Som installatör och vd på Veitech så är jag lite av en katt bland hermeliner i Lean Forum Byggs styrelse, en styrelse där jag har förmånen att ta del av en massa kompetens inom framtidens sätt att planera och genomföra bygg- och fastighetsprojekt. Det är spännande och lärorikt att vara katt, men efter den här loggen blir det kanske också en smula svettigt för mig att tassa in till nästa årsstämma i Installatörsföretagen …

Om bygg- och fastighetsbranschen i stort har betraktats som konservativ så har tyvärr installationsbranschen möjligen setts som än värre. Många installatörer arbetar fortfarande som på 1950-talet. Hållbarhetstänket sträcker sig i bästa fall till att el- och laddhybrider nämns i en företagsbilpolicy samt att man hävdar att nya tekniska lösningar som man installerar har bättre energiprestanda än förut.

Mångfalden är katastrofal. Även om vi bara jämför installatörer med övriga byggbranschen så är andelen kvinnor inom installation extremt låg. Digitaliseringen bland installatörerna går trögt och man vill gärna ha utskrivna A1or i både design, kalkyl och produktion. Ramtidsverkens normtider som man kunde använda i kalkyler för montagetider förr i tiden håller inte alls längre. Trots kalkyler för montagetid långt ovan normtider så håller dessa timmar sällan när utförandet summeras.

Vinsterna för installationsföretagen görs till stor del genom köp och sälj av installationsmaterial samt ÄTA-reglering, inte genom bra utförda projekt och smarta tekniska lösningar. Flera av installationsdisciplinerna är helt beroende av materialköp genom ett fåtal grossister och internationella inköp av material är ett undantag. Kloka och hållbara miljöval överlåts till konsulter. Logistiken kring projekten hanteras av grossister eller beställare och man jobbar motvilligt med Lean-tänk.

Organiseringen hos installatörer med kalkylatorer, projektledare, arbetsledare och montörer är statisk och ineffektiv. De stora installatörerna har byggt organisationer med stuprörstänk med liten, om någon, projekteringskompetens inom ens sin egen teknikdisciplin. Teknikkunskaperna hos många installatörer är låg och har minskat som följd av den konsulttunga marknaden som ofta gör att installationsprojekten upphandlas endisciplinärt enligt AB04 där behovet av teknikkunnandet hos installatörerna inte efterfrågas. Installatörer konkurrerar och utvärderas i många projekt bara på sin kompetens inom inköp och produktion. Det råder stor brist på duktiga yrkesarbetare och lönekostnaderna för rutinerade elektriker, rörmokare och installationstekniker skjuter i höjden och återväxten med nya räcker inte.

Usch – det var en rejäl drapa och råsop som ju dessutom delvis svingar mot mig själv; ett självmål i 90e minuten och underläge vad det verkar. Men lugn, det finns tid kvar och det finns hopp. Det manifesteras inte minst genom det enorma intresset för installationsbranschen från investerare och riskkapitalister. Värderingarna av bolag inom installationsbranschen oavsett disciplin har skjutit i höjden. Vad är det investerare värderar så högt förutom det traditionella som vinstmarginal, kassaflöde och marknadsposition? Jag tror det bland annat handlar om potentialen för bolagen i att arbeta med bristerna ovan och möjligheten att sticka ut på en konservativ marknad. Investerarnas intresse måste vi värna och vårda, det ger vår bransch möjlighet och medel att accelerera utvecklingen, men är självklart inte kravlöst och utan horisont så det är dags att agera.

Många spännande nya initiativ bubblar inom installationsbranschen och flera aktörer tar kliv och det kommer helt nya. Beställare efterfrågar mer vad gäller teknikkompetens hos installatörer och utvecklingen tar fart. Flera branschkollegor arbetar med att bygga ytterligare teknikkompetens för att klara av projekteringen av hållbara lösningar själva och för att kunna vara en partner även för tidiga skeden. Helt nya bolag växer fram som tar avstamp i affärsmodeller kopplade till förbättringar i fastigheters funktion som följd av nya digitala landvinningar. Man river nu barriärerna mellan olika teknikdiscipliner. Bolag från andra branscher närmar sig installationsbranschen, ofta genom fastighetsautomation kopplat till digitalisering eller från prefabriceringsidan där man ser möjlighet att minska dyr produktionen på byggarbetsplatsen till förmån för fabriksproduktion. De allt robustare digitala systemen för planering, logistikhantering och produktionsstöd blir allt mer användarvänliga och flera installatörer investerar nu i att klara av att arbeta systematiskt. Det kommer snart att synas i mindre svinn både vad gäller montagetidsåtgång och materialslöseri.

Duktiga yrkesarbetare kommer att vara en brist även framöver men kan hanteras med utländsk arbetskraft som då kräver ytterligare arbete med involvering samt strukturerad lag- och regeluppföljning, kontroll och utbildning. Det finns en strävan bland installatörer att delta i projekt där vi försöker sätta upp produktion som går 24/7 för att förkorta byggtid, öka maskinutnyttjandet och minimera störningar för omgivningen. Andelen kvinnor i installationsbranschen ökar nu också, mycket tack vare bygg- och fastighetsbolagens och teknikkonsulternas draghjälp, men också med fina initiativ på högskolor och universitet. Även de stora byggbolagen stärker sin kompetens inom installationsteknik och lyfter den inom sina organisationer.

Jag ser fram emot en period där branschaktörer satsar på att återta positionen som ”byggmästare”. Byggmästarorganisationen som jag ser den har djup och bred kompetens för att ta hand om alla skeden och all teknik i ett komplext byggprojekt där de tekniska installationerna kommer att vara en allt större och viktigare del av projekten. Detta både vad gäller ekonomi, funktion, hållbarhet och kundupplevelse.