Det högsta trädet i världen växer i Kalifornien. Det är en Sekvoja på 115,56 meter och den är cirka 600 år gammal. Det högsta trädet i Sverige växer i Omberg, det är en Silvergran på 49 meter och den är cirka 150 år. Det högsta trähuset i världen just nu är Mjöstornet i Norge på 85 meter. Det högsta trähuset i Sverige blir i höst Skellefteå kulturhus och hotell på 80 meter.

Det är uppenbart att stora och höga trähusbyggnader blir allt fler och att trähusbyggandet har en stor potential. Trähusen kan bli ännu högre än idag med korrekt teknisk utformning och hålla väldigt länge. Historiskt har det funnits vissa risker med större och högre trähus, framförallt brand men även fuktproblem. Det går att bemästra idag. Klimatfrågan är också en viktig drivkraft, mycket talar för att trä minskar byggets klimatavtryck jämfört med andra byggmaterial. Detta särskilt om trävirket hämtas lokalt.

När det byggs med trä har det visat sig att ett Lean-tänkande är extra viktigt. Flödet och logistiken på arbetsplatsen ska tänkas igenom ordentligt så att leveranser kommer Just-in-Time och att lagring undviks i så stor utsträckning som möjligt. Trä kan vara känsligt för fukt och vissa delar behöver skyddas innan de har monterats. Trä är även väldigt bra att förtillverka i volymer eller som platta paket (vilket exempelvis Ikea tydligt har visat). Att arbeta med trä uppfattas ofta också mer positivt, det ger en bättre arbetsmiljö relativt andra byggmaterial. Det är till exempel inte så mycket störande bilningar eller håltagningar som i betong.

Det finns utrymme för en hel del innovation och utveckling inom trähusbyggandet och en hel del kvar att lära. En del kunskaper går att få tag på genom att se hur det byggdes förr med trä, till exempel bärande massiva plankväggar i 30-tals villor och bjälklag i tidigt 1900-tals byggande. Genom att använda erfarenheterna från gammal kunskap, kombinera dessa med ny kunskap och inkludera Lean i denna utveckling så har vi en trähusvinnare!

Äntligen. I helgen kunde jag för första gången på ett par år njuta av en riktig vårvinterdag med snö, minusgrader och takdropp. De sista åren här i Stockholm har det inte riktigt gått att uppleva vårvintern då de senaste vintrarna varit så snöfattiga just vid denna vårvintertid – men nu gick det! Ut i solen på altanen med en kopp kaffe och bara njuta. Det är livet.

En god vän till mig från Luleå berättade att samerna indelar året i åtta årstider, inte bara i fyra. De årstiderna har olika längd och följer naturens skiftningar och flöde. När man lever nära naturen blir man uppmärksam på de små nyanserna i årstidsväxlingarna. Vårvintern är en sådan årstid när både ljus och värme återkommer efter månader av vinter. Förenklat så kan man säga att de åtta årstiderna är: Vårvinter, vår, vårsommar, sommar, höstsommar, höst, förvinter och vinter.

Alla dessa har en naturlig koppling till naturens skiftningar och de har heller inte ett jämt antal dagar för varje årstid. Det är ett flödesorienterat tänkande som följer naturens rytm och flöde. Att se flödet och att underlätta för att det ska kunna fungera så effektivt som möjligt, både för processer, maskiner och människor. Det är Lean. Känns naturligt.

Det är ett väldigt dramatiskt läge i hela världen, något som inte går att undvika. Ett tag trodde jag att jag faktiskt skulle bli Corona-expert. Det var/är nästan det enda det talas om i media, på arbetet, i hemmet och bland vänner. Nu har jag dock lärt mig att det ska ta cirka 10 000 timmar att bli expert på någonting. Jag har också räknat ut att det finns 8760 timmar på ett år, så det lär ta ett tag innan det händer.

Nu hoppas jag verkligen att jag slipper bli någon Corona-expert, det verkar redan finnas tillräckligt många sådana. Just nu arbetar jag mest hemifrån vilket går bra, men det är ju mycket roligare att träffa folk fysiskt än via Skype, Teams eller Zoom. Som stockholmare tar jag dock mitt ansvar och reser så lite som möjligt; påskresan till släkt och vänner i Halland är inställd sedan en tid tillbaka.

Det är mycket som är inställt nu, exempelvis vår utmärkelse Årets Lean-byggare. Allt detta öppnar dock för andra möjligheter; det är nu det är dags att tänka Lean! Det är dags för reflektion och att inhämta nya kunskaper, vilket vår jurymedlem Hans Reich så klokt framhöll. Nu har vi möjlighet att vässa processerna för att stå ordentligt förberedda när allt ljusnar!

På senare tid har det debatterats en hel del kring byggbranschens problem både i media och inom branschen. Ett exempel är regeringen som den 19 februari i år bjöd in och samlade aktörer i byggbranschen för ett samtal om hur ett fortsatt högt och hållbart bostadsbyggande kan säkerställas. Här finns det ett flertal händelser och initiativ som har en stark koppling till Lean.

Boverkets rapport 2018:36 ”Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn” som kom hösten 2018 representerar en bra kartläggning av var det finns förbättringsmöjligheter. Här framgår var de stora systematiska problemen finns. Rapporten har medfört att Byggföretagen startat en studie med avsikt att ta fram åtgärder för att minska just de problem som rapporten pekar på, ”Byggföretagens Förstudie om Boverkets rapport fel, brister och skador inom byggsektorn”. Förstudien pågår och är inte färdigställd.

I Kommittén för Modernare Byggreglers betänkande SOU 2019:68 föreslås en hel del förändringar vad gäller BBR och dess innehåll i avsikt att förenkla, till exempel att det ska bli enklare att bygga om. Det ska även finnas möjlighet till flexiblare planlösning, allmänna råd i föreskrifter ska minimeras och kopplingen till standarder ska tas bort. En ny myndighet, Byggkravsnämnden, införs med uppgift att ge förhandsavgörande om en föreslagen lösning uppfyller vissa krav och certifierade sakkunniga och kontrollansvariga avskaffas i plan- och bygglagen. Betänkandet är nu ute på remiss för synpunkter från branschen.

Mikael Anjous bok ”Den ineffektiva Byggbranschen” är ytterligare ett exempel, där Mikael pekar på att vissa strukturer hämmar branschens utveckling. Detta gäller exempelvis Kollektivavtalssystemet på entreprenadsidan, Branschpåtagna institutionella standarder (AB, ABT med fler), påtvingade institutionella ramverk (Hyreslagstiftning, BBR med fler), delmarknader med oligopolsituationer, kompetensbrist …

Produktivitetsläget i Svenskt Byggande 2018 av Christian Koch (Chalmers) visar på fyra stora positiva nyheter: Projektproduktiviteten har ökat 1 procent per år per kvadratmeter 2014-2018. Ledtiderna per kvadratmeter är kortare, det byggs snabbare. Det kan betala sig att använda partnering och det ger nöjdare aktörer. Det lönar sig att använda BIM.

Här finns snart ett mycket bra underlag för förbättringar. Slöserierna kan identifieras, grundorsakerna kan hittas och effektiva åtgärder kan tas fram och genomföras – ett Lean sätt att se på saken.

Sommar och semester, ett perfekt tillfälle för att ladda batterierna – byta miljö, hitta på något spännande, få nya intryck och lärdomar, inspireras … Mycket av detta knyter också an till min styrelsekollega Jimmys inlägg.

För min del blev det i år först ett besök på Gotland under Almedalsveckan, Sveriges största gratis utomhusmässsa med 100-tals intressanta seminarier och föreläsningar varje dag. Det var hög klass på utbudet av föreläsare med bland andra Petter Stordalen, Hans Lind och Kajsa Simu.

Sedan bar det av mot Frankrike och Biarritz, surfparadiset vid Atlantkusten med en fantastisk strand. Det blev även några dagar i San Sebastian på spanska sidan gränsen, känd för sin matkultur och de många krogarna i Guide Michelin – även de med en fantastisk strand som bland annat utsetts till Europas vackraste.

Mat, vin, surfing, båt-, tåg- och bussresande med allt vad det innebär av inspirerande miljöombyte – nu är jag fullproppad nya lärdomar och idéer kring byggbranschens utmaningar! Det är mycket som jag kommer att ta med mig och använda i mitt Lean-arbete.

Här om dagen fick jag upp ögonen för ett intressant flödeseffektivitetsprojekt. Att satsa på flödeseffektivitet är en grundbult inom Lean och det brukar alltid löna sig. Projektet jag tänker på är den nya Sidenvägen, världens just nu största infrastrukturprojekt. Det rör sig om en satsning i biljonklassen och handlar egentligen inte om en utan flera olika Sidenvägar tvärs igenom Asien.

Projektet finansieras med bidrag och lån från Kina samt investeringar från de berörda länderna. Kritikerna av den nya Sidenvägs varnar för korruption, huvudlösa projekt och att Kina kommer att använda sig av sina investeringar för att få ett ökat inflytande över de länder där investeringarna gjorts. Det står helt klart att satsningen kommer att påverka många på många olika sätt.

En intressant satsning är till exempel den på tågfrakt genom hela Asien. Med tågfrakt kan godset komma fram på 20 istället för 60 dagar, vilket är motsvarande tid det tar med båt. Att få till flödeseffektiva tågresor och frakttransporter är något som är högaktuellt också i Sverige och Europa. Ett annat spännande projekt är Elon Musks hyperloop, för närvarande dock i första stadiet ”loop”.

Om de här projekten lyckas kommer det att innebära stora tidsbesparingar för bpåde varu- och persontransporter. De kommer förhoppningsvis även att alstra såväl miljömässiga som ekonomiska vinster. Det finns mycket att tjäna på att tänka Lean.

Idag tänkte jag att loggen ska handla om produktivitet, ett intressant ämne för just byggbranschen. Är det ens möjligt att mäta produktivitet i byggbranschen? Och hur ska det i så fall göras? Återkommande rapporteras det om att produktivitetsutvecklingen inom byggandet är lågt, inte bara i Sverige utan också i andra länder. Det finns en hel del knepiga frågor när det gäller att mäta detta i branschen.

En uppenbar fråga är vad det är som räknats som byggbranschen i de mätningar som utförts? Är det bara nyproduktion eller är även anläggning, byggservice och ROT inräktnat? Ju större område som räknas in desto lägre och närmare konsumentprisindex borde väl värdena bli? Det gäller att jämföra äpplen med äpplen och päron med päron; jag tror exempelvis inte att servcieverkstäder tads med när industrins jämförbara värden räknas fram?!

Är det kanske som professor Hans Lind och Han-Suck Song, KTH, kom fram till i sin forskningsrapport (Dålig produktivitetsutveckling i byggindustrin, 2012), det vill säga att tvärsäkra konstateranden om att byggbranschen har dålig produktivitetsutveckling baseras på en myt och att den usla produktiviteten är ett statistiskt mätfel. Eller är det som professor Jan Bröchner och Ahmet Anil Sezer, Chalmers, kom fram till i sin forskningsrapport (The construction productivity debate and the measurement of service qualities, 2013), nämligen att byggbranschen till stora delar kan jämföras med serviceindustrin där kundens påverkan är så stor att generella produktivitsmätningar inte är möjliga.

Bägge rapporterna har säkert rätt. Själv tror jag att det går att mäta så länge vi håller äpplen och päron åtskilda. Därför ska det också bli intressant att följa de SBUF-finansierade FoU-projekten som pågår i ämnet just nu som undersöker produktivitetsfrågor: Professor Lars Stehn, LTU (Produktivitet i byggandet: Mätmetoder), samt Johan Nyström, VTI och BI (Arbetskrafts- och totalfaktorproduktivitet i bygg- och anläggningssektorn). Flödeseffektivitet, som jag tror det kokar ner till, är en viktig Lean-fråga.

Att vi gör misstag och lär av dessa är ett lika välkänt som väletablerat fenomen. Det används dessutom ofta som motor inom erfarenhetsåterföring och förbättringsarbete. För många är det naturligt att uppmärksamma sådant som inte är bra för att lära sig av detta så att det inte upprepas.

Ett annat och kanske mer positivt sätt att lära sig är att se till de goda exemplen och ta till sig av dessa. Vad är det som gör att vissa projekt lyckas? En del av svaret på den frågan kan vi få genom att studera de projekt som är nominerade till Årets Bygge 2019. Denna årligen återkommande tävling lyfter fram exempel på det bästa som branscen har presterat inom samarbete, kvalitet, ekonomi och form.

Årets Bygge arrangeras av tidningen Byggindustrin och Business Arena med Svensk Byggtjänst som samartbetspartner. Vinnaren av tävlingen koras på byggegalan den 26 mars – här kan du boka din biljett. I det projekt som slutligen segrar finns det säkerligen en hel del att lära sig av. Lean Forum Byggs utmärkelse Årets Lean-byggare delas även det ut på galan, ytterligare en källa att lära sig mer från!

Vintern är kort, det mesta regnar bort, så ta för dig, solen skiner idag … Det stämmer i alla fall för i år. Så vad göra? Jo, det blir till att boka en skidresa förstås, i Sverige. Agil planering när den är som bäst!

Agila, snabbrörliga och förändringsbenägna arbetssätt är något som allt fler talar om som en del av vägen till framgång. Framförallt gäller det i den alltmer digitala värld vi lever i. Det är ett arbetssätt som bygger på kundorientering, inre motivation, förtroende och snabb anpassning. Även om det har en hel del genmensamt med Lean så kan det säkert gå att lära sig något nyttigt här.

Ett annat intressant arbetssätt i projekt är det som kallas IPD, Integrated Project Delivery. Det har börjat få stor spridning i USA och påminner lite om samverkanspartnering eller förtroendeentreprenadformerna här i Sverige, där en av de mest betydande framgångsfaktorerna är teambuilding. Även här går det säkert att lära sig en del nyttigheter.

I veckan var jag på en föreläsning om just IPD hos Tyréns i arrangemang av KTHs Centrum för byggeffektivitet, mycket intressant. Satsningen på teambuilding i IDP görs både för att minska suboptimeringen och för att öka lojalteten med projektet. Att satsa på teamwork är också en av de fem grundläggande värderingarna inom Lean.

I skidbacken och i skidspåret kommer jag att fortsätta att tänka Lean. Jag ska ständigt förbättra min teknik och se till så att det blir en både flödeseffektiv och härlig upplevelse!

Forskning och Utveckling – FoU – förändras i samma takt som samhället i övrigt. Nya eller uppdaterade behov och krav är ständigt återkommande, från lag- och kundkrav till branschregelkrav. Och de ökar stadigt samtidigt som de nya digitala hjälpmedel utvecklas med en rasande fart. Det är därför så viktigt att tidigt känna av hur omvärlden förväntas att förändras, både på kort och lite längre sikt.

Förändrade förhållanden kan till stor del identifieras via forsknings- och utvecklingsverksamhet och den däri inbyggda omvärldsbevakningen. Forskning är till för att ta fram ny kunskap, utveckling syftar till att använda resultaten av ny kunskap och utveckla varor, tjänster och produktionsprocesser eller förbättra befintliga system och komponenter. Med FoU skapas ett innovativt tänkande samt en både bred och djup kompetens vilket ger förutsättningar för företag att skaffa sig tidiga marknadsfördelar och en bra positionering – ibland inte bara att vara tidigt ute, utan ibland kanske rentav att vara först på en ny marknad.

FoU-projekt kan handla om att utveckla produktionsmetoder, ledarskap, förbättrad arbetsmiljö och kvalitet, miljömässigt hållbara lösningar, tillämpning av nya digitala hjälpmedel, teknikutveckling med mer. Med en aktiv FoU-verksamhet i företaget förenklas kunskapsuppbyggnaden, det blir lättare att attrahera nya medarbetare och även att uppdatera befintlig kompetens – du bibehåller och ökar företagets kompetens tack vare FoU. Det här särskilt viktigt inom specialistområden; att hålla sig uppdaterad och à jour med den senaste kunskapen inom området. Det utvecklar även den enskilda individen och får dem att stanna i företaget.

SBUF – Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond– är en branschgemensam fond för FoU där det är möjligt att få tillgång till extern delfinansiering. SBUF stödjer utvecklingsarbete och forskning hos entreprenörer och installatörer och det är genom dessa som det går att ansöka om bidrag. Läs här om hur det går till och sök bidragför att både behålla och öka företagets kompetens! Ett generellt villkor – i sann Lean-anda – är att projektresultaten görs allmänt tillgängliga och på det sättet gör nytta för hela branschen. Att ständigt förbättra sig är en av Lean-filosofins grundläggande principer. Kaizen – ständiga förbättringar – där alla tar ansvar, insikten om att ingen process är perfekt och att det alltid finns utrymme för förbättringar – det ger innovation och utveckling!