Här under maj var jag upp till fjällen med ett par vänner till mig. Vi njöt i fulla drag av väder och vind och tyckte på det hela taget att dagarna var underbara – för vi ville att det skulle vara underbart, trots bitvis hårda vindar och tillfälliga snöbyar. Vi var klädda för vädret och i gengäld njöt vi desto mer när solen tittade fram, samtidigt som vi konstaterade att det inte blir bättre än vad du gör det till. Vi valde att se det positiva.
Hur ser du på tillvaron? Är glaset halvfullt eller halvtomt? Inställningen är lika viktig i Lean-arbetet som på semestern, den som inte har ett öppet sinne missar många möjligheter – precis som den som blundar för problemen knappast kommer att hitta några lösningar …
Det finns många varianter kring det här med att se på omgivningen. En kollega tog sina små barn till ett känt zoo en bit söderöver för att de skulle få se nyfödda tigerungar. Barnen såg ungarna och konstaterade att de var som katter är mest – men tigermamman … Vilken STOR katt, något sådant hade de aldrig sett! Är vi tillräckligt duktiga att se med andras ögon? Våra kunders, kollegors eller konkurrenters ögon?
För att återknyta till zoo-temat har vi flickan som gick till parken med sin morfar för att titta på elefanten. De gick fram till gallret och morfar frågade om hon såg elefanten? ”Jag ser ett ben”. De gick runt stängslet och morfar frågade om hon såg elefanten nu? ”Jag ser en snabel”. De fortsatte runt. ”Jag ser en svans”. När de gick därifrån vände sig flickan om och tittade tillbaka mot inhägnaden. ”Nu ser jag elefanten!”
På mitt företag gör vi en massa bra saker men vi ser inte alltid sammanhangen – trots att allt faktiskt hänger ihop. Det är först med rätt perspektiv som helheten framstår tydligt; varifrån du tittar, ur vems synvinkel du tittar och din egen inställning. Vilka glasögon har du på dig? Irriterar du dig på vinden och lider av snöbyarna eller ser du solen och njuter av fälten där nysnön lagt sig?
Kajsa Simu · Ordförande Lean Forum Bygg