En sak som slagit mig under de senaste veckorna, bland annat från rundabordssamtalet jag nämnt tidigare, är alla människor som gör att jag känner mig rik. Igår kväll hade jag ett möte med en person som jag ursprungligen träffat genom mitt jobb och som i sig är en fantastisk resurs och nätverkare – otroligt berikande.

Liksom alla människor jag har förmånen att arbeta med och som inspirerar dagligen. Förra veckan satt jag med Johan och Tina i Lean Forum Byggs styrelse och detaljplanerade inför årsmötet och de ingår i samma grupp av ”rikedom”, en kreativ bas för de dagliga aktiviteterna. Det är ett sant privilegium att få ha kontakt med så många kompetenta människor!

Årsmötet håller således på att ta sin slutgiltiga form, där vi kommer att ha en tydlig koppling mellan forskning och tillämpning. Det är inte två spår som löper parallellt utan det är i interaktionen som det blir verkligt intressant. Ett tydligt exempel som jag ser det är när Trafikverket tar hjälp av forskare för att utveckla sitt sätt att agera vid strategiska inköp, vilket stämmer väligt väl överens med vad vi vill åstadkomma.

Inom Smart Built Environmet, på högskolor och universitet; alla söker vi industrialiserade processer för att ständigt förbättra oss – hur kan vi bygga en effektivare bas på digitaliserad teknik? Både tilläpning och forskning har höga ambitioner att verka för en ökad konkurrenskraft, drivet av behovet av byggnation i landet. Lyckas vi med det så är det den berikande omgivningen vi har att tacka!

Igår kom jag ner till ett Göteborg med klarblå himmel och strålande sol, ett väder som håller i sig idag. Jag hade förmånen att vara inbjuden till ett Lean rundabordssamtal, där den gemensamma nämnaren var att deltagarna till någon grad arbetar med tjänsteproduktion.

Samtalet var initierat av Dag Lotsander, Lean-expert med ett förflutet hos Toyota i Sverige, och Anders Wide, konsult inom ledning, styrning och utveckling. De hade handplockat personer bland sådana de jobbat med, både nuvarande och tidigare kunder – allt för att skapa en stöttning i det fortsatta Lean-arbetet. Som någon sa under samtalet: ”Idag är det svårt att ta till sig mer via böcker, det är viktigare med benchmarking.”

Deltagande branscher och företag var bland annat Länsförsäkringar (som också stod som värd), Försäkringskassan, banker, byggsektor, bilbranschen – en härlig bredd. Utifrån ett antal av Dag och Anders förvalda ämnesområden utvecklades det till ett samtal under både öppna och förtroliga former. Oavsett typ av tjänst som vi levererar – det jag gör och det Försäkringskassan gör är förvisso mycket olika – så har vi liknande problemställningar och mycket att prata om.

Detta var ett första mötestest och det gav mersmak. Det är intressant att konstatera att vi inte talade någonting om metoder och verktyg, utan huvudsakligen om värderingar, ledarskap och hur vi får igång ständiga förbättringar. Det var oerhört inspirerande, vi är alla mer lika än olika och jag ser verkligen fram emot att fördjupa dessa samtal!

Åter från gårdagens kurs där jag lärt mig mer om och ökat förståelsen för ISO9001 och ISO 14001 som uppdaterats från 2015. Det är gladjande att se hur de alltmer vrider om regelverket för att se till helheten och lyfta fram att detta är styrelsens system för att säkra kvalitet och leverans till kund. Hörnstenarna utgörs av ständiga förbättringar med fokus på processer och flöden samt ledningens ansvar. Det jag kan efterlysa är en harmonisering mot och starkare koppling till det vi kallar Lean … Tyvärr lyser emellanåt kunskapen med sin frånvaro och i samband med Lean ramlar de snabbt ner i metoder och verktyg. Här finns det att göra!

Imorse hade jag förmånen att få agera referensperson åt en mycket klok och duktig kvinna som arbetar med kommunikativt ledarskap, där hon utvecklat visuella kommunikationsmedel för att utveckla ledarskapet. Hon har bland annat tagit fram en generisk ”dialogduk” för ledningsgrupper som känner att de behöver arbeta med sin kommunikation – och vem behöver inte det? Det är ett riktigt starkt koncept med arbetsmaterial för ledningen, framförallt med fokus på intern kommunikation. Det adresserar mycket av det vi till stor del jobbar med; hur kommunicerar vi ut våra tankar kring Lean?

Jag avslutar med en reflektion beträffande en kommentar från konsulten som höll i gårdagens ISO-utbildning, som avslutade kursen med följande: ”Hur säljer vi in detta till ledningsgrupperna?” Men hallå?! Är det verkligen vår/min sak att sälja in något som är förankrat i forskning och länge varit best practice hos de företag som tjänat mest pengar? Ligger inte detta i ledningens eget (kunskaps-) intresse, borde de inte ha den ”bird’s eye view” som krävs för att själva ta beslut? Detta är ingenting som kan lejas ut till någon stab, systemet är ju till för ledningen …

På väg ur en kollektiv påskäggskoma … Man blir lite smått förfärad över vilka mängder godis vi sätter i oss, även om jag ska erkänna att jag inte intagit några stora mängder. Däremot har det blivit en hel del god mat med släkt och familj, en helg som jag tillbringat i Sundsvall. Det är här jag är uppvuxen och som barn tar man sin omgivning för given, medan jag nu ser allt det vackra. ”Hemma” känns alltid hemma.

Att befinna sig mitt i Sverige vid denna årstid erbjuder också kontraster; i södra Sverige har våren kommit, i de nordligaste delarna ligger snön meterdjup. Här har jag fotograferat både skidspår och blåsippor.

Inom Lean Forum Bygg är vi i slutfasen av planeringen inför årsmötet i maj med ett styrelsemöte nu i veckan. Parallellt som vi talar oss samman kring årsmötet pågår planeringen för kommande år och tankarna kring nästa års styrelse, vilket också valberedningen arbetar med. Här gäller också kontraster, då vi kopplat till allt detta arbete vill rikta oss lite extra mot det som brukar kallas beställarsidan inom byggsektorn. Vi har traditionellt haft många ”byggare” engagerade i föreningen men nu vill vi engagera motparten, det vill säga våra kunder, byggherrarna.

Det kommer också att återspeglas vid årsmötet, där vi redan nu vet att Årets Lean-byggare, Värmdö kommun, kommer att berätta om sitt arbete. Vi hoppas också på en stor beställarorganisation inom svensk infrastruktur … Förhoppningsvis är detta starten på en givande dialog inom Lean Forum Bygg!

På nyheterna igår talade de om att vi är på väg in i nästa högkonjunktur. Det är ju bra. Inom branschen talar vi mycket om de 700 000 nya bostäder som vi ska bygga. Intressant. Däremot är det kanske inte odelat positivt. När allt snurrar för högtryck har vi en tendens att falla tillbaka i gamla fotspår, gå tillbaka till etablerade rutiner. Vi får svårare att hålla fast vid förbättringar eftersom nya tanke- och arbetssätt initialt tar lite längre tid, även om de snabbar upp processen på längre sikt.

Det kan innebära att dessa nyheter hämmar byggsektorns långsiktiga utveckling – eller vågar vi tro att vi klarar av utmaningen att förändra/förbättra parallellt med att verksamheten går för högtryck? Något som tål att tänkas på över påskgodiset. Jag nämnde tidigare den workshop vi hade i Luleå kopplad till det strategiska innovationsprogrammet Smart Built Environment, där det med all tydlighet framgick att vi måste börja tänka nytt, tänka utanför ramarna. Inte bara för att klara ovanstående utmaning, utan för att överhuvudtaget vara de som i framtiden levererar bostäder. Det finns redan koncept i andra länder och på andra kontinenter som bygger på helt nya tankesätt. Tesla är inte ett bilföretag – enligt bilindustrin ska de inte ens bära sig – men de gör redan svarta siffror och har skapat en helt egen nisch. Apple var inget mobilföretag … De är IT-företag som lyckas överföra relevant information till fysiska attribut och värden.

När kommer detta till byggsektorn (något ”om” finns inte)? En positiv del i det hela var just workshoppen i Luleå; för att möta utlysningarna inom Smart Built Environment samlade LTU fler byggföretag – varav en stor del partnerföretag till Lean Forum Bygg – för att tillsammans tänka nytt. Spännande, högt i tak och ett bra avstampt för det kommande arbetet!

Vad jobbar vi med egentligen i en värld som ser ut som den gör? Har under förmiddagen hört nyheterna från Bryssel och i det sammanhanget blir det mesta oviktigt. Det ger perspektiv på tillvaron där våra dagliga gärningar bleknar inför det fruktansvärda. Det vi försöker åstadkomma inom Lean Forum Bygg och byggsektorn känns plötsligt lite fjuttigt …

Men med nya perspektiv kommer också nya insikter och det är på dessa vi bygger framtiden. Det du läser nu är faktiskt logginlägg nummer 100 sedan starten i mitten av februari 2015. Inom Lean sägs det ofta att vi överskattar möjligheten kring vad vi kan åstadkomma på kort tid, men underskattar vad som kan åstadkommas under lång tid. En bomb är på alla sätt fruktansvärt kortsiktig och trots vad som hänt måste vi fortsätta att sträva framåt. Alla kan inte vara medlemmar i bombstyrkan, alla kan inte arbeta med akutinsatser.

När flyktingar intervjuas om vad de de söker så är det en stabil vardag där allt är alldeles vanligt och lite tråkigt. Vi som har allt detta borde lära oss att uppskatta det mer och samtidigt förstå att vår ”tråkiga” och vardagliga strävan är det som långsiktigt bygger vår framtid. Jag återkommer nästa vecka om våra planer inför årsmötet och vår workshop i Luleå med Smart Built Environment. Idag går tankarna till offren i Bryssel och alla människor på flykt.

Dragkamp eller samverkan, hur ska vi ha det? Det är en tanke som slår mig när jag återigen befinner mig på konferens, denna gång i vackra Värmdö kommun (vilket jag återkommer till). Det är en reflektion efter det trevliga frukostmötet Lean Forum Bygg hade i Luleå i veckan där vi – Helena Lidelöw och jag som representanter för LTU och Lean Forum Bygg – diskuterade vilka incitament det finns för ett företags ledningsgrupp att börja arbeta med Lean.

De nyckel- och mätetal de har tillgång visar inte någon ekonomisk nytta av att minska variationen, eftersom de mätetal som används inom redovisning tar ut varandra. Det är på dessa grunder ledningsgruppen ska ta beslut, där en stabilare leverans inte ger ökat resultat. Vi som är ute i verksamheten vet betydelsen av stabilitet och kvalitetssäkringen, men det syns inte där de tar beslut vilket leder till en onödig dragkamp.

Med på frukostmötet var även vårt partnerföretag iTid med Maria Öqvist och Anders Sörqvist, som också är verksam inom Produktionslyftet. De talade om sina erfarenheter från att jobba med A3 och Kata med betoning på samverkan. Bland publiken återfanns representanter från både landstinget, SSAB och byggindustrin med fler – totalt dryga 40-talet deltagare.

Det roligaste har jag dock sparat till sist och det anknyter förstås till inledningen om Värmdö kommun. Som ni säkert vet utsågs deras bygg- och miljöavdelning till Årets Lean-byggare vid branschens galakväll på Cirkus i Stockholm den 9 mars. Det är alltid lika upplyftande att få dela ut detta pris och i år var det kanske lite extra roligt med tanke på vinnarna. Ni som läser loggen vet att jag vill engagera fler beställare och kravställare i Lean Forum Bygg varför jag verkligen uppskattar juryns val – trots urstarkt motstånd – av Värmdö kommun. Stort grattis!

Med risk för att sticka ut hakan måste jag – med tanke på dagen som är – konstatera skillnader mellan manliga och kvinnliga studenters ambitioner. Inte på individnivå (jag handleder sjäv två killar) men som grupper betraktat.

Hos kvinnliga studenter som läser på universitet eller högskola, speciellt inom tekniska ämnen, upplever jag en större målmedvetenhet i deras val av utbildning. Hos killarna känns det mer som att de är där på grund av traditionen. Vi vet generellt att det är betydligt fler tjejer än killar som examineras från de högre utbildningarna, något som dessvärre inte (än) slagit igenom inom näringslivet. Hur kommer det sig?

Slit och strävan, förmåga att tänka logiskt och höga ambitioner förräntar sig väl inom skolvärlden, men när du väl kommer ut i näringslivet så tillkommer det andra parametrar och kriterier, ett socialt spel eller filter som du som tjej kanske inte är lika tränad i. Plötsligt är det inte den klokaste tanken, det bästa svaret eller den mest välgrundande rapporten som smäller högst, något som kräver förändring.

Själv inleder jag idag en tvådagarskurs i förändringsledning, där jag själv ska träna på att leda i förändring. Inte minst inom vår bransch går förändringen snabbt – globalisering, urbanisering, digitalisering – och som ledare måste vi förändra både oss själva och dem vi arbetar med. Konkurrensen är ny och kommer att bli tuffare. Det vore väl alldeles utomordentligt korkat om vi i detta arbete inte använde de allra bästa resurser som står till buds?

Tillit … Apropå hur lätt vi har att tro att vi förstår varandra, men lika lätt pratar förbi varandra i vår vilja att åstadkomma saker. För att i sådana lägen undvika att det leder till konflikt och irritaion så krävs det tillit. Som en klok människa sa: ”Lyssna i akt och mening att förstå”, det vill säga tolka inte det du hör efter din egen agenda.

En annan aspekt på tillit är att verkligen kunna lita på att det som sagts blir gjort, att helt enkelt leverera – oavsett om det är en leverans i en process, i ett löfte om mötesförberedelse eller familjemiddagen. För att saker ska flyta så krävs det att vi gör vad som sagts, men också att vi litar på att det sker. Vi har nog alla en del att vinna på att fundera kring detta; hur kan jag tydligare visa tillit?

Kommunikation är svårt, speciellt när stress och press redan är närvarande … Kan vi bättre visa vår intention att vi strävar åt samma håll istället för att använda missförstånd som grogrund till konflikter och bara köra över? Är det i så fall för att vi inte litar på motpartens intention, eller är det vår egen oförmåga till tillit som vi försöker dölja?

I TV diskuterar de på nyheterna om den bostadsutmaning och kris vi står inför, men till stor del handlar diskussionen om mer eller mindre billiga detaljpoäng när det rör sig om ett övergripande systemfel. Ser vi till potentialen hos de företag som ställt om till att jobba med Lean kopplat till Per-Erik Josephsons forskning kring de slöserier vi har i branschen, så krävs det ingen avancerad matematik för att förstå vilka möjligheter som faktiskt finns.

Jag säger inte att vi enkelt kan lösa bostadskrisen, men vi har alla möjligheter att möta utmaningen genom att börja arbeta rätt. Vi kan komma betydligt närmare målet om vi arbetar mot samma målbild, från styrsystemen från regering och riksdag till arbetssätt hos företagsledning och medarbetare – inklusive arbetsmarknadens parter med sina krav och motbud. Vad som krävs är äkta samverkan för att tillsammans anta de utmaningar vi står inför, vi måste på allvar tala med varandra för att ta bort alla hinder och murar.

Det finns dock ljuspunkter, bland annat diskuterade vi på universitetet i Luleå med tanke på utlysningen från det strategiska innovationsprogrammet Smart Built Environment hur vi från forskningssidan kan stödja utvecklingen. Smart Built Environment har alla möjligheter att utgöra en verklig skillnad. En annan ljuspunkt, som också togs upp i nyheterna, var att våren har kommit till sydvästra Sverige. Häruppe i norr njuter vi fortfarande i fulla drag av vinter och skidåkning, men även här är ljuset tillbaka!