I mitten av november 2015 tillbringade Lean Forum Byggs styrelseordförande Kajsa Simu en andra utbildningsvecka i Lean på plats i Japan. Första sejouren genomfördes i maj 2015 vilken föranledde en reseskildring som publicerades i nyhetsbrevet från juni. Här följer Kajsas sammanfattande reflektioner från den andra delen av utbildningen.

Tillbaka om inte till framtiden så i alla fall till ett lärande som kan ta mig och förhoppningsvis andra mot en starkare framtid. Kurskamraterna representerade både forskning, biltillverkning, gruvindustri och konsultsidan, en ganska liten grupp som gav mig möjlighet att lära hur andra företag antagit sina utmaningar.

Tillit

Vår första seminariedag handlade om de utmaningar som Johan Bartler, Director Volvo Groups Trucks Strategy, mötte i sitt arbete i Tokyo under fyra år. Han ansvarade då för att integrera två företag i samband med att Volvo köpte upp lastbilsdelen från Nissan, vilket gjordes genom en satsning som bestod i över 50 delprojekt. Ett par saker, eller snarare begrepp, vill jag särskilt lyfta:

Nema washi – förståelse och acceptans för ett beslut redan innan det fattas. Jag brukar prata om förmågan att bygga koncensus för förslag och det är vad detta handlar om. Det omfattar även att jobba med piloter eller, som Johan uttryckte det, ”seeing is believing”. Nyckeln är att med små steg testa och lära innan du går vidare med såväl beslut, projekt som införanden. Det innebär att när väl beslut fattas så är alla med eftersom alla förstår Varför, Vad och Hur.

Omotenashi – gästfrihet och kundfokus. Artighet och gott uppförande är normen för att möta gäster och kunder, något som är mycket tydligt när du anländer till Japan. Alla försöker hjälpa till trots att vi många gånger inte kan koderna för gott uppförande. Detta tar sig uttryck i allt från hur du förväntas lämna och ta emot visitkort till att skorna ställts ”i rätt riktning” när du lämnar restaurangen. De lägger mycket tid på omsorgen för sina kunder och att bygga relationen är allt, små detaljer som faktiskt gör skillnad på hur vi uppfattar och känner respekt och tillit för varandra. De starkaste visdomsorden för dagen var att all verklig förändring startar med relationer och tillit!

Kapacitet

Dag två inleddes med Sensei Akinori Hyoda ställde frågan ”hur stor del av din hjärna använder du när du jobbar?” Från forskningen vet vi att vi har stor kapacitet men att vi inte använder allt, men hur mycket kan det röra sig om? Vi landande på att 50 procent verkar rimligt. Följdfrågan kom direkt: Är företagets ledning intresserad och villig att betala för att deras anställda endast använder 50 procent av sin kapacitet? Kanske inte så troligt, men finns det då en uttalad förväntan om att använda mer och att utveckla ett arbetssätt där medarbetarnas kapacitet både utmanas och utvecklas?

För att lyckas med en förändring så är förståelsen om ”Varför” en av nycklarna. Ett företag som har problem och som står på randen till att gå under har tydliga drivkrafter för förändring. Tricket för att åstadkomma en förändring är att hitta känslan av att stå vid avgrunden och låta den vara drivkraften till ständig utmaning och utveckling. Alternativet är att vi sitter nöjda och varken lär eller utvecklas, helt enkelt för att vi inte måste. Att sätta mål som utmanar anställda att använda sin kreativa kapacitet är en av de viktigaste parametrarna för ledarskap inom Toyota.

En annan del av ledarskapet har vi också hört förut: Att vara en förebild och föregå med gott exempel. Vår Sensei lade stor vikt vid detta, kanske för att det är väldigt svårt trots en enkel formulering. Chefer inom Toyota leder dessutom genom att gå till källan – till händelsernas centrum – för att ha rätt information och kunskap för sina beslut. Go to Gemba! För att kunna leda med mål så är det avgörande att förståelsen för vad som ska göras finns hos varje individ. Först när alla har gemensam kunskap om Varför, Vad och Hur kommer framgången.

Viktigast för att lyckas som ledare ligger dock i förmågan att utveckla människor. Här kommer återigen kopplingen till att som chef och ledare lyckas förmedla en ”sense of urgency”. Genom att få en utmaning som känns kittlande, näst intill omöjlig och sedan få stöd för att lyckas gör att medarbetaren växer som människa och därmed använder mer av sin hjärnkapacitet. Vad är det då som skiljer Toyota från andra i det här avseendet? Slutsatsen från dagen är att de faktiskt lever som de lär, så som vi alla vet att det borde fungera men som – med handen på hjärtat – vi vet att det inte alltid gör.

Målstyrning

Från min horisont är det mycket som skiljer mellan det som vi kallar målstyrning och det som Toyota gör. Hoshin Kanri, som det kallas, handlar om att bryta ner de övergripande målen och få dessa såväl mätbara, utmanande som tydliga samt tillämpliga för varje individ i hela företaget. Från strategisk nivå i procent omvandlas de på taktisk nivå till konkreta pengar, för att på operativ nivå konkretiseras till tider som direkt kopplar till minskat slöseri och ökat flöde. En tydlig lärdom är att det inte handlar om andra mål än de som är kopplade till att sänka kostnader, varvid en vän av ordning undrar: Är det inte viktigt med säkerhet och kvalitet?

Svaret är att det är så viktigt att det inte ens finns med som mål. Att arbetet sker utan olyckor och att kvalitet och leveransprecision är 100 procent är självklart. Toyotas underleverantör Ashai Automotive Industry levererar dagligen 9000 produkter. De hade under 2013 tre felaktiga leveranser; under 2014 var det en (1!). Under 2015 hade de en felaktig leverans i september med konsekvensen att Toyota följde upp med ett coachande besök. När ett fel identifieras skickas dessutom information ut till hela Toyota-gruppen – samtliga leverantörer och underleverantörer – för att inte felet ska uppstå på andra ställen.

Beträffande säkerhet hade Ashai Automotive vid vårt studiebesök haft 191 olycksfria dagar, drygt sex månader. Den senaste olyckan var ett mindre skärsår som inte krävde plåster, men en icke inrapporterad olycka – om det så rör sig om att skära sig på ett papper – är skäl nog till uppsägning. Varje operatör har två timmar per månad när de står vid sidan av sin egen station för att observera och reflektera över hur deras arbete kan utföras på ett säkrare sätt. Kvalitet och säkerhet är med andra ord inte något de sätter mål på – de är givna parametrar på 100 procent!

Chefskap

Fjärde dagen fick vi frågan om vem det är som är företagets viktigaste person. Vi svarade självklart att det är personen som skapar värde närmast kund; i byggsektorn är det våra hantverkare och yrkesarbetare och i industrin så pratar de om operatörer. Det var delvis rätt svar. Vår Sensei menade att företagets VD är lika viktig, medan mellancheferna däremot inte behövdes såvida det inte var ett så stort bolag att mellancheferna agerade VDs förlängda arm.

I det minsta av bolag så förhandlar ensamföretagaren om både ledighet och lön med sig själv. I större bolag är det många som bättre behöver förstå vikten av sitt arbete, både chefer och utförare. Vilken roll har cheferna utifrån Toyotas perspektiv? Enligt Toyota rör det sig om två olika dimensioner och förmågor. Den första handlar om att kunna peka ut en riktning för att utveckla företaget långsiktigt. Att koppla en vision med en strategi som ger alla i företaget en riktning – Hoshin.

Den andra handlar om att kunna sätta utmanande mål för en verksamhet. Den som inte kan sin verksamhet vet heller inte till vilken grad det går att utmana organisationen; tar du i för mycket så tappar du dem som inser att det inte är rimligt. Gränsen är hårfin men det gäller att sätta ett så utmanande mål att det upplevs som nästan omöjligt men samtidigt kittlar kreativiteten att försöka. Den största risken med att inte känna sin verksamhet som VD är att inte klara av att sätta tillräckligt utmanande mål, vilket innebär att såväl individer som företag tappar i utveckling och därmed konkurrenskraft.

Utöver detta så har cheferna om möjligt en än viktigare uppgift som nämnts tidigare: Att utveckla sina medarbetare, att sätta mål och följa upp och säkerställa att de utmanas – varje dag, året om. Det innebär att en stor del av medarbetarnas utveckling sker genom deras chefer, vilket låter ganska självklart men som ligger långt från hur vi själva har det i våra egna organisationer …

Respekt

Veckans sista dag fick vi stifta bekantskap med Sensei Hattori. Med sin erfarenhet både som mellanchef inom Toyota och som en del av deras förbättringsgrupper gav han oss en god bild av vad det innebär att vara ledare inom Toyota.

Operatörerna har som huvuduppgift att säkerställa att produktionen löper på en stabil nivå. Deras bidrag till förbättringsarbetet är att genom att följa standarden hitta problem. Arbetsledarnas roll handlar om att observera hur utförarna följer standarden. Problem identifieras genom att hitta gapet mellan hur standarden är tänkt att vara och hur arbetet faktiskt utförs. Det är arbetsledarens ansvar att ta reda på grundorsaken till varför problem uppstår, rätta till problemet samt säkerställa att det inte uppstår igen.

Mellanchefen har en komplex roll som är splittrad mellan strategiskt långsiktigt arbete och ansvaret för den dagliga verksamheten. Här handlar det om att styra enligt den riktning (Hoshin) som den högsta ledningen har stakat ut. Det är hans (kvinnorna lyser med sin frånvaro …) ansvar att enheten kan leverera och nå de satta målen, vilket gör att han ständigt ifrågasätter sig själv med frågeställningar som ”har medarbetarna rätt utbildning och förutsättningar?”, ”har de fått riktlinjer kring vad jag förväntar mig?” etcetera. Ödmjukhet är ordet som dyker upp i mitt huvud.

En annan del som utgör en stor del av mellanchefernas arbete handlar om problemlösning och Kaizen. Här arbetar de dels genom att leda olika förbättringsarbeten på den egna enheten, dels i grupper mellan olika enheter och företag. Dessa så kallade Study Groups är frivilliga grupper dit mellanchefer kan söka och som är ett viktigt steg för en fortsatt karriär inom Toyota. De sätts samman med två personer från respektive företag bland Toyotas ”underfabriker” (närmaste leverantörer som även tillverkar några av Toyotas bilmodeller) samt från Toyota själva. Deras arbete sammanfattas efter ett år i en rapport som sedan sprids och delas inom hela Toyotasfären. Detta systematiska arbete för att hjälpas åt med ständig förbättring och utveckling har pågått inom Toyota sedan 40 år tillbaka. Respekt är ordet för dagen!

Senaste styrelsemötet inom Lean Forum Bygg innebar lite av en nytändning; otroligt inspirerande och kul. Att det dessutom följdes av succén med releasepartyt av boken ”Detta är Lean” gjorde knappast saken sämre. Nu har vi också fått klartecken för ett spännande seminarium kring framtidens byggsektor i februari där både Niklas Modig och Kajsa Simu medverkar – samt ytterligare ett välkänt namn inom Lean Construction … Julklapparna har kommit tidigt i år!

Den 9 oktober genomförde Lean Forum Byggs styrelse ett kombinerat styrelsemöte och workshop med syfte att verkligen etablera en gemensam bild av föreningen och dess inriktning. Marknadsaktiviteter och målgrupper stod i centrum för diskussionerna, där styrelsens bredd – akademi och näringsliv, stora och små företag, entreprenörer och beställare – verkligen kom till sin rätt. Vi kommer alla att få se en hel del förändringar och förbättringar under den närmaste tiden!

På eftermiddagen den 9 oktober följdes styrelsemötet upp av releasepartyt med anledning av Lean Forum Byggs specialutgåva av Niklas Modigs och Pär Åhlströms bästsäljande bok ”Detta är Lean”. Närmare 80 personer mötte upp på Handelshögskolan i Stockholm där Lean Forum Bygg, Rheologica Publishing och IFL vid Handelshögskolan lanserade den nya utgåvan. I boken inleder 18 namnkunniga personer från byggbranschen varje kapitel med personliga reflektioner med avstamp i byggbranschen – och flera av dem var dessutom på plats och minglade.

IFLs Karin Wiström hälsade alla välkomna till Handelshögskolan innan hon lämnade över till Lean Forum Byggs ordförande Kajsa Simu. Kajsa önskade också alla välkomna och konstaterade att uppslutningen var fantastisk – så mycket folk en fredag eftermiddag måste tyda på ett stort intresse och starkt engagemang! Hon förklarade också lite av tankarna bakom boken och det långsiktiga uppdrag som Lean Forum Bygg som förening åtagit sig. Därefter lämnade Kajsa över till Pär Åhlström och Niklas Modig, författarna till ”Detta är Lean”, som följde upp med en inspirerande föreläsning baserad på tankarna bakom boken.

Innan det avslutande minglet bjöds det på en paneldebatt med Lean Forum Byggs styrelserepresentanter Emile Hamon (Veidekke), Marie Nordqvist (E.ON) och Linda Ericsson (Vellinge kommun) samt ”Mr Lean” Hans Reich (Chalmers/Produktionslyftet), allt under ledning av Niklas Modig och Kajsa Simu. Det var intressanta samtal kring sektorns framtida utmaningar som avslutades av en tänkvärd kommentar av Hans med avseende på Kajsas fråga om vad branschen behöver: ”Den behöver människor som dessa”, sa Hans och pekade på de övriga paneldeltagarna. ”Sådana som kan utveckla beställarkompetensen som Linda, aktivt samordna sektorn som Emile och – sist men inte minst – att vara som Marie: Aldrig ge upp!”

Till sist vill vi erbjuda en liten titt framåt. Vi har påbörjat planeringen av arbetet med ytterligare en bok, en uppdatering och anpassning av ”Utmana dina processer” som i sitt nuvarande format nästan är slutsåld. Vi hoppas inom kort ha klart en överenskommelse med Swerea IVF, som står för rättigheterna, för att släppa den i början av nästa år. Dessutom, som nämnts i ingressen och som det står på annan plats i nyhetsbrevet, planerar vi för ett riktigt spännande seminarium den 18 februari. Alla detaljer är inte klara än men vi hoppas och tror – spoiler alert! – att också Glenn Ballard kommer att medverka. 2016 lovar att bli ett lika intressant år som innevarande!

Det har nog inte undgått någon att Lean Forum Bygg tillsammans med förlaget Rheologica Publishing sedan en tid tillbaka arbetat med att ta fram en special­variant av boken ”Detta är Lean” med inledande reflektioner kring varje kapitel. Skribenterna till dessa reflektioner har olika kopplingar till byggsektorn och/eller Lean Forum Bygg och representerar tillsammans en imponerande bredd. Boken släpps officiellt först den 9 oktober, men redan nu bjuder vi på ett litet smakprov.

Sedan i våras har vi diskuterat, planerat och beslutat kring Lean Forum Byggs utgåva av Niklas Modigs och Pär Åhlströms bok ”Detta är Lean”. Alla skribenter – var och en för sig eller i samverkan – har satt sina tankar på pränt och de representerar en fantastisk bredd; från företagare och forskare till fackrepresentanter och projektledare, från såväl beställar- som utförarsida. Utan att avslöja för mycket av innehållet följer här ett axplock från de olika skribenternas texter.

Inleder gör naturligtvis Lean Forum Byggs ordförande Kajsa Simu (NCC), där hon också konstaterar att skribentbredden imponerar: ”Det är precis den samsyn, som skär genom alla lager och strömmar över alla gränser, som krävs för att Lean ska fungera – oavsett bransch.” Samtidigt framhåller Kajsa att en effektivare byggsektor innebär stora möjligheter för hela samhället. Även Linda Ericsson (Vellinge kommun) lyfter fram samhällsansvaret i sin reflektion över kapitlet ”Från resursfokus till kundfokus”: ”Vi har vår tids största utmaning framför oss, vi vet att jordens naturtillgångar inte är oändliga. Vi blir allt fler och behovet av bostäder är stort. Byggbranschen är en av de sektorer som belastar vårt jordklot mest.”

Till kapitlet ”Processer är grundbulten i flödeseffektivitet” reflekterar Johan Brantehag (Peab) över att vi på byggarbetsplatsen ibland mer strävar efter att hålla alla sysselsatta än att skapa effektiva flöden: ”Om vi tittar närmare på processerna så har vi traditionellt konstaterat att vi arbetar väldigt effektivt så länge alla resurser utnyttjas och varje medarbetare har fullt upp. Är det inte dags för oss att lyfta blicken och titta på om var och en verkligen gör rätt saker?” Helena Lidelöw (Luleå tekniska universitet/Lindbäcks Bygg) och Jerker Lessing (Lunds universitet/Tyréns) fokuserade tillsammans på kapitlet ”Vad får processer att flöda?”, där de menar att ett bättre sätt att genomföra byggprocessen, att ta bort hinder och flaskhalsar längs vägen, vore att bygga med ”industriell ryggrad”: ”En industriell ryggrad betyder att byggföretaget lägger fokus på att identifiera och standardisera processer och produkter som kunderna inte ska kunna påverka. Det betyder att vi måste göra något mycket ovanligt inom byggande: Lära känna kunden – på riktigt!”

Jan-Olof Edgar (Projektengagemang) pekar i anslutning till kapitlet ”Effektivitetsparadoxen” på slöserier i storleksordningen 30-35 procent i ett byggprojekts produktionskostnad. Anledningen är en fragmenterad bransch där få aktörer medverkar under hela processen: ”Troligen är det bristen på en tydlig processägare som gör att byggbranschen ligger 15-30 år efter den fasta industrin vad gäller produktivitetsutveckling genom utnyttjande av IT-baserade verktyg.” Stefan Lindbäck (Lindbäcks Bygg) och Mats Berntsson (Ytterbygg), som reflekterar över kapitlet ”Det var en gång … Hur Toyota blev störst med hjälp av kundfokus”, menar att byggsektorn i Sverige är skyddad och har det lite för bra, vilket hämmar utvecklingen: ”Det saknas incitament för att utvecklas mot ”world class”, vilket gör att det inte alltid är rätt kunskap och/eller konkurrenskraft som avgör vilka som kan verka och konkurrera på marknaden.”

Kapitlet ”Välkommen till vilda västern – det vi kallar Lean” föll på Lars Stehns (Luleå tekniska universitet) och Per-Erik Josephsons (Chalmers tekniska högskola) lott, en reflektion med tydlig forskningsinriktning. Den visar också på det kontinuerliga, långsiktiga arbetet inom byggsektorn: ”Att utgå från våra byggprojekt och fokusera på ett effektivt flöde för dessa har varit kännetecknande för en del av den forskning som vi arbetat med sedan avhandlingen från 1994 om felkostnader och dess orsaker.” Från fackligt håll reflekterar Tommy Thunberg Bertolone (IF Metall) och Bo Johansson (Byggnads) över kapitlet ”Vad Lean inte är”, där de kontrar flera exempel på tvivelaktiga tolkningar av Lean med vad det istället borde vara: ”Lean är inte att fokusera Lean-arbetet på någon liten del i verksamheten där ledningen ensidigt beslutar om förändringar för att snabbt rationalisera; Lean är istället att Lean-arbetet genomförs långsiktigt med hela verksamhetens värdeflöde som fokus, i partssamverkan och med delaktighet av de anställda som berörs i verksamheten.”

I kapitlet ”Effektivitetsmatrisen” utgår Marie Nordqvist (Strängbetong) från företagets egen framgångsrika Lean-satsning när hon beskriver deras förflyttning i matrisen, där hon betonar vikten av ett arbete som är ständigt pågående: ”Om vi inte driver arbetet framåt så stannar det inte bara upp, det går bakåt. För att alls finnas kvar som en konkurrenskraftig verksamhet så krävs det ett kontinuerligt arbete – för att gå framåt krävs det ännu mer!” Från Veidekke reflekterar Emile Hamon, Thomas Gardell och Joakim Örn tillsammans över kapitlet ”Detta är Lean”, där de menar att involvering av medarbetare och partner är hemligheten bakom deras uppmärksammade Lean-resa: ”Alla aktörer – arkitekter, konsulter, konstruktörer – sitter i samma rum och arbetar med projektet, tillsammans med alla andra med beslutsansvar; finns det några frågor så är tanken att alla som sitter på svaren ska sitta i rummet. Det är grundtanken bakom ICE (Integrated Concurrent Engineering), varje fråga får ett direkt svar. Det gör att vi kan korta ledtiderna enormt.”

Maria Viidas (Institutet för Kvalitetsutveckling) baserar sina reflektioner kring kapitlet ”Att skapa en Lean verksamhet” på fyra områden, nämligen 1 Ledarskap som stödjer, efterfrågar och är ett föredöme, 2 Kultur för ständiga förbättringar, 3 Gemensam syn på uppdraget samt 4 Tillsammans skapas värde: ”Att föregå med gott exempel är en mycket enkel men oerhört effektfull metod för chefer i alla led att använda sig av. På samma sätt är ’gå och se’ ett väldigt bra sätt för att lära sig mer om verksamhetens utmaningar samtidigt som ledarna blir synliga och delaktiga.” Avslutningsvis reflekterar John Eklund (JM) över kapitlet ”Är du Lean? Lär dig fiska!”. Frågan kan tyckas felställd eftersom du aldrig är ”färdig” med Lean-arbetet, men John ger ändå ett antal relevanta svar och avslutar med ett argument som nog de flesta håller med om: ”Och kanske allra viktigast: Lean är din organisation när medarbetarna längtar lika mycket TILL jobbet som därifrån!”

Detta var som sagt endast ett axplock, intressanta citat och kommentarer som dock är lösryckta ur sina sammanhang. Boken ”Detta är Lean” av Niklas Modig och Pär Åhlström med den samlade bilden och de kompletta texterna samt insikterna kommer att finnas till försäljning vid releasen den 9 oktober i Stockholm (se inbjudan). Därefter kommer den även att kunna beställas via Lean Forum Byggs hemsida.

Över 60 föranmälda deltagare till årsmötet den 20 maj visade på det allt ökande intresset för Lean i byggsektorn. Tilläggas ska att föredrag av såväl Niklas Modig som av Årets Lean-byggare Veidekke säkerligen bidrog till intresset. Ordförande Kajsa Simu kunde konstatera att föreningen har vuxit till cirka 1100 medlemmar och 16 partnerföretag – och vi ser en fortsatt god tillströmning. Det gör även att ekonomin ser god ut enligt ekonomiansvariga Helena Lidelöw.

Det formella årsmötet genomfördes innan de lite mer spännande föredragen, där styrelsen beviljades ansvarsfrihet enligt förslag från revisor Peter Tolf. Styrelsen för kommande verksamhetsår blir Kajsa Simu (ordförande, NCC Construction Sverige), Helena Lidelöw (kassör, Lindbäcks Bygg/Luleå tekniska universitet), Jerker Lessing (Tyréns), Marie Nordqvist (Strängbetong), Emile Hamon (Veidekke), Johan Brantehag (Peab) och Linda Ericsson (Vellinge kommun). Dessutom tillkommer de nyinvalda styrelseledamöterna Tina Karrbom Gustavsson (KTH), Petter Jurdell (Sabo), Christel Isaksson (Arcona) och Erik Söderholm (Moelven).

Avgående styrelsemedlemmar John Eklund (JM), Hans Henriksson (Småa), Karin Färnevik (Chalmers) och Jan-Olof Edgar (Projektengagemang) avtackades med en förhoppning om att fortsatt se dem som synnerligen aktiva medlemmar.

Till revisor för kommande år valdes Jan-Olof Edgar (Projektengagemang) och valberedningen kommer att bestå av Sverker Andreasson (Ikano Bostad), Veronica Olsson (JM), Fredrik Anheim (Ikano Bostad) och Kyösti Tuutti (Skanska).

Med årsmötet avklarat lämnade Kajsa över till dagens första föredragare Niklas Modig, som utan omsvep förklarade att han inte kan särskilt mycket om byggbranschen.

– Efter att ha föreläst om Lean säkert 7-800 gånger är det en sak som jag lärt mig: Gå inte in i en för mig ”ny” industri och berätta om möjligheterna med Lean, för då kommer kommentaren som ett brev på posten: ”Kom inte hit och säg hur vi ska göra, din lilla ekonom!

Men det var precis vad han gjorde … Med ett konkret exempel i bakfickan lyfte Niklas intressanta frågeställningar, samtidigt som han konstaterade att även om han var ute på okänd mark så … ” Jag vet knappt vad projektering betyder, men jag kan Lean!” Intresset från åhörarna var dock både stort och välvilligt. Niklas exempel – ett mindre projekt på 2,5 månader och cirka en miljon – var en ögonöppnare som handlade om ett litet spa på en bergshäll ovanför en kursgård. Byggaren hade valts med omsorg och de hade även tagit höjd för oväntade kostnader och avvikelser.

Ändå blev det dubbelt så dyrt och tog dubbelt så lång tid.

Med sin djupa Lean-kunskap problematiserade Niklas kring upplägget med utgångspunkt i resurseffektivitet kontra flödeseffektivt, något alla vi som läst boken ”Detta är Lean” kunde associera till. Som alltid vid Niklas föredrag tillkom en extra twist med både humor och allvar och efter föreläsningen kom flera intressanta frågeställningar upp.

Med tanke på att det var Niklas första föredrag med bygginriktning var det extra intressant då Lean Forum Bygg – vilket nämns på annan plats i nyhetsbrevet – arbetar tillsammans med honom och hans medarbetare på att ta fram en utgåva med inledande ”byggkommentarer”. Att få in lite mer av Niklas Lean-kunskap i byggsektorn ser vi som väldigt positivt.

Innan det avslutande minglet berättade Veidekke om sitt arbete som lett fram till att de utsågs till Årets Lean-byggare. Här pratar de mer om ”involvering” än om Lean, ett arbetssätt som leder till ökat engagemang hos både den egna personalen liksom hos underentreprenörer och olika yrkesgrupper. Tack vare sitt arbetssätt har Veidekke lyckats minska företagets icke värdeskapande tid med 15 procent. Även kvaliteten på företagets produkter liksom arbetsmiljön har blivit bättre i jakten på slöserier, där resultatet är en lärande organisation som tar hand om och följer upp erfarenheter mellan olika projekt.

Dagen avslutades med mingel och det alltid lika värdefulla kontaktskapandet under lättare former. Håll uppsikt under hemsidans ”Kommande aktiviteter” – vi planerar som bäst för höstens möten och arrangemang!

Lean Forum Byggs styrelseordföranden Kajsa Simu tilldelades i slutet av 2014 Familjen Knut och Ragnvi Jacobssons Forskarstipendium i sin roll som adjungerad lektor vid Luleå tekniska universitet. Kajsa är även Lean Manager på NCC och stipendiet används för träning och utbildning i Lean Management i Tokyo. I slutet av maj reste Kajsa till Japan för en första omgång – en andra sejour sker i november. Här följer hennes sammanfattande reflektioner av den första Japanvistelsen.

På plats i Japan tas vi om hand av arrangören GPS Training Center, ett konsultbolag som är helägt av Gifu Auto Body, där i sin tur Toyota äger hela aktieportföljen – Gifu Auto Body är en av elva leverantörer som får tillverka Toyotafordon. Vår Sensei, det vill säga vår lärare under vistelsen, har tidigare arbetat på Gifu Auto Body men under de senaste fyra-fem åren arbetat som lärare. Alla lärare på centret i den lilla staden Kakagimahara är tidigare höga chefer från Toyotasfären, där de tillbringat hela sina yrkesliv. Det är dessa fantastiska människor som guidar oss genom teori och studiebesök.

Ödmjukhet är ett ord som kommer till mig när vi inledningsvis beger oss till Toyotas industrimuseum. De flesta av oss förknippar Toyota med bilar och många känner till att bakgrunden i familjeföretaget kommer från vävstolar. På museet blir det väldigt tydligt att Toyotas vagga ligger i tillverkningen av vävstolar och framställande av tyger; långt senare kommer bilar och andra produkter. I utvecklingen av vävstolar var målsättningen att kunna tillverka utan att produktionsfel gick vidare till kunden – Jidoka. Det kommer från den trasiga tråden som automatiskt stoppar vävstolen.

Det var Sakichi Toyodas övertygelse som präglade företaget när Toyota Group etablerades 1911: ”No creative thing should be put on the market unless fully proved in the commercial trial”. Detta är tidigt 1900-tal. När biltillverkningen startade så formuleras under 1930-talet Toyotas fokus på att kunden har högsta prioritet. Det innebär att det som vi idag försöker lära oss har Toyota haft med sig i sin företagskultur i mer än 100 år.

”Grunderna i det vi kallar för Lean hittar vi i TPS, Toyota Production System. Syftet med TPS är att skapa värde och vinst – i harmoni med och genom att leva upp till vårt sociala samhällsansvar. I det här sammanhanget är både standardisering och TPS i sig självt bara metoder för att uppnå syftet.”

Med dessa ord inledde vår Sensei Hiroya Yamashita veckan och guidade oss sedan genom grunderna i TPS. Vad innebär med Just-In-Time och Jidoka? Innebörden av dessa begrepp förutsätter att vi ser på alla anställda i företaget inte bara som resurser utan även som tillgångar, vilket är en skillnad. Också ”slöserier” kopplar till företagets anställda. Alla anställda spenderar en stor del av sina liv på arbetet så det är av respekt för varje individ som de ska bidra med något värdeskapande och inte ägna sig åt något som inte skapar värde.

För att hitta dessa slöserier så måste vi ut på våra arbetsplatser, där det verkligen händer. Ett annat skäl till att vara nära kärnverksamheten är att det lätt försvinner information i rapporter som presenteras; inte av illvilja utan för att vi gärna lyfter fram det vi själva vill betona, där risken för ”friserade” rapporter är uppenbar. Ledningen får med andra ord inte rätt och fullständig information för att kunna ta kloka beslut. Ansvaret för att få rätt information ligger dock på ledningen, det är de som behöver gå ut i verksamheten för att se med egna ögon. På Gifu Auto Body innebär det att stor del av deras ledningsmöten sker ute i verksamheten, på fabriksgolvet.

På fabriksgolvet sker även det kontinuerliga förbättringsarbetet, Kaizen förbättringar. Det är ett känt uttryck som förefaller så självklart men ändå är så svårt. Några sammanfattande punkter om Kaizen:

• Det är alltid operatörerna eller, översatt till byggspråk, våra yrkesarbetare och hantverkare som är i fokus. Det är de som kan styra såväl kostnad som kvalitet – det är här värdet till kund blir verkligenhet
• Sätt människor i problem för att tvinga fram kreativa lösningar. Det kan tyckas hårt att uttrycka det på det sättet, men om vi inte utmanar varandra och oss själva så driver vi inte på utvecklingen
• Inga ursäkter! Använda din hjärna till att komma på bra idéer istället för att använda den till att hitta på ursäkter kring varför du inte kommer vidare.

I GPS träningslokaler tränar vi Kanban – den enklaste varianten – utifrån en mycket enkel process. Så vad är Kaizen? Det är väl kort som visar när material tar slut och när det ska fyllas på? Kan inte vara så svårt, eller? Jo, det är svårt. Det inser vi när vi hör att det tog Gifu Auto Body cirka 20 år innan de fick Kanban att fungera ut till sina leverantörer. Vi fick träna på att använda Kanban i begränsad skala under kontrollerade former, allt enligt tanken att det vi läst och sett skulle vi nu förstå och lära oss.

Träningslokalen omfattar mer eller mindre autentiska delar dit de regelbundet åker från tillverkande fabriker inom Toyota för att testa och utveckla nya standarder. Här finns inget Lego eller ”påhittade” system. De använder även dessa lokaler för att träna nya medarbetare i såväl Kanban som Kaizen innan de får gå ut i skarpt läge i produktionen. Alla förbättringar fokuserade på att förbättra den dagliga produktionen för operatörer – jämför med våra hantverkare.

2495 dagar utan arbetsplatsolyckor, slå det den som kan. Det är sex år och åtta månader utan ens ett tillbud. Besöket gäller Isuzu Tokai, en underleverantör i tredje led till Toyota inom plåtbearbetning. De har satt säkerheten som absolut viktigast i sin produktion och leveransen till nästa led, där de jobbar mycket med standardiserade arbetsrutiner och ett Kaizen-arbete som fokuserar på säkerhet. Utan en standardiserad process, som dessutom följs, går det inte utmana och förbättra densamma. Att arbeta med ständiga förbättringar innebär att både ha behovet klart för sig liksom målbilden över vad som ska åstadkommas – först då bör ett Kaizen-arbete inledas.

Susaki är ett litet familjeföretag med 23 anställda i utkanten av Kakagimahara. Också de är en tredjeledsleverantör till Toyota, dit de levererar 40 procent av sin produktion. Fabriken ligger inklämd mellan bostadsområden och angränsande risfält; det känns som långt från både ny teknik och häftiga produktionssystem. Vi möter vi företagets vd och tillika ägare som med stor entusiasm och glöd i ögonen berättar sin resa med Gifu Auto Body och sedermera Toyota som kund.

Företagets grundare var far till mannen vi möter och som vid starten uteslutande levererade delar till Gifu Auto Body. I samband med att Toyota började införa Kanban till sina leverantörer 1969 så förde Gifu kraven vidare i nästa led – i det här fallet familjeföretaget Suzaki. Att använda Kanban var mest för att göra kunden nöjd, men de förstod inte riktigt hur det var till nytta för dem själva. ”Vi såg dessa kort mest som information om vilka artiklar och antal som kunden önskade. Det var inget som påverkade vår produktion egentligen. Vi förstod ingenting i början …”

I samband med finanskrisen 1992 dök ekonomin och många företag i Japan var så överbelånade att de stod på randen till konkurs. Suzaki fick då ett ultimatum av Gifu för att få fortsätta att vara leverantör: ”Antingen kommer du som fabrikschef till oss och tränar på i vår produktion eller så säger vi upp avtalet. Vi kommer under tiden av din frånvaro – ett år – att tillsätta en fabriksledning från oss som ställer om er fabrik.” Inte mycket att välja på, varför fabrikschefen börjar som operatör hos Gifu Auto Body och jobbar sig upp till teamleader och gruppchef i fabriken. Efter ett års träning får han förtroendet att gå tillbaka och då med stöd från Gifus chefer och ledare.

Det går inte att ta miste på det engagemang och den entusiasm som den här mannen känner när han visar hur de idag styr sin produktion, 400 olika artiklar och leveranser till kund flera gånger om dagen. Han berättar att många tycker att Toyota behandlar sina leverantörer tufft, men menar att det är en mycket ansvarstagande kund. Vad gäller Kanban så lyser det när han visar hur det nu styr hela deras produktionsflöde – men det tog dem 20 år att förstå. När vi avslutningsvis frågar om leveransprecision med så stor spridning på produkter och täta leveranser så förstår han inte frågan. ”Vi levererar det kunden behöver när de behöver, vad menar ni med precision?”

Sista dagen på vår kursvecka besöker vi Toyota och Toyota City. Nykammade och välklädda närmar oss det allra innersta av det vi i västvärlden döpt till Lean: Toyota Production System. Nu är vi inte längre på bakgator i fabriker där maskiner och tekniklösningar präglas av enkelhet. Veckan knyts ihop när vi verkligen ser vidden av vad Toyota har åstadkommit; dels i utställningslokalen där både bilar och teknik visas upp liksom produktionssystemet, dels genom turen i fabriken vi besöker, Motomatchi. Här produceras en bil på 20 timmar och varje dag tillverkas det 380 bilar. Vi får se hur takttider, Kanban och Andon – viktig underprincip till Jidoka – fungerar i harmoni med det vi redan sett hos underleverantörerna. Speciellt imponerande är det att se hur Andon fungerar, det vill säga att de konstant ”drar i snöret” för att eliminera att problem sprider sig vidare och att de lär av de problem som uppstår.

Är allt ovan inte självklarheter? Visst är det så – och ändå så svårt att få till! Som vår Sensei inpräntat under hela veckan: För att förstå, på riktigt, måste både huvud och kropp vara med! Så det är bara att kavla upp ärmarna och börja arbetet med att dra nytta av de nya kunskaperna och omsätta dem till vardagen med en produktion av byggnader istället för bilar. Kunskapen i sig är övergripande.

Årets Bygge-gala den 24 mars, med utdelningen av Lean Forum Byggs och tidningen Byggindustrins pris Årets Lean-byggare, blev ett rekordevenemang. Med 500 gäster på middagen slogs fjolårets siffra med 200 personer. Glädjen hos årets vinnare gick inte att ta fel på!

Före prisutdelningen och galamiddagen genomfördes sex föreläsningar med en bred inblick i framtidens bostadspolitik och kvalitets- och säkerhetsfrågor inom samhällsbyggnad samt även mjukare aspekter. Bostadsminister Mehmet Kaplan uttryckte en stark vilja att fortsätta att utveckla en tät dialog med samhällsbyggnadsbranschen samt att vi måste få ut mer av våra investeringar, allt med tanke på ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Proffstyckaren Stig-Björn Ljunggren lyfte fram betydelsen av att förenkla våra processer för att få ut mer av det vi gör, där utmaningen ligger i att leverera kvalitet till minskade kostnader.

Emma Jonsteg, Utopia Arkitekters vd, ställde den utmanande frågan om kostnadseffektivt byggande måste vara stereotypt och oattraktivt, medan Sveriges Byggindustriers vd Ola Månsson kopplade till vikten av arbetsplatssäkerhet. På toppen av listan kom dock Samir Sabris livsöde, grundaren av Second Chance som först i vuxen ålder kommit fri från våld och kriminalitet och vars grundtes handlar om respekten för människan och behovet av att bli sedd.

Därefter var det dags för middag och själva galakvällen med Ellinor Persson som konferencier. Lean Forum Byggs ordförande Kajsa Simu presenterade de nominerade företagen till Årets Lean-byggare, vilka var Hedareds Sand & Betong AB, Nordan AB (Tanumsfabriken) och Veidekke.

– Det var en lika stor ära som trevlig uppgift att sedan få lämna över priset till det vinnande företagets representanter, säger Kajsa. Jag även fick tillfälle att knyta an till några av eftermiddagens talare och det var en härlig känsla att kunna koppla till deras områden, eftersom allt adresseras i företagens Lean-arbete.

Vid det här laget vet förstås alla att det var Veidekke som till sist stod på scenen som Årets Lean-byggare.

– Det känns otroligt roligt att Veidekke blivit utnämnt till Årets Lean-byggare, konstaterar Emile Hamon, strategi- och utvecklingschef på Veidekke. Måste också säga att nomineringstexten var ”spot on” och det var redan när vi hörde formuleringar som ”samlokalisering” och ”involvering av medarbetare” som jag och mina kollegor runt bordet började byta blickar med varandra.

Tack vare ett arbetssätt som involverar alla parter har Veidekke lyckats minska företagets icke värdeskapande tid med 15 procent. Även kvaliteten på företagets produkter liksom arbetsmiljön har blivit bättre i jakten på slöserier, där resultatet är en lärande organisation som tar hand om och följer upp erfarenheter mellan olika projekt.

Det var dock inget enkelt arbete för juryn, bestående av Maria Vidas (SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling), Hans Reich (Chalmers Professional Education) och Lars Stehn (Luleå tekniska universitet), att utse vinnaren. Konkurrensen från medtävlande Hedareds och Nordan var hård.

– Det var inget lätt val med tre värdiga kandidater, men det som vägde över till Veidekkes fördel var deras sätt att jobba med lärandeprocesser, säger Hans Reich. Detta både i det egna företaget och tillsammans med konsulter och leverantörer.

Just Veidekkes samarbete över gränserna åt alla håll – medarbetare, konsulter, underentreprenörer – imponerade på juryn. Enligt Hans var det en av huvudanledningarna till vinsten, som han hoppas ska inspirera många andra.

– Det var väldigt kul att se den glädje som vinnarna visade på scenen när de tog emot sina priser, säger Hans. Mungiporna var ända upp till öronen och det syntes att det tyckte att arbetet varit mödan värt, vilket var en stor del av behållningen av kvällen för min del.

Det är hög aktivitet inom Lean Forum Bygg just nu. Förutom det pågående interna arbetet med styrelsemöten och upplägg inför Årets Lean-byggare, så genomfördes i december både en Partnerdag i Stockholm och ett frukostseminarium i Malmö. Tillsammans så lockade arrangemangen ett 70-tal personer.

I Stockholm arrangerades en liten men naggande god Partnerdag som samlade ett 25-tal personer på Scandic Foresta på Lidingö den 2 december. Flera av partnerföretagen fanns på plats och höll föredömligt korta och inbjudande presentationer kring vilka de är, vad de jobbar med och varför de tycker att Lean Forum Byggs arbete är viktigt.

– Det var trevligt lyssna till våra nya partner och väldigt intressant att lära känna dem lite närmare, säger Lean Forum Byggs styrelseledamot Karin Färnevik. Lean Concepts var väldigt duktiga med bra diskussioner, vilket även gäller Ikano Bostadsproduktion.

Karin noterade dessutom att det var flera representanter från andra företag än partnerföretagen som var mycket engagerade i diskussionerna. Det är ett gott tecken och vår förhoppning är naturligtvis att de ska inspireras till att engagera sig som Lean Forum Byggs partnerföretag i framtiden.

Förutom företagspresentationerna fick deltagarna under dagen lyssna till två väldigt olika men lika intressanta föreläsningar av Joakim Bjurström och Alan Mossman. Joakim Bjurström är bland annat Lean-coach inom Produktionslyftet och har erfarenhet från ledande befattningar inom industrin. Han är även en av översättarna av den aktuella boken Toyota Kata.

– Jag uppskattar verkligen Joakims rättframma sätt med citat som ”slöserijaktens tid är förbi”, konstaterar Kajsa Simu, Lean Forum Byggs ordförande. I Kata-tankegången gäller det inte längre att ta fram diverse förbättringsförslag utan riktning, istället gäller det riktade förbättringsinsatser för att nå ett uttalat måltillstånd.

Joakim reflekterade också kring det faktum att Toyota arbetade i 30 år med sitt produktionssystem innan några forskare upptäckte det och kallade det för Lean. Vad gjorde de egentligen under de första 30 åren? Enligt Joakim så coachade de varandra och arbetade med ständiga förbättringar, vilket onekligen ger dem ett litet försprång.

– Det var spännande att få tala inför en annan publik än vad jag är van vid, säger Joakim Bjurström. Det kändes som att vi hade ett bra utbyte och det var många trevliga samtal vid den efterföljande lunchen.

Joakim betonade vikten av att komma loss från metoder och verktyg och se Lean som en lärande process. Han konstaterade samtidigt att det var ett riktigt intresserat gäng på plats och att det lyste ordentligt i ögonen på några av deltagarna.

Alan Mossman från Storbritannien behöver som uppskattad föreläsare och utbildare inom Lean förändringsarbete inte någon närmare presentation. Han är en av grundarna av brittiska Lean Construction Institute och har undervisat i Lean Construction vid både Loughborough och Nottingham Trent University.

– Alan är en väldigt duktig pedagog, duktigt på att visualisera och att leda diskussioner där de medverkande interagerar, säger Karin Färnevik. Framförallt var det jätteroligt att båda föreläsarna fick så många frågor och verkligen tog sig tid att svara.

Alan Mossman har en tydlig inriktning mot byggsektorn, som han menar tenderar att jobba i separata silos – en problembild vi känner igen! Han betonade även vikten för branschen att hitta flöden och sedan identifiera de hinder som hindrar oss från att kunna öka flödestakten.

– En annan återkommande punkt i Alans budskap är att vi måste kommunicera bättre, säger Kajsa Simu. Vi måste bygga förtroende och tillit.

Just detta fokuserade Alan på i en övning kallad Silent Squares. Deltagarna delades in i grupper för att samarbeta under tystnad och lösa ett problem, där var och en i gruppen representerade en del av lösningen – utan samarbete kunde inte var och en bli klara, vilket var förutsättningen. Utan att avslöja för mycket framkom det med all tydlighet hur snabbt vi sätter upp regler och ramverk för vad som ska gälla, tysta överenskommelser kring allt vi gör. Den första ”regeln” vi skrev in var att detta var en tävling mellan grupperna, den andra att vi inte fick ”tjuvkika” för att se hur de andra gjorde. Inget av detta fanns med som förutsättningar och gick stick i stäv med tanken på samarbete och kommunikation, det vill säga att ge och dela information för att bygga förtroenden.

– Lärdomen var att vi är snabba på att sätta upp regelverk utan att egentligen prata om det, säger Kajsa Simu. Det var helt irrelevanta regler, baserade på vår egen förförståelse. Vi satt vackert kvar i våra silos.

Det var trots allt lite synd att det inte var fler anmälda, men det var ett väldigt uppskattat program av dem som var där. Joakim Bjurström fick många positiva kommentarer och väckte en hel del nya tankar hos många av åhörarna. Det fanns även god tid till mingel och nätverkande under lunchen och förhoppningen är att fler anmäler sig till våra kommande event.

– Det var nog en ganska nyttig korsbefruktning eftersom jag inte är särskilt insatt i byggsektorns utmaningar, säger Joakim Bjurström. Det är alltid intressant att få lära sig om andra branscher.

Två dagar efter Partnerdagen arrangerades i Malmö ett frukostseminarium den 4 december, en uppföljning till det lyckade arrangemang som vi genomförde den 19 september tillsammans med Veidekke och Chalmers Professional Education. Denna gång var det MKB Fastighets AB och NCC som stod som samarrangörer och även denna gång lockade seminariet många deltagare – 45 anmälda!

Vid frukostseminariet föreläste Linda Ericsson, MKB Fastighets AB och styrelseledamot i Lean Forum Bygg. Linda är byggprojektledare för ett av Sveriges mest hållbara bostadsprojekt, Greenhouse Augustenborg, och hon gav sin syn på hur Lean kan användas för att skapa en mer hållbar stad och för att öka innovationskraften i byggbranschen.

Medverkade gjorde också NCC med utvecklingschef Henrik Hyll och platschef Emil Norén, vilka har fungerat som Lean-coacher i Greenhouse-projektet. Henrik och Emil berättade om NCCs Lean-resa och om hur NCC arbetar med Lean i Greenhouse.

Cirka 35 personer kom till Lean Forum Byggs frukostseminarium i Lund den 19 september med en bred uppslutning från olika delar av byggbranschen. Temat var ”Lean som arbetssätt – hur kan det se ut?” och bland de anmälda företagen kan nämnas Veidekke (som också stod som värd för mötet), Ikano Bostad, Skanska, Tyréns, AG Arkitekter, BoKlok, Byggnadsfirman Otto Magnusson, Ebab Syd, Flexator, MKB Fastighets AB, Olivetree, Prolog, Sundprojekt, Fojab Arkitekter och HSB Skåne … Med tanke på det stora intresset och de intressanta diskussionerna så hoppas vi att mötet resulterar i både fler medlemmar och partnerföretag.

En annan noterbar detalj var att nästan en fjärdedel av deltagarna var kvinnor, vilket är mycket positivt med tanke på fördelningen i branschen generellt. Med denna mix av både människor och företag så känns det som att frukostmöteskonceptet är ett bra sätt att inspirera kring Lean och engagera fler i Lean Forum Bygg. Värden Veidekke med Emile Hamon i spetsen ska också ha ett stort tack för ett väl genomfört arrangemang med bra lokaler, uppiggande kaffe (behövdes då vi samlades redan vid sjutiden!) och goda smörgåsar.

Även föreläsarna bjöd på en innehållsmässigt lika intressant som bred mix: Emile Hamon (Veidekke), Hans Reich (Produktionslyftet), Jesper Strandberg (Peab PGS) och Karin Färnevik (Chalmers Professional Education). Lean Forum Byggs styrelseledamot Jerker Lessing från Tyréns inledde med att hälsa alla välkomna och en kort presentation av föreningen och våra aktiviteter: Seminarier som denna, informationskanaler som nyhetsbrev och hemsida, större konferenser samt partnerträffar – och givetvis vårt pris till Årets Lean-byggare (se notis på annan plats).

– Ett grunduppdrag för Lean Forum Bygg är kunskapsspridning mellan företag och människor i branschen, framhöll Jerker. Som individ kan du bli medlem alldeles gratis, det är bara att anmäla sig på hemsidan. Företag kan bli partner till föreningen mot en mindre avgift för att stödja och bidra till utvecklingen, viktigt för föreningen och ett sätt för företagen att visa sitt engagemang för en Lean utveckling av branschen!

Emile Hamon, strategi- och utvecklingschef hos värdföretaget Veidekke, tog sedan över med en presentation av VeidekkeMAX. Det representerar vad han kallar fjärde generationens industriellt byggande – produkt, organisation och process, effektivitet med kvalitet.

– Det känns riktigt kul att vara där vi är idag med tanke på att utvecklingsarbetet drogs igång för tre år sedan, berättade Emile. Vi började titta på produkten/byggandet men även på processen, där vi redan hade kommit en bra bit på väg. Det vi gjorde var egentligen att paketera vår kunskap på ett smartare sätt.

Själva produkten, eller komponenterna, omfattar delar som kombineras till hus. Hjärtat i byggsystemet är installationsmodulen där 90 procent idag görs i fabrik. Den lösningen valdes efter att de hade studerat tidplaner och insett att de stora slöserierna fanns vid överlämnandet mellan olika yrkeskategorier.

Kort beskrivet innebär VeidekkeMAX att byggkostnaden kan minskas genom att en ökad andel byggdelar prefabriceras och genom ett stort fokus på processen för att effektivisera produktionen, utan att göra avkall på design eller kvalitet. Veidekke tittar på både teknik och process för att minska antalet icke värdeskapande aktiviteter vid byggnation av bostäder, där ett versionstänk har introducerats för att över tid kunna förfina och förbättra deras plattformar och på så sätt skapa mervärde för kunderna.

Hans Reich från Produktionslyftet och Chalmers Professional Education är välkänd som Lean-föreläsare, också inom byggbranschen, och var en av initiativtagarna när Lean Forum Bygg grundades. Med sin långa erfarenhet från bland annat fordonsindustrin levererade han som alltid såväl beska sanningar som utmanande fakta, som exempelvis vikten av att ha med sig hela kedjan i processen.

– Jämför med bilindustrin, där kommer 80 procent av värdet av bilen från leverantörerna, berättade Hans. Det hjälper ju inte att du själv är bra om du inte har resten av systemet med dig.

Med en kort introduktion till Lean – från Toyota och framåt – och med flera exempel från både industri och byggsektor betonade han vikten av att hålla sig till överenskomna principer och filosofier. Ett nyckelmoment inom Lean är att ta bort slöserier; vi måste alla vara slöseriornitologer, och det gäller att alla lär sig känna igen slöserierna.

– I slutänden är det viktigaste att avgöra vilka aktiviteter som skapar värde för kunden, förklarade Hans. Enkelt uttryckt så handlar det om att vara lat och smart istället för dum och arbetsam!

Ett konkret exempel på detta finns hos tyska Porsche. Där beslutade de för snart ett år sedan att förkorta medarbetarnas arbetsvecka med en timme med bibehållen lön – inte för att de saknar efterfrågan utan för att produktiviteten i fabriken ökat så kraftigt.

– Slöseriornitologer, det tar jag med mig. Det borde vara något för oss alla att satsa på, kommenterade Jerker med ett leende och bollade ordet vidare till nästa talare: Har ni några ornitologer, Jesper?

Jesper Strandberg på Peab PGS har arbetat med frågor som dessa sedan 2003 och han kunde inte annat än att hålla med föregående talare.

– Jag gillar Hans Reichs beskrivning att det är bättre att vara lat och smart, berättade Jesper, men jag skulle gärna vilja lägga till ”tråkigt”; vi vill inte ha några överraskningar.

PGS är ett helägt dotterbolag till Peab som utvecklar, säljer, tillverkar och monterar flerfamiljshus. De startade som ett utvecklingsprojekt 2003 då de kom i kontakt med Lean och 2005 började de titta på ett system som bygger på modulariserade byggdelar, baserade på kundens behov och industriellt tillverkade för slutmontering på montageplatsen. Idag är de ett eget bolag med ett komplett byggsystem där samtliga byggdelar är fördefinierade och kan användas i många projekt. Flertalet av byggdelarna fabrikstillverkas i en torr miljö och kombineras till färdiga huskroppar.

– Jag är självlärd inom Lean men har jobbat med kloka människor och det jag lärt mig är att det gäller att träffa kundens behov, berättade Jesper. Det gäller att bestämma inriktningen, det vill säga förstå marknaden, välja segment och bygga strukturen. En tydlig produktstrategi helt enkelt.

I Peab PGS fall har resultatet blivit en snabbare byggprocess och attraktiva, energisnåla och miljövänliga bostäder. Slutprodukten blir densamma oavsett om byggsystemet PGS används eller om byggande sker traditionellt, det är själva byggprocessen som är annorlunda.

– Mycket spännande även detta, summerade Jerker. Ett ord jag fångade som inte används så ofta i traditionellt byggande var ”produktstrategi”; att tydligt identifiera vad vi ska göra och för vilken målgrupp, mycket intressant!

Karin Färnevik, ansvarig för Samhällsbyggnad vid Chalmers Professional Education, rundade av mötet med en presentation av utbudet av Lean-utbildning som erbjuds på Chalmers – men även hos andra av Lean Forum Byggs partnerföretag – och som möter utvecklingsbehovet i samhällsbyggnadssektorn. Chalmers Professional Education, som är ett helägt dotterbolag till Chalmers tekniska högskola, har bland annat introducerat Lean 24 för byggsektorn, en utbildning som genomförs lunch-till-lunch. Upplägget är utformat för företagsledare i samhällsbyggnadssektorn som vill öka företagets konkurrensförmåga med kunder, medarbetare och samhällsnytta i fokus.

Jerker Lessing höll som moderator samman frukostseminariet på ett elegant och professionellt sätt med skarpa inlägg och reflektioner. Intresset gick inte att ta miste på; Sverker Andreasson från Ikano Bostad slog fast att han antecknat mer under detta frukostseminarium än vad han brukar göra under en normal tvådagarskonferens och som nämnts fortsatte de informella samtalen och frågorna till föreläsarna långt efter att program tiden tagit slut.

För er som inte hade möjlighet att vara med på detta arrangemang rekommenderar vi starkt att hålla uppsikt över kalendern på Lean Forum Byggs hemsida – fler seminarier och arrangemang utlovas under hösten!

Den 15 maj genomfördes Lean Forum Byggs årsmöte hos Tyréns i Stockholm. Ordförande Kajsa Simu inledde med den formella informationen, där styrelsen rekommenderades ansvarsfrihet och föreningens ekonomi presenterades. Lean Forum Bygg har idag en positiv ekonomisk utveckling med svarta siffror och grunden för kommande års budget på plats. Tanken är att växla upp såväl kommunikations- som kansliarbetet för att fortsätta den positiva trenden.

Kajsa konstaterade också att Lean Forum Bygg under det senaste året har varit mer aktiv på seminariesidan, både för medlemmar och med olika partner, en utveckling som Lean Forum Bygg räknar med ska fortsätta. Ett exempel är det frukostseminarium som nyligen genomfördes i Luleå (se notis på annan plats i nyhetsbrevet). En annan utveckling som är viktig för föreningen är styrelsens engagemang, en styrelse som efter årsmötet fått ett något annorlunda utseende. Två av de verkliga veteranerna i sammanhanget, Pär Åhman och Magnus Widfeldt, lämnar efter lång och trogen tjänst sina åtaganden i styrelsen. De har tillfört fantastiskt mycket med sitt engagemang och sin kunskap, vilket även gäller avgående styrelsemedlemmen Egon Waldemarsson. Ett stort tack riktades till alla tre inklusive Johan Levál, som valde att lämna styrelsen tidigare i år, med förhoppningen om goda och nära kontakter även i framtiden!

Lean Forum Byggs nya styrelsemedlemmar Karin Johansson, Johan Brantehag, Emile Hamon och Linda Ericsson hälsades givetvis också välkomna. Valberedningens Sverker Andreasson och Fredrik Anheim var med all rätta nöjda över att kunna presentera ett förslag till styrelse med god fördelning mellan olika verksamheter (beställare, entreprenörer, konsulter och akademi) och med god regional spridning, ett förslag som enhällig godtogs av årsmötet. Styrelsen består nu av:

• Kajsa Simu (ordförande, NCC Construction Sverige & LTU)
• Helena Lidelöw (LTU & Lindbäcks Bygg)
• Jerker Lessing (Tyréns)
• Jan-Olof Edgar (Projektengagemang)
• John Eklund (JM)
• Hans Henriksson (Småa)
• Marie Nordqvist (Strängbetong)
• Emile Hamon (Veidekke)
• Johan Brantehag (PEAB)
• Karin Johansson (Chalmers Professional Education)
• Linda Ericsson (MKB)

Valberedningen föreslog även Peter Tolf (Arcona) till revisor samt en kommande valberedning bestående av Fredrik Anheim (IKANO Bostad), Sverker Andreasson (IKANO Bostad) och Veronica Olsson (Prolog).

Därefter följde en föreläsning av Marie Nordqvist, som berättade om Strängbetong i Kungsör och deras imponerande Lean-resa. Deras främsta kund är deras eget montage och det är många från andra delar av koncernen som varit på besök – med många positiva reaktioner som följd. Kungsörfabriken har gått från ”sämst” till ”bäst” vad gäller ordning och reda och Lean, vilket naturligtvis har inspirerat deras kollegor.

– Utan det metodiska upplägget och arbetet med Produktionslyftet hade vi aldrig kommit dit vi är idag, berättade Marie och visade sin uppskattning genom att glatt heja på Kalle Persson i publiken, Lean-coach från Produktionslyftet.

Idag vågar alla hos Strängbetong i Kungsör påtala saker som kan förbättras och ledningen tvekar inte att ta tag i dem. De har haft Robert Kusén – uppskattad föreläsare med ett Lean-förflutet från både Scania och Södertälje kommun – på besök ett par gånger och anammat hans talesätt ”inga problem är stora problem”. Det gäller alltså att se till att ”problemnätet” är tillräckligt finmaskigt.

Strängbetong har också börjat arbeta en del med jobbrotation, vilket är uppskattat. De har bland annat haft medarbetare på besök från en annan fabrik som imponerats över hur alla hjälps åt och att alla gjorde flera olika saker. Kunskapen om – och viljan att arbeta enligt – företagets produktionssystem sprider sig i fabriken.

– Nu klarar vi dessutom vår budget, det har vi inte gjort på 50 år, berättade Marie. Min chef är chockad!

Marie kunde även berätta om flera sidoeffekter från deras Lean-arbete och den uppmärksamhet som det har fått i radio och andra media. Ett exempel är att de idag har flera jobbsökande, även spontana sådana som helt enkelt vill jobba hos dem även om de inte annonserat efter medarbetare. Mycket positivt! Många på årsmötet kommenterade och uppskattade Maries föredrag efteråt, tydligt imponerade av hennes engagemang och kunskap.

Ytterligare en sak att framhålla är den utmärkelse som Marie nyligen fick: Månadens förebild maj 2014. Västra Mälardalen i Samverkan (ViS) är en ekonomisk förening med företagarföreningar och näringsliv i de tre orterna Köping, Arboga och Kungsör inklusive kommunerna själva. Föreningen utser månadens förebild och för maj valde de fabrikschefen på Strängbetong i Kungsör.

Motiveringen löd: ”Marie Nordqvist har med entusiasm och konsekvent ledarskap utvecklat Strängbetong i Kungsör till ett framgångsrikt företag och ett föredöme för svensk byggindustri. En stor satsning på att utveckla medarbetarnas kompetensuppbyggnad skapar ökad trivsel och effektivitet i företaget. Ett bevis på den framgångsrika satsningen är bland annat utnämningen till Årets Lean-byggare 2013. Marie har också ett stort engagemang utanför företaget för regionens bästa. Marie är en person som gör skillnad i Västra Mälardalen och hon visar upp attityder som ViS står för: Mångfald, öppenhet och stolthet.”

Lean Forum Bygg stämmer in i hyllningar och gratulerar Marie till den fina utmärkelsen!

Därefter avslutades mötet med samtal och nätverkande. Sist men inte minst riktades också ett stort tack till Tyréns för möjligheten att använda deras fina lokaler i Stockholm. Sammantaget var det ett mycket positivt årsmöte som lovar leda till ett än mer aktivt, inspirerande och utvecklande år!

Strängbetong i Kungsör bygger för framtiden med en långsiktig satsning på industriellt byggande och Lean. Fabrikschefen Marie Nordqvist och hennes medarbetare har lyckats föra in sitt nytänkande i den traditionella byggbranschen – den 31 mars tilldelades de Lean Forum Byggs pris Årets Lean-byggare för sin insats.

Strängbetong levererar industriellt tillverkade byggnadssystem, med betong som bas, från idé till slutmontage. Genom att utveckla och införa industriella metoder arbetar de för att vara ett byggföretag som förknippas med kostnadseffektivitet och Lean samtidigt som de tar sitt ansvar för att driva marknaden för industriellt byggande. Den 31 mars utsågs Strängbetongs Kungsörsfabrik till Årets Lean-byggare med följande motivering:

”Genom konsekvent ledarskap byggd på gemensamma värderingar har vinnaren inte enbart förbättrat sina resultat utan även blivit ett föredöme långt utanför byggsektorn.”

– Det är fantastisk roligt för alla som varit delaktiga, vilket otrolig uppmärksamhet vi fått, säger fabrikschef Marie Nordqvist. Det här innebär en sådan inspiration för alla i Kungsör att jobba vidare!

Sedan våren 2011 har Kungsörsfabriken som ett av de första byggföretagen arbetat med Produktionslyftet, en nationell satsning för att utveckla svenska företags produktivitet med Lean som grund.

– Syftet är att se till att företaget blir konkurrenskraftigt genom ett ständigt pågående förbättringsarbete, berättar fabrikschefen Marie Nordqvist. I arbetet är jag själv och produktionschef Per Forsberg stödjande och drivningsansvariga.

Målet är att skapa ett bästa, överenskommet arbetssätt som är dokumenterat och som alla följer. När alla vet vad som gäller är det lättare att lära upp nya medarbetare på ett tryggt och kvalitetssäkrat sätt. En styrgrupp med medlemmar från ledningen, flera olika avdelningar och IF Metall har arbetat fram följande vägledande principer:

• Rädda om varandra
• Rätt från mig
• Rätt ordning
• Dagen innan
• Arbetsinnehåll hela dagen
• Var sak har sin plats
• Lite bättre varje dag

– Jag är helt övertygad om att vi kommer att lyckas eftersom vi förankrat de vägledande principerna så väl i hela organisationen, avslutar Marie Nordqvist. De utgör grunden för vårt förbättringsarbete och stommen i verksamheten.

Priset som Årets Lean-byggare visar att hennes övertygelse är korrekt!

Mer information om prisutdelningen: Läs artikel på Tidningen Byggindustrins hemsida