Idag tänkte jag att loggen ska handla om produktivitet, ett intressant ämne för just byggbranschen. Är det ens möjligt att mäta produktivitet i byggbranschen? Och hur ska det i så fall göras? Återkommande rapporteras det om att produktivitetsutvecklingen inom byggandet är lågt, inte bara i Sverige utan också i andra länder. Det finns en hel del knepiga frågor när det gäller att mäta detta i branschen.

En uppenbar fråga är vad det är som räknats som byggbranschen i de mätningar som utförts? Är det bara nyproduktion eller är även anläggning, byggservice och ROT inräktnat? Ju större område som räknas in desto lägre och närmare konsumentprisindex borde väl värdena bli? Det gäller att jämföra äpplen med äpplen och päron med päron; jag tror exempelvis inte att servcieverkstäder tads med när industrins jämförbara värden räknas fram?!

Är det kanske som professor Hans Lind och Han-Suck Song, KTH, kom fram till i sin forskningsrapport (Dålig produktivitetsutveckling i byggindustrin, 2012), det vill säga att tvärsäkra konstateranden om att byggbranschen har dålig produktivitetsutveckling baseras på en myt och att den usla produktiviteten är ett statistiskt mätfel. Eller är det som professor Jan Bröchner och Ahmet Anil Sezer, Chalmers, kom fram till i sin forskningsrapport (The construction productivity debate and the measurement of service qualities, 2013), nämligen att byggbranschen till stora delar kan jämföras med serviceindustrin där kundens påverkan är så stor att generella produktivitsmätningar inte är möjliga.

Bägge rapporterna har säkert rätt. Själv tror jag att det går att mäta så länge vi håller äpplen och päron åtskilda. Därför ska det också bli intressant att följa de SBUF-finansierade FoU-projekten som pågår i ämnet just nu som undersöker produktivitetsfrågor: Professor Lars Stehn, LTU (Produktivitet i byggandet: Mätmetoder), samt Johan Nyström, VTI och BI (Arbetskrafts- och totalfaktorproduktivitet i bygg- och anläggningssektorn). Flödeseffektivitet, som jag tror det kokar ner till, är en viktig Lean-fråga.