Jag har nyligen läst Roslings bok Factfulness och slogs av hur dålig kontroll jag egentligen har. I boken (liksom på nätet – länk här) finns ett test, ett antal frågor för att testa hur din världsbild ser ut. Det är 13 frågor där alla har tre svarsalternativ. Inte helt oväntat fick jag ett dåligt resultat; enligt Rosling får faktiskt de flesta sämre resultat än en chimpans (som statistiskt hamnar på 33 procent rätt).

Jag reser mycket, jag följer med i nyheterna, jag har gått länge i skolan, jag borde ha rätt god kontroll men … Tji fick jag! Kanske är det skolan som är en del av problemet, den har planterat en världsbild för flera år sedan som kanske inte var helt uppdaterad ens då. En annan del är att vi på detta bygger på med ”fakta” från olika nyhetssändningar som fokuserar sina rapporter på extrema avvikelser.

OBS! Detta har inte att göra med ”Fake News”; rapporterna är säkerligen korrekta, men hur spännande tycker de att det är att rapportera om en positiv trend? Istället matas vi med naturkatastrofer, terrorhandlingar, hungerkatastrofer – vår förlegade världsbild fylls på med information som inte är representativ för hur världen ser ut. Boken är ett försök från Roslings sida att råda bot på detta. Se gärna Hans och Ola Roslings Ted Talks kring detta.

Med risk för ”Spoiler Alert” känns det ändå rätt härligt att nästan allt har blivit bättre sedan min skoltid och tidigare än så. Uppdelningen mellan i- och u-länder existerar inte, inte heller de traditionella öst- och västblocken. Delas världens befolkning in efter inkomstnivåer lever 5 av 7 miljarder på en sorts global medelklassnivå. Färre än någonsin – cirka en miljard – lever i extrem fattigdom, vilket i och för sig är illa nog.

Mitt tips är att du ska göra testet i länken ovan. Världen är inte så hemsk och dålig trots allt, men kunskapen måste hela tiden hållas aktuell med opartisk data. Det här är intressant även ur ett digitaliseringsperspektiv, där vi i teorin ska basera våra beslut på ALL information, inte bara på utvald sådan. Som 1900-talsmatematikern och statistikern William Edwards Deming uttryckte det: ”Without data you're just another person with an opinion.”

Det finns en risk att vi springer omkring och förlitar oss på 30 år gammal skoldata och ett ensidigt informationsintag. Baserar vi inte besluten på korrekt information blir besluten heller inte korrekta. För att citera Hans Rosling: ”Factfulness kan och bör i likhet med sund kost och regelbunden motion bli en del av din vardag. Börja öva upp den och du kommer att kunna ersätta din överdramatiska världsbild med en världsbild grundad på fakta.”

Tidigt när jag läste om de olika bidragen till Årets Lean-byggare så kände jag att NorDan hade en viss wow-faktor. De har de facto gjort en superresa sedan 2005 och är mycket värdiga vinnare till priset. Det känns väldigt kul att också juryn föll för dem. En lite komisk sak i sammanhanget är att NorDans fabrikschef i Kvillsfors heter Cecilia Hedblad. Hedblad är inte ett jättevanligt namn, men innan ni börjar tänka ”jäv” vill förklara att vi mig veterligen inte är släkt och att jag aldrig har träffat henne!

En reflektion kring NorDans Lean-arbete är dess långsiktighet. De har hållit på i 14-15 år vilket gjort det till en del av kulturen på alla nivåer av företaget, detta trots att de har många produktionsanläggningar och med väldigt mycket människor involverade. Dessutom har de uttalat valt att inte anlita konsulter, de har från början bestämt att detta är något de ska driva själva. Ingen skugga ska falla över konsulter men NorDan har valt en annan väg. Lean handlar till mångt och mycket om att förändra och utveckla människor, vilket tar tid – tid som de ställt till medarbetarnas förfogande.

En annan häftig sak är att de skapat team i produktionen som själva sätter sina mål för att sedan jobba tillsammans för att uppfylla dem. Det skapar ett naturligt ägande; det är inte produktionschefen som säger till dem vad de ska uppnå. De använder sig av daglig styrning för ständiga förbättringar och minskade slöserier och de har ett ledningssystem som arbetar med avvikelsehantering på ett bra sätt.

De arbetar också väldigt faktabaserat. De har lagt mycket tid på att kartlägga nuläget och samlat mycket data, men även mätt framdriften i de områden de jobbat med – de både mäter och följer upp. Ytterligare en häftig sak är de årliga träffarna de har för fabrikscheferna vid det 10-talet fabriker som de har för erfarenhetsutbyte. Det här går att dra paralleller till utbytet mellan olika projekt och de har hittat nyckeln som gör att det fungerar för dem.

De har också nått fantastiska rersultat med halverad genomloppstid, ökad leveransprecision, fördubblad kapacitet samtidigt som de fått plats över och minskat lagret, sänkt kostnaderna och minskad kapitalbindning … Konkreta resultat som är enkla att mäta. Som sagt, NorDan är värdiga vinnare!

Som jag nämnde i min förra logg så har BoKlok precis inlett partnerskap med ett innovativt mjukvaruföretag i Kalifornien. Det är ett företag med nära samarbete med Autodesk och som är ledande inom digital byggteknik. De ska nu undersöka möjligheterna till att digitalisera BoKloks designprocess och hur vi konfigurerar våra unika byggprojekt samt utveckla en ny anpassad mjukvara för att möta just vår designprocess. Detta i utbyte mot att vi tillhandahåller know-how och feedback, en riktig win-win med andra ord. Målet är att relativt snabbt få till en tidig version av mjukvaran, vilket blir avgörande för om vi fördjupar samarbetet ytterligare.

I slutänden ska alla moment digitaliseras men vi börjar med att titta på arkitektur och konstruktion, vilket öppnar upp möjligheter för att även digitalisera och automatisera kalkyl och planering. För att använda lite mer ingående termer så handlar det om att ta fram en informationsrik BIM-modell vars data kan användas för digitala prototyper, simulering, scenariouppbyggnad, riskanalyser med mer. Den mest centrala vinsten som jag ser det är att en digital designprocess lägger grunden till fortsatt digitalisering inom BoKlok, en väg som är oundviklig för oss om vi ska följa med i branschens utveckling.

BoKlok är som ni kanske vet ett samarbete mellan Skanska och IKEA och vi strävar allt som oftast efter att försöka överföra framförallt IKEAs framgångsrika sätt att tänka till byggbranschen. Däremot, enligt min mening, är kanske IKEA ingen förebild beträffande hur de ser på digitalisering: ”Vi är kända för produktdesign, men nu vill vi också bli kända för vår coola digitala utveckling” (se artikel ur Computer Sweden här). Digitalisering ska inte vara coolt, digitalisering ska vara som vattnet i spoltanken på en toalett – något riktigt användbart som några kloka människor har lagt ner en massa energi och tanke på. Digitalisering handlar om att vara kundfokuserad och möta behoven sömlöst utan att märkas.

Hos BoKlok har vi nu fått möjligheter att både tillsätta egna resurser och ta hjälp utifrån för att genomlysa och vidareutveckla vår bostadsplattform. Det är Boverket som beviljat oss en rejäl slant – 1,6 miljoner kronor – som en del i deras satsning för innovativt och hållbart bostadsbyggande, exempelvis effektiva byggprocesser och innovativa träkonstruktioner (här kan du läsa mer om satsningen). Vi ser det som ett tecken på att vi är på rätt spår i vår ambition att erbjuda hållbara bostäder åt många människor.

Det sätter också lite extra tryck på oss internt, där många av oss tycker att vi reda har en bra produktplattform. Samtidigt vet vi att vi ofta i de enskilda projekten använder speciallösningar trots att nästan identiska frågeställningar eller utmaningar återkommer i projekt efter projekt. Vi behöver helt enkelt fler smarta färdiga lösningar som kan återanvändas gång på gång. Stödet vi fått beviljat tillåter oss att genomföra en grundlig förstudie under cirka ett års tid; att utveckla och implementera själva plattformen kommer givetvis att ta längre tid än så.

Samtidigt börjar vi som sagt inte från ett blankt blad, det är snarare så att vi i tydlig Lean-anda ytterligare förbättrar vår bostads- eller produktplattform. Med en allt bättre struktur på plats inte bara KAN vi utnyttja digitaliseringens fördelar, vi MÅSTE använda dem för att möta nya utmaningar och dra nytta av alla nya fördelar som erbjuds. Ju fler, bättre och mer avancerade ”legoklossar” vi har att tillgå krävs det också allt bättre digitala hjälpmedel. Vi har nog alla försökt planera ett kök i Ikeas verktyg; nu ska alla byggdelar själva veta var och med vad de passar ihop. Den digitala plattformen ska vara ett stöd och en garant för smarta och korrekta lösningar enligt alla byggtekniska regler.

Mycket av det ovan nämnda har en tydlig koppling till Lean. Att arbeta med ständiga förbättringar är kanske självklart, men det gäller även det faktum att du måste ha kontroll över dina processer – Lean! – innnan du ens kan börja fundera på digitalisering. I det omskrivna projektet Uppkopplad byggplats trycker de också på nya samarbeten mellan traditionella byggbolag och innovativa IT-företag, allt för att kunna driva på byggbranschens digitala utveckling. Här kommer också loggens ”Cliff Hanger”: Som av en tillfällighet har BoKlok inlett ett partnerskap med ett innovativt mjukvaruföretag i Kalifornien, något jag hoppas kunna berätta mer om i en kommande logg …

I det här inlägget tänkte jag hålla temat till engagemang och relationer. Det finns en viss Johan Book som jobbar på Hej Engagemang där han har tagit fram en härlig julkalender grundad på arbetspsykologiforskning kring ledarskapsbeteenden. Detta har han kokat ner till 24 konkreta tips där varje ”lucka” leder till ett förbättrat ledarskap – som i sin tur bidrar till än mer engagerade och välmående medarbetare, bättre prestationer och ett ökat ekonomiskt resultat.

Även om lucköppningen redan pågått en tid så rekommenderar jag dig att se vad tipsen kan göra för ett förbättrat ledarskap och bättre relationer för engagemang och driv. Ge dig själv och dina medarbetare en fantastisk jul och framförallt en framtida bättre arbetsmiljö som får dem att både må och prestera bättre. Aktiviteterna bakom varje lucka har som syfte att tillfredsställa dina medarbetares psykologiska behov, vilket skapar mer engagemang, bättre prestation och bättre ekonomiskt resultat. Inga pjåkiga incitament, eller hur?

Relationer och engagemang en nyckel för dagens ledare, vilket ganska Lean enligt min mening. Kalendern är tänkvärd i all sin enkelhet och fler än jag borde kunna dra nytta av att öppna några luckor!

Den senaste veckan har jag haft nöjet att introducera nya medarbetare på BoKlok, det är alltid lika trevligt med nytt folk i verksamheten. Vi har en väl standardiserad process kring hur vi styr projekt och ett verksamhetssystem som beskriver metoderna och kopplar till verktygen – allt detta underlättar väldigt mycket vid introduktionen. Den projektstyrande processen har toll-gates (beslutspunkter), en typ av affärsråd där vi tar beslut om fortsättning, samt ”milstolpar” där vi stämmer av med kollegor i organisationen för att kontrollera att vi gjort de saker som skulle ha gjorts. Allt är mycket tydligt; vad är gjort fram till dessa möten och vad som ska göras efter.

Alla anställd får dessutom sig tilldelad en mentor med en liknande roll. Här får de en person att ställa alla sina ”dumma” frågor till som inte är dennes chef. De får träna på sitt nya jobb genom att gå bredvid och praktiskt lära sig hur det går till, inte bara bara läsa sig till alla rutiner. Det leder till att de snabbare kommer in i arbetet och kan börja leverera mervärde till kunder och företag.

Sedan finns som det som alltid förbättringspunkter; vi har väldigt mycket Excel-listor och Word-dokument med checklistor vilket inte bara är krångligt vid uppdateringar, det är även svårt att hitta och söka i/efter tidigare dokument. Vad vi saknar är helt enkelt en digital plattform för att hantera detta, en utmaning vi har tillsammans med många av våra kollegor och konkurrenter. Ändock är allt detta en bra ledstång att hålla i vid introduktionerna och lyfter samtidigt vikten av att ha standardiserade processer – och vi gillar ju utmaningar!

På BoKlok har vi samlat alla våra produktionschefer, eller platschefer som de kallas på andra håll, till en kombinerad workshop och utbildning kring planering. Vi tittade på fyra nyckelområden: Huvudtidplan (övergripande projektplanering), produktionstidplan (konceptuella milstolpar och aktiviteter), rullande tidplan (nedbrytning av ”sunda aktiviteter – sju förutsättningar på plats – till mätbara arbeten) samt daglig styrning (involverande planering enligt Last Planner).

Till agendan lånade vi också Jarkko Erikshammar från iTid och Luleå tekniska universitet som vi haft kontakt med sedan tidigare i SmartBuilt-projektet VALLA Coach. Jarkko höll i teoripassen om hur de olika delarna hänger ihop och kunde dessutom berätta hur andra branscher arbetar med detta. I den uppföljande workshoppen fick produktionscheferna träna på hur de arbetar med involverande planering med rullande tidplan och daglig styrning.

Vi samlade sedan in alla våra produktionschefers erfarenheter kring hur BoKlok bör arbeta med detta; det ligger en fantastisk kraft i att låta 30 erfarna personer bidra med vad de tycker. Det är häftigt att få ta del av den enorma kunskapsbank som skapas av dem som verkligen jobbar med detta, något som ingen av oss teoretiker skulle kunna tänka ihop. Även om vi redan idag är ganska snabba att färdigställa våra projekt, bland annat tack vare att de oftast är relativt lika, så måste vi korta byggtiden.

Ett sätt att göra detta är att arbeta mer med planeringen, hitta arbetssätt för att korta ledtiderna och metoder som ordning och reda för att styra projekten på ett annat sätt med mindre stress och ”brandsläckning”. Min förhoppning är att vi inom ramen för VALLA Coach ska kunna få coachningsstöd på byggplatserna för att ytterligare träna produktionscheferna i Last Planner-metodiken med rullande tidplaner och daglig styrning.

Vi har på BoKlok bestämt oss för att ersätta ett gammalt verktyg för intrapportering av interna kvalitetsavvikelser och förbättringsförslag till de olika stabsfunktionerna, det vill säga inköp, produktutveckling, projektstöd med fler. Anledningen till av vi vill ersätta det är att (1) det är ett frihängande verktyg som inte används till någon annan form av avvikelser, det är ganska dyrt och komplicerat med mycket att fylla i och inte anpassat till byggbranschen. Dessutom har vi (2) inte riktig kontroll över hur vi tar hand om dessa rapporter; ofta upplevs det som att de skickas in i ett stort svart hål utan återkoppling eller input från stabsfunktionen vsd de verkligen gör med informationen.

 Därför bestämde vi oss för att använda samma verktyg som vi använder för för externa kvalitetsavvikelser från projekten till våra leverantörer och entreprenörer ute på våra byggplatser – BIM 360 Field från Autodesk (se bild). I en surfplatta eller på en dator loggas kvalitetsavvikelser, det är billigare och mer användarvänligt och framförallt är det ETT verktyg. Så långt allt gott och väl. Emellertid står vi inför risken att även detta upplevs som ett svart hål om vi inte samtidigt etablerar en intern funktion, en rutin eller ett arbetssätt för att ta hand om avvikelser och förbättringsförslag. Annars har vi bara ersatt ett krångligt verktyg med ett enklare alternativ men sitter fortfarande fast i samma fälla.

Vi behöver en kvalitetsfunktion – en spindel i nätet – med tydlighet i vilket ägande som stabsfunktionerna har som ansvariga för kvalitetsåtgärder. Det kan även behövas ett forum för övergripande frågor där det krävs flera stabsfunktioner med ett mer holistiskt synsätt för att hitta en lösning. Kvalitetsfunktionen kan även ta fram beslutsunderlag för ledningen avseende vilka frågor vi ska prioritera och arbeta vidare med samt vilka medarbetare som ska göra det.

Nyckeln till att inte uppfattas som ett svart hål ligger inte i tekniken utan i vårt mindset och interna kultur. Det rör sig om en attitydfråga kring hur vi tar hand om input och återkopplar. Vi får inte se avvikelser som gnäll utan som en värdefull källa till ständiga förbättringar där återkopplingen från projekten uppfattas som något positivt – ”härligt, nu har jag skickat in detta och slipper det problemet vid nästa projekt”. På så sätt kan vi successivt bygga bort problemen i kommande projekt, men det är inte bytet av verktyg som avgör om vi är lyckosamma eller inte. Det handlar om kultur, inte om teknik.

I slutet av förra året träffades Lindbäcks Bygg och BoKlok för ett studiebesök vid ett av våra projekt med montage av volymelement. Vi diskuterade mycket kring säkerhet och effektivitet, vilket vi följde upp med ett motsvarande besök dagen efter vid ett av Lindbäcks projekt. Återigen diskuterades effektivitet och säkerhet och vi insåg från båda parter att vi lärde oss massor av varandra. Därför bestämde vi oss för att vi även skulle ses i Piteå för såväl fabriksvisning som studiebesök vid ett av deras projekt.

Deras logistikchef styrde upp att mycket välplanerat besök och jag tog med mig kollegor från både projektorganisationen och fabriken i Gullringen. Vi åkte dit och möttes av en fantastiskt trevlig och genomtänkt fabriksvisning. Återigen utbytte vi kunskaper och åsikter kring hur vi jobbar, vilka skillnader och likheter som fanns och vilka erfarenheter vi gjort. Från BoKlok gick vi omkring med ögon stora som tefat, men våra värdar från Lindbäcks uppskattade även våra nyfikna frågor och synpunkter på deras verksamhet. Vi ser nu fram emot att få återgälda detta med ett besök hos oss.

Det var fantastiskt givande med en heldag för att utbyta erfarenheter med dem då vi båda jobbar i fabrik liksom med projekt. Vi jobbar båda med industriell produktion av trähus men är ändå inte konkurrenter då vi nästan enbart jobbar med egenutvecklade projekt som säljs direkt till slutkund, vi ser varandra mer som kollegor i branschen. Nu tror jag i och för sig att dessa möten säkert hade varit lika givande även om vi varit konkurrenter. Det som slår mig är hur värdefullt det gränslösa samtalet blir när vi verkligen öppnar upp oss. Det var otroligt intressant att få ta del av hur de jobbar, arbetssätt som har tagit år att etablera där de samtidigt satt en ny kultur – och nu skördar de frukterna av allt de gjort.

Vi borde arrangera fler studiebesök mellan såväl kollegor som konkurrenter då det är min övertygelse att vi alla blir vassare om vi delar med oss. Naturligtvis ska vi inte diskutera affärshemligheter, men branschövergripande frågor kring standarder och teknikutveckling, metoder och arbetssätt tror jag alla skulle dra nytta av att diskutera. Det finns ett citat som jag tycker beskriver detta bra: ”Idéer föds när människor möts.” Ganska talande. Jag tror på öppenhet och mer samverkan för en mer effektiv och säker bransch!

På BoKlok har vi tagit hjälp av examensarbetarna Linn och Martin från Malmö universitet för att utreda nyttan med en ADP-plan – arbetsplatsdispositionsplan – i 4D, det vill säga 3D plus tidsdimension. De har arbetat med att simulera en av våra byggarbetsplatser i Svedala med 3D-modell och kopplat den till projektets produktionstidplan. Sedan har de utvärderat hur vi kan arbeta med modern BIM-teknik och på så sätt göra ADP-planen mer levande och uppdaterad under projektets gång. Samtidigt är tanken att den ska bli både mer användbar och mer lättförståelig med hjälp av 3D-modellen.

Studenterna har tittat på två alternativ. I SketchUp la de in 3D-objekt för det aktuella projektet och skapade 10 olika skeden, nyckelhändelser som är viktiga att kunna visa – typ montage av volymelement, balkonger, loftgångar etcetera. Dessa skeden är dock inte direkt knutna till tidsplanen men kan visas i den ordning bygget framskrider. I Navisworks kopplade de 3D-modellerna från SketchUp till tidsplanen, vilket får effekten att ”filmen” som visar fortskridandet initialt inte visar något som händer; sedan på ett ögonblick händer allt och byggnader med tak och väggar är plötsligt på plats. Därefter följer åter en period när ingenting händer (då arbetet sker inomhus) … Navisworks är ett väldigt avancerat program som även kan koppla till 5D (kostnadsaspekten).

Utvärderingen visade att Navisworks har fördelen att kunna koppla till aktuell tidplan – mer dynamisk – liksom möjligheten med 5D; nackdel är att det är lite för komplext att börja med och svårt att köra ”slow motion” på montaget. SketchUps fördel var att det är enkelt att använda och ger en tydlig bild över projektet med fokus på de viktiga momenten; nackdelen är att det kräver manuell koppling och återkoppling till tidsplanen.

Rekommendationen från examensarbetarna var ändå att arbeta med SketchUp-modeller och ”spela upp” exempelvis 10 skeden för arbetsplatsen och på så vis få en enkel och lättarbetat APD-plan i 3D. En av våra produktionschefer sammanfattade med att ”det här kommer att betyda oerhört mycket för oss ute i produktion!” – ett fint kvitto på värdet av denna typ av arbeten och specialiserade uppgifter som kan göras inom ramen för examensarbeten.