Har just avslutat ett block i en kurs för vad vi kan kalla ”megaprojektledare”. Här på NCC har vi ett 20-tal utvalda personer som erbjuds utbildning för riktigt stora projekt, vilket är ett helt annat djur att tämja jämfört med normalprojekt. Det rör sig om stora organisationer som dessutom måste vara robusta över en relativt lång tid, något som kräver ett helt annorlunda tänk.
I dagens block fokuserade vi på projektkonfiguration; projektering, inköp och inte minst planering. Just planering och struktur är oerhört viktiga ingredienser i de stora projekten, det blir lätt slöserier om du har en övermängd information och inte kan styra projektet på rätt sätt. Mycket handlar om det vi kallar Lean Construction, det vill säga metoder – en verktygslåda – som stöd för projektstyrningen.
Här finns det förstås massor att ta upp, till exempel att ta beslut på ett strukturerat sätt, CBA (Choosing by Advantages), att dokumentera på rätt sätt samt att i efterhand kunna reflektera över varför och på vilka grunder olika beslut togs. Samma sak gäller planeringen, där Last Planner är något av nyckeln för ett lyckat projekt.
Det gäller att få till en kollektiv planering som buffert för störningar, det vill säga aktiviteter som kan utföras då det normalt planerade inte kan genomföras. Lean-tänket är således en viktig och stor del i megaprojekten, vilket jag förstås tycker är roligt. Det kommer tillbaka i allt, enkla och handfasta metoder som ger stöd för oss att kollektivt göra allt på bästa sätt.