Jag snubblade härom dagen över en väldigt kul och faktiskt inspirerande artikel i tidningen The Economist: The hidden cost of Gangnam Style. Någon har roat sig med att räkna ut alternativkostnaden för all den tid som lagts ner på att titta på PSYs video till låten Gangnam Style på YouTube – den har nu passerat två MILJARDER visningar …

Givet längden på videon och antalet tittare så har det lagts ner lika mycket tid på Gangnam Style-tittandet som det skulle tagit att bygga 20 stycken Empire State Buildings eller 6 stycken Burj Khalifa. Allt det här är naturligtvis helt oanvändbar nonsenfakta, men det leder mig ändå till Lean.

Skulle det på något sätt vara möjligt att alltid ha så pass stor sinnesnärvaro att vi kan ta ett steg tillbaka, betrakta den arbetsuppgift vi har framför oss och fråga om detta verkligen är viktigt, värdeskapande eller – hemska tanke – en alternativkostnad? Om vi ska bygga 650.000 bostäder de närmaste åren, hur stor alternativkostnad blir det för allt det? Tänk om vi kunde omvandla lite Gangnam Style till effektivitet … Om inte så har vi i alla fall blivit underhållna!