag noterade i och med att jag författar denna logg att det nog blir min sista, jag avgår från Lean Forum Byggs styrelse i och med årsmötet. Hur ska man sammanfatta de två år jag deltagit i LFBs arbete? Spännande, utvecklande och inspirerande är väl det som först och främst dyker upp. Vi fick igång ett arbete med att belöna examensarbeten som duktiga studenter författat kring Lean i byggsektorn, där jag hann vara med och utse två vinnande examensjobb. Jag var med och utsåg Årets Lean-byggare och fick uppleva glädjen och stoltheten hos det vinnande företaget på prisutdelningen. Detta är bara några axplock kring uppdraget i LFBs styrelse, en tid som man så här i eftertänksamhetens kranka blekhet ändå måste beteckna som mycket väl använd.

Med det vill jag rikta ett stort tack till Lean Forum Bygg för att jag fick förtroendet att delta i arbetet och önskar föreningen ett stort lycka till i framtiden. Ni har ett viktigt uppdrag i att få fler att tänka Lean!

Genom NCC är jag engagerad i en del av Västlänken vid Korsvägen i Göteborg, en järnväg i tunnel under centrala staden som ska ge en genomgående pendel- och regiontågtrafik. I arbetet med ett så stort projekt ser jag en tydlig koppling mellan ”gammalt” och ”nytt” tänk. Det nya är den utmaning det innebär att hålla ordning på ett projekt av denna omfattning där vi använder teknologi som många stora organisationer anammat, allt från Nasa till US Army, för att strukturera arbetet: Work Breakdown Structure, WBS.

WBS är ett sätt att få ett ”helhetsscope” utifrån leveransen av projektet. Det gäller inte bara det som står kvar på när vi är klara, det omfattar även temporära installationer, kvalitetsplaner, administrativa verktyg etcetera. För att klara projekt av den här digniteten krävs det någon form av trygg utgångspunkt, en ”base line”, som alla de förändringar som alltid tillkommer i stora projekt ska förhålla sig till. Det gäller att alla håller sig till en och samma struktur i projektet, ett gemensamt sätt att prata, att kommunicera, mellan olika skrån och delar av organisationen.

Vi har traditionellt klarat oss från den här problematiken eftersom vi inte haft så stora projekt. Idag blir de dock allt vanligare och vi ser att det här är något som krävs för att få en helhetsyn över projekten. Här träder sedan det ”gamla” in, det vill säga Lean. Vi vet vad vi har och vad vi ska bygga, men WBS svarar inte på frågan om hur vi ska dela upp arbetet. Hur och när ska de olika delarna utföras, hur skapar vi bäst effektivitet i leveransen? Vi kan tala om att bron ska vara si och så och att den ska stå där, men inte om hur vi ska komma dit.

Det är nu vi måste knyta samman grundstrukturen med effektivitet, sekvensplanering, dynamiska förändringar, anpassa organisation och logistik för effektivitet utan onödiga buffrar och andra slöserier. För mig innebär det en stor inspiration att utifrån base line få fram effektiva flöden och processer, leveranskvalitet, Supply Chain etcetera. Vi ser också tydligt att Lean kan dra nytta av den grundordning som base line innebär; saknas den så är det svårt att få till ett effektivt processtänk och styrning, vilket vilket varit en intressant aha-insikt.

Det är ett väldigt dramatiskt läge i hela världen, något som inte går att undvika. Ett tag trodde jag att jag faktiskt skulle bli Corona-expert. Det var/är nästan det enda det talas om i media, på arbetet, i hemmet och bland vänner. Nu har jag dock lärt mig att det ska ta cirka 10 000 timmar att bli expert på någonting. Jag har också räknat ut att det finns 8760 timmar på ett år, så det lär ta ett tag innan det händer.

Nu hoppas jag verkligen att jag slipper bli någon Corona-expert, det verkar redan finnas tillräckligt många sådana. Just nu arbetar jag mest hemifrån vilket går bra, men det är ju mycket roligare att träffa folk fysiskt än via Skype, Teams eller Zoom. Som stockholmare tar jag dock mitt ansvar och reser så lite som möjligt; påskresan till släkt och vänner i Halland är inställd sedan en tid tillbaka.

Det är mycket som är inställt nu, exempelvis vår utmärkelse Årets Lean-byggare. Allt detta öppnar dock för andra möjligheter; det är nu det är dags att tänka Lean! Det är dags för reflektion och att inhämta nya kunskaper, vilket vår jurymedlem Hans Reich så klokt framhöll. Nu har vi möjlighet att vässa processerna för att stå ordentligt förberedda när allt ljusnar!

Byggbranschen står inför ett ganska häftigt skifte. I flera av de sammanhang jag rör mig i – bland byggföretag, Boverket, internt på NCC – så är kärnfrågan inte längre produkt eller marknad. Idag pratar vi istället om hur vi ska leverera värde till våra kunder. Hur ska vi jobba?

Vad det handlar om är våra arbetssätt. När jag lyssnar på problemställningarna så kopplar de i min värld väldigt starkt till hur vi förhåller oss till och jobbar med Lean. Naturligtvis är Lean inte lösningen på alla problem, men det finns onekligen metoder och arbetssätt som fungerar. Varför skulle dessa inte fungera inom byggsektorn när de fungerar i all annan industri?

Det är klart de gör! Det här är något jag funderat på i många år, men kanske är det nu det händer? Allt handlar om den kritiska massan. Orkar vi med gemensamma krafter att förändra sättet vi levererar värde till våra kunder i byggsektorn?

Det som händer när flera aktörer i hela värdekedjan börjar prata om liknande behov av förändrat arbetssätt är att det påverkar både strukturen och reglerna som styrde det gamla arbetssättet. Nu tittar alla nyfiket på den nya utmaningen där vi tidigare agerat som endkilda aktörer, isolerade öar. Dags för verklig samverkan?

På senare tid har det debatterats en hel del kring byggbranschens problem både i media och inom branschen. Ett exempel är regeringen som den 19 februari i år bjöd in och samlade aktörer i byggbranschen för ett samtal om hur ett fortsatt högt och hållbart bostadsbyggande kan säkerställas. Här finns det ett flertal händelser och initiativ som har en stark koppling till Lean.

Boverkets rapport 2018:36 ”Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn” som kom hösten 2018 representerar en bra kartläggning av var det finns förbättringsmöjligheter. Här framgår var de stora systematiska problemen finns. Rapporten har medfört att Byggföretagen startat en studie med avsikt att ta fram åtgärder för att minska just de problem som rapporten pekar på, ”Byggföretagens Förstudie om Boverkets rapport fel, brister och skador inom byggsektorn”. Förstudien pågår och är inte färdigställd.

I Kommittén för Modernare Byggreglers betänkande SOU 2019:68 föreslås en hel del förändringar vad gäller BBR och dess innehåll i avsikt att förenkla, till exempel att det ska bli enklare att bygga om. Det ska även finnas möjlighet till flexiblare planlösning, allmänna råd i föreskrifter ska minimeras och kopplingen till standarder ska tas bort. En ny myndighet, Byggkravsnämnden, införs med uppgift att ge förhandsavgörande om en föreslagen lösning uppfyller vissa krav och certifierade sakkunniga och kontrollansvariga avskaffas i plan- och bygglagen. Betänkandet är nu ute på remiss för synpunkter från branschen.

Mikael Anjous bok ”Den ineffektiva Byggbranschen” är ytterligare ett exempel, där Mikael pekar på att vissa strukturer hämmar branschens utveckling. Detta gäller exempelvis Kollektivavtalssystemet på entreprenadsidan, Branschpåtagna institutionella standarder (AB, ABT med fler), påtvingade institutionella ramverk (Hyreslagstiftning, BBR med fler), delmarknader med oligopolsituationer, kompetensbrist …

Produktivitetsläget i Svenskt Byggande 2018 av Christian Koch (Chalmers) visar på fyra stora positiva nyheter: Projektproduktiviteten har ökat 1 procent per år per kvadratmeter 2014-2018. Ledtiderna per kvadratmeter är kortare, det byggs snabbare. Det kan betala sig att använda partnering och det ger nöjdare aktörer. Det lönar sig att använda BIM.

Här finns snart ett mycket bra underlag för förbättringar. Slöserierna kan identifieras, grundorsakerna kan hittas och effektiva åtgärder kan tas fram och genomföras – ett Lean sätt att se på saken.

Att vara doktorand i Australien innebär att slutföra sina forskarstudier på 3 år. Konkurrensen för att ta sig in på forskarstudier är hård, de flesta som antas har redan publicerat ett par forskningsartiklar. Studierna finansieras med stipendium, så flera doktorander har extrajobb vid sidan för att kunna överleva. Man måste också betala en avgift till universitetet för att bedriva forskarstudier. På det hela taget innebär det att de forskarstuderande som tagit sig in och som arbetar mot sin avhandling är högt motiverade och kompetenta. Doktorandgruppen på Centre for Smart Modern Construction deltar i alla utåtriktade aktiviteter, organiserar flera av dem och samverkar tvärs över projekten. Det gör att gruppen är produktiv och kommer snabbt till publicerade resultat. Aptiten på ny kunskap är stor och nya idéer välkomnas varmt. Ett inspirerande och kreativt klimat att svepas med i! Varken grundutbildning eller forskarutbildning innehåller något fokus på effektivisering eller Lean management. Det kan ha att göra med att Australien tappade sina sista större tillverkningsanläggningar av bilar och bussar för cirka 10 år sedan. Det finns helt enkelt ingen större kultur av tillverkning i landet och därför har också internationella företag kunnat slå sig in på byggmarknaden utan större motstånd. Så därför: Det är viktigt att Sverige fortsatt är duktiga på de metoder som är ryggraden i tillverkningsindustrin – annars blir vi helt enkelt utkonkurrerade!

Western Sydney University har som ett av de första universiteten i Australien inom byggande satsat medvetet på att samverka med industrin. På tisdagen den 17/9 2019 samlades ett 40-tal personer från akademi och industri för att diskutera digitalisering i byggandet. Seminariet var otroligt intressant (läs mer här). Sujeet Rana från Built presenterade en satsning som byggindustrin ska göra på att formera en digital plattform där aktiviteter som alla byggbolag måste göra, men som inte ger konkurrenskraft, kan standardiseras. Ett exempel är fakturabetalning, ett annat är upphandling av mindre entreprenörer. I Australien finns till exempel inte motsvarigheten till AB04 och ABT06. För varje nytt kontrakt så används parternas egna mallar med tillägg. Det betyder att varje gång ett nytt projekt ska starta så behöver förhandlingar om varje detalj genomföras och skulle något gå fel är det inte säkert att kontrakten stämmer överens med varandra och det blir svårt att förstå vem som ska ta vilket ansvar. Ett typiskt exempel på slöseri i byggbranschen som vi svenskar är bortskämda med att det bara fungerar!

Man skulle kunna tänka sig att Australien är ett land, men det är sex delstater. De sex delstaterna New South Wales, Victoria, Queensland, South Australia, Tasmanien och Western Australia har olika byggnormer och olika arbetsmiljölagar. Nyligen har NSW utsett en ”building commissioner” som ska arbeta med att städa upp i byggbranschen och sätta nya spelregler. Detta blev aktuellt sedan man alldeles nyligen haft två stora händelser där den bärande strukturen för två olika betonghus, Opal Tower och Mascot Towers, uppvisat allvarliga sprickor efter att endast varit i bruk 5-10 år. Därför är frågor kring kvalitet högst upp på agendan och alla letar efter metoder som kan hjälpa till att öka kvaliteten på byggprojekten. De kompetenser som Sverige har som land passar därför utmärkt in i den här frågan och svenskar kan med stor säkerhet bidra substantiellt både med kunskap och direkta produkter. Lean Construction med sitt inneboende fokus på kvalitet och värdeskapande är inte implementerat eller ens välkänt i Australien – här finns mycket att lära och att lära ut!