En positiv kraft i det svenska samhällsbyggandet

Flexator i Anneberg är Årets Lean-byggare 2018, en utmärkelse de tilldelats mycket tack vare sitt arbete med Produktionslyftet. På kort tid har de sett hur verksamheten med alla medarbetare utvecklats och idag är de ett företag som verkligen känner av förändringens vindar!

Flexator inledde sin satsning med Produktionslyftet i slutet av 2016 i samband med att företaget fyllde 60 år. Redan från start bestämde de sig för att kalla arbetet för Flexatorlyftet och slog även fast att Flexatorlyftet skulle vara ”för evigt”. Anledningen till att de var noga med att kalla sin satsning för Flexatorlyftet var att de vill tydliggöra ägarskapet.

– Det här är vårt program, det är Flexators egen satsning som vi själva måste driva, säger VD Ola Adolfsson. Det är ingen utbildning eller projekt utan vår väg mot framtiden.

Ola har varit VD på Flexator sedan 2006 och jobbade redan på 90-talet för företaget, men arbetade i början av 2000-talet under en period som fabrikschef på Skanska. Stefan Josefsson-Palmér är ansvarig för verksamhetsutveckling och som sådan också general för Flexatorlyftet. Anders Hermansson är inköps- och logistikchef på Flexator och både Stefan och Anders har ett förflutet från mer traditionellt tillverkande industri med erfarenhet av Lean, internlogistik och materialflöden. Både Anders och Stefan var också med vid prisutdelningen i Stockholm då Flexator tilldelades utmärkelsen Årets Lean-byggare 2018.

– Med Flexatorlyftet har vi ett system för att möta våra utmaningar, säger Stefan. Vi är inte i mål på långa vägar men det känns att vi i alla fall är på rätt väg.

Något som också Lean Forum Byggs styrelse och jury noterat. Motiveringen till Årets Lean-byggare löd som följer:

”Vinnaren har med företagsledningen i spetsen bestämt sig för att utveckla företaget med ständiga förbättringar genom att involvera personalen, satsa på utbildning i Lean och genom att vara modiga nog att ta extern hjälp. De har på kort tid ökat både produktiviteten, sparat pengar och dessutom identifierat besparingspotential av stor omfattning som de tidigare inte känt till. Det vinnande företaget är ännu ett exempel på hur engagemanget från ledningen gjort ett bra företag ännu bättre och startat resan till att bli ytterligare ett föredöme inom samhällsbyggnadssektorn.”

Deras Lean-satsning initierades av att företaget upplevde ett antal utmaningar som de ville ta sig an, bland annat enkätresultat från kunder som visade fel trend; projekten avslutades inte tillräckligt snabbt eller till rätt kvalitet. Det hände att vissa projekt växte till surdegar trots Flexators uttalade ambition att leverera korrekt. Det gällde även medarbetarperspektivet där de har genomfört enkätundersökningar i snart 20 år och vet att det finns en förbättringspotential. De ligger på Sverigesnittet, men även här finns det en högre ambition. Det är något som kondenseras ner till arbetsglädje och lojalitet, där mycket handlar om involvering.

– Nu börjar vi känna att folk växer, implementeringen tar sin tid men nu börjar det ge resultat, säger Anders. Bara under de senaste fyra månaderna har vi sett en stor skillnad i engagemanget, det är väldigt positivt och syns tydligt.

Ola ser en positiv förändring hos Flexators medarbetare bara sedan årsskiftet. Priset som Årets Lean-byggare som Lean Forum Bygg tilldelade dem har också gjort sitt till, även om satsningen inte visat några effekter på det ekonomiska resultatet än.

– Det underliggande arbetet är stort, vi går helt enkelt mot en bättre verksamhet, menar Ola. Vi har betydligt färre dåligt genomförda projekt, där vi för bara tre år sedan kunde ha riktiga dikeskörningar. Projektstabiliteten är betydligt högre och vi har idag inte längre några riktigt dåliga projektresultat.

Den berömda polletten har trillat ner efter Lean-spel och daglig styrning. De avslutar Produktionslyftet till sommaren men har förutom sina pilotområden spridit arbetet vidare till 6-7 andra grupper. Anledning till att det gått så pass snabbt är att de sett till att ha resurser på plats från start.

– Visst är det bra att utbilda personalen men det är också viktigt att har resurserna på plats för att kunna komma igång snabbt och brett, menar Anders. Du tappar i tempo om du utbildar och sedan får vänta i två månader på att tavlorna ska komma på plats; här fanns allt på plats från dag ett.

Samtidigt så får grupperna på avdelningarna testa sig fram kring vad som behövs, där medarbetarna utvecklat de metoder som nu etablerats som standard. Det hela har landat i tavlor med två gemensamma och standardiserade fält – för säkerhets- respektive förbättringsarbete – samt ett gruppspecifikt fält. Alla tre framhåller också vikten av utbildningen i Lean produktion på 7,5 högskolepoäng, där Anders och en kollega var först ut. Idag har Flexator totalt 8 medarbetare som gått utbildningen.

– Det höjer både individens kompetens och vår gemensamma förmåga att dra arbetet vidare i organisationen, konstaterar Anders. På min kurs var det några deltagare som inte körde Produktionslyftet parallellt och jämfört med dem är det ett drömläge med tanke på arbetet med att få igång exempelvis daglig styrning och förbättringsarbete.

En annan av Flexators ambitioner är att vara en positiv kraft i samhällsbyggandet, de både vill ta och tar ett ansvar. De erbjuder praktikplatser, tar in examensarbetare och har även miljöaspekten som ett styrmedel – de ska vara ett företag som det omgivande samhället vill ha i trakten, inte ett nödvändigt ont. Kontakterna med kommunen är positiva och de arbetar uttalat för att utgöra ett verkligt stöd för skola, arbetsliv och samhälle.

– Trots att vi arbetat med detta under en relativt kort tid är det viktigt att vi framstår som en attraktiv arbetsgivare, framhåller Anders. Vi kämpar lite med vårt geografiska läge vilket är tydligast på tjänstemannasidan, så vi måste helt enkelt både presentera oss som och vara en modern arbetsgivare.

Flexator ligger även relativt lång framme med sitt digitaliseringsarbete, där de tar fram allt digitalt innan de börjar producera. Med BIM (byggnadsinformationsmodellering) konstrueras exakta modeller av det som ska byggas som digitala modeller.

– Vi har alla komponenter på plats och ligger långt framme i utvecklingen, menar Ola. Vår BIM-projektering är avgörande för hur vi sedan ska göra rätt i produktionen.

Ola nämner Lindbäcks Bygg som en positiv influens för Flexator och Ola var själv med 2010 då det var de som vann Lean Forum Byggs pris.

– Det är klart att vi har kikat på dem, erkänner Ola. Det har gått bra för dem, vad är det de gör?

Bland annat så interagerar de med sin omgivning, som exempelvis med Luleå tekniska universitet (LTU). Gjorde Flexator det? Nej, men idag gör de det! Påverkan från Lean är tydlig och Ola nämner projektet Lean Wood Engineering under ledning av Lars Stehn där både Lindbäcks och Flexator deltog, men där kärnan låg i Luleå med LTU, Lindbäcks och Moelven bland andra.

– När vi blev engagerade hade det börjat klinga av men redan när Produktionslyftet startade hade vi diskussioner med Träcentrum om detta, berättar Ola. Resonemanget då var att vi kunde arrangera något liknande på egen hand.

I efterhand konstaterar Ola att det är bättre att göra det med en etablerad partner, det blir en helt annan kraft och kontinuitet med ett program att rulla ut där handlingsplanen redan är spikad.

– Det innebär ett plus med någon som kommer utifrån, det är viktigt med lite obehagliga sanningar och utmaningar, menar Stefan. Det blir ett annat förtroende för någon som kommer utifrån med erfarenhet från andra företag i motsvarande situation, medarbetarna lyssnar på ett annat sätt än om det är en kollega som talar.

Byggbranschen generellt har större utmaningar än traditionell tillverkande industri med sina utspridda arbetsplatser där produktionsutvecklingsfasen ofta är helt avskild från själva produktionsfasen; de träffas inte och det är lång tid mellan faserna vilket är hämmande för såväl produkt- som produktionsutvecklingen – interaktionen saknas ofta. Ola efterfrågar en större samverkan mellan produktutveckling och produktion och att få ihop hela kedjan inklusive samarbete med slutkunden. Idag finns det ett begränsande projekttänkande.

– Vi arbetade tidigare med BoKlok-produkter, de är väldigt duktiga på att förstå sina kunder. De intervjuade flera tusen tänkta lägenhetsköpare och utgick sedan från ett räkneexempel med en ensamstående sjuksköterska med ett barn. Utifrån den kostnadsbilden tog de sedan fram sina produkter. Det innebar ett fullständigt kundfokus, ett lysande exempel på industriellt tillverkade boende: Produkt och process med slutkunden i fokus!