Vi har tidigare nämnt IGLC-konferensen (International Group for Lean Construction) som i år genomfördes för 27e gången, denna gång på Irland. Av en ren slump fick en av våra medarbetare här på NCC nys om den tack vare vårt samarbete med företaget DPR Construction i USA eftersom de föreläste vid konferensen. De är specialister på komplexa fastigheter som datorhallar och sjukhus och på konferensen presenterade de bland annat en bok de skrivit om IPD, Integrating Project Delivery (här kan du läsa mer om/beställa boken). Medarbetaren kom i alla fall hem svävande på moln av intrycken från DPR och deras sätt att arbeta med projekt.

På NCC har vi anammat lite av deras filosofi kring IPD och Lean då vi arbetat med projektörer som primärt har det tänket. Konceptet bygger mer på relationskontrakt än affärskontrakt, vi bygger främst en stark relation för att ytterst samverka för projektets bästa. Där ligger fokus, inte på att enskilt tjäna mest pengar under projektets gång utan att hela projektet ska bli bra. Även om lönsamheten skulle minska volymmässigt så är det ok om det är bättre för projektet och relationerna. Det handlar inte om att alltid maximera den egna vinsten – det välkända ”silotänket” – utan att tillsammans färdigställa exempelvis ett sjukhus för att kunna erbjuda mer vård för mindre pengar.

Nu till det fina i kråksången. I slutänden visar det sig att de som är engagerade i relationskontrakt generellt tjänar mer pengar än i rena affärsförbindelser. Detta eftersom alla strävar efter samma helhet istället för att bara fokusera på att själva lyckas. Bättre leveranser, färre tvister, mindre förseningar – alla förstår sin del av helheten. Genom att lämna resultattänket bakom sig och fokusera på projekten tjänar de helt enkelt mer pengar. DPR har bland annat drivit flera sådana sjukhusprojekt vilket de också beskriver i boken. Författarna heter Martin Fischer, Howard Ashcraft, Dean Reed och Atul Khanzode och de representerar förutom DPR även Stanford University. Rekommenderas!