Att möta våra utmaningar är en väsentlig del av Lean och idag tänkte jag bjuda på en riktig sådan. För andra gången inom en månad har jag deltagit på ett chefsmöte som enda tjej och jag börjar bli less. Är det bara jag som upplever detta eller finns det faktiska problem – och en oförmåga att lösa eventuella sådana? Ensam bland 20 män samtidigt som jag i min vardag ser mängder av duktiga tjejer, det är knappast någon bristvara.

Vi har byggt in oss i ett systemfel som ingalunda är branschtypiskt. Jag talade med en hög chef på ett annat företag (inte i byggsektorn) och hon ser samma problem. Läste också en intressant artikel på samma tema och insåg att detta knyter an till mitt förra logginlägg och boken ”Tänka snabbt och långsamt”, som menar att vi alla väljer enkla, beprövade lösningar och alternativ vi känner igen: Manligt ledarskap. Allt pekar på strukturmönstret när vi – män OCH kvinnor – väljer ledare. Använder vi rätt kriterier? Det är inte så enkelt som att ”ta bort killarna, de har fel, så löser vi problemet”. Ändå kokar det någonstans ner till att det finns en del individer på vissa positioner som borde flytta på sig …

Oavsett så lyfter det i alla fall våra tillkortakommanden när det gäller att ifrågasätta, att tänka nytt – och att ta tag i våra utmaningar.