Inom allehanda medier debatteras det kring och delas bilder på olika banderoller som synts på studentflak som rullats ut från våra gymnasieskolor. Flaken i sig är fyllda av glada ungdomar som ska ut på arbetsmarknaden, nu eller om några år efter ytterligare studier.

Vissa budskap får mig att bli minst sagt besviken. De får mig också att tänka på bristen av förändringsbenägenhet; att kliva ur gamla roller och förbättra oss själva och det vi gör. Ja, just det – Lean!

För att etablera en långsiktig Lean-satsning måste vi börja från grunden med det mest fundamentala, nämligen våra egna värderingar. Vi måste inleda med att sätta människan i centrum och utifrån det skapa fungerande processer. Så vad menar vi då med att ”sätta människan i centrum”?

Låt mig sammanfatta: Visa respekt; vi är olika, har olika förutsättningar, olika kön och vi ser på saker med olika ögon. För att respektera detta krävs mod; mod att bryta invanda arbetssätt, mod att ifrågasätta den kultur som råder (exempelvis på arbetsplatsen) och mod att ifrågasätta sig själv – allt för att skapa förändring och förbättring.

Det är först då som vi kan skapa verkliga ”team”. När vi gör det på jobbet så blir det ”teamwork”. När vi lyckas med det kan vi också gå vidare mot ett gemensamt ansvar och tillsammans driva utveckling och förbättringar, både inom arbetet och i övriga samhället som helhet. Det är vårt gemensamma ansvar att det sker med respekt.