Stadsplanering enligt Lean handlar för mig först och främst om att nyttja marken på rätt sätt. Det är i detaljplanen vi lägger förutsättningarna för en hållbar stad och också förutsättningarna för att kunna få ner byggkostnaderna. Kommunen måste arbeta för att få maximal samhällsnytta. Område där flöden till och från stadsdelen i form av varor och människor kan göras på ett hållbart sätt, att hitta möjligheter att förtäta istället för att bygga på den goda åkermarken och att planen ger möjlighet till en god livsmiljö för minst 100 år framåt. Entreprenörerna värnar sin exploateringsgrad, sin yteffektivitet och höjden på byggnaderna för att ha möjlighet att bygga till en rimlig kostnad. Får entreprenören inte ihop sina kalkyler så går alla visioner om intet då planen aldrig bebyggs.

Det är dessa frågor som vi på tillväxtavdelningen på Vellinge kommun brottas med varje dag. Vellinge är en relativt liten kommun med 34000 invånare, men har flera större detaljplaner på gång med flerbostadshus. Det kommunala bostadsbolaget har en bostadskö på över 3000 stycken och den största efterfrågan finns hos en äldre generation som bor i stora villor, själva eller i par. Byggs lägenheter så genereras en samhällsvinst då villor frigörs och skapar möjligheter för barnfamiljer att flytta in i kommunen.

Att bygga på höjden skapar nytta i alla led, men tyvärr är dessa planer inte så lätta att få till. Trots det tydliga behovet av lägenheter är det andra parametrar som styr. Vi har en bra samverkan med entreprenörer för att få till bra planer, men att bygga på höjden är kontroversiellt i de mindre kommunerna som har en tradition av villabebyggelse – ”Nä till höghus!” blev i höstas en valfråga. Politiker räds att ta konflikten och det är lättare att ge efter och sänka höjden på husen som planeras. Samhällsnytta får ge vika för enskilda starka röster. En medvetenhet och ökad kunskap krävs för att förstå vikten av att nyttja marken på rätt sätt. Vi lägger i dag grunden till ett hållbart liv för kommande generationer.