Just nu känns det riktigt spännande med Lean Forum Bygg, där vi dessutom fått in lite nytt blod i styrelsen. Det är kul och nyttigt att vi breddar oss ännu mer och att vi går framåt med vårt bokprojekt ”Detta är Lean” med inledande byggkommentarer från medlemmar och intressenter. Vi har utvecklats till en stabil förening med god ekonomi, vilket ger oss rätt förutsättningar att verkligen göra saker.
På Lindbäcks Bygg för vi intressanta diskussioner med NCC om samverkan kring metodutveckling inom Lean, exempelvis med inriktning mot Lean Design. Här kunde även Lean Forum Bygg utvecklas starkare, då vi idag har en ganska stor produktionsfokusering.
På Luleå tekniska universitet gläds vi fortsatt över det strategiska innovationsprogrammet Smart Built Environment, där vi som drivande part nu är engagerade i många möten kring genomförandet. Det är mycket pengar och många företag, helt enkelt mycket energi på kort tid – en häftig upplevelse!
Avslutningsvis vill jag sända mina hälsningar till vår ordförande Kajsa Simu som befinner sig på studieresa i Japan för att lära sig ännu mer om hur vi ska gå till grundorsakerna till de problem vi identifierar. Jag ser fram emot hennes hemkomst och att få ta del av hennes nyvunna kunskap!
Befinner mig på en fantastisk resa i Japan och känner mig priviligierad som får vara med om detta. Det märks att arrangören JMAC, något av skandinavisk hovleverantör inom området, har fina kontakter med sina japanska samarbetspartner. Som jag förstått är det här i Japan oerhört viktigt med både förtroende och långa relationer, något som de verkligen har lyckats etablera.
Leverantören på plats heter GPS Traning Center och är ett konsultbolag som är helägt av Gifu Auto Body, där i sin tur Toyota äger hela aktieportföljen – Gifu Auto Body är en av elva leverantörer som får tillverka Toyotafordon. Vår Sensai, det vill säga vår lärare under vistelsen, har tidigare arbetat på Gifu Auto Body men under de senaste fyra-fem åren som lärare. Alla lärare på centret är tidigare höga chefer från Toyotasfären, där de tillbringat hela sina yrkesliv. Det är dessa fantastiska människor som guidar oss genom teori och studiebesök.
Fantastisk är också omgivningen i den lilla ”småstad” vi bor i: Kagamihara, med drygt 140.000 innevånare, består främst av små hus med vackra trädgårdar där stora ”bonzaiträd” växer bland stenläggningar och blommor. Den ligger ungefär mitt i Japan och närmaste flygplats är Nagano. De kommande två dagarna ska vi tillbringa i träningcentrets verkstad för att handgripligt jobba vid arbetsstationer med det vi lärt oss, inga fler föreläsningar! Veckan avslutas sedan på fredag med ett studiebesök hos Toyota, något som jag verkligen ser fram emot.
Vill du dela mina upplevelser så kan du följa min reseblogg här på Lean Forum Byggs hemsida – se överst i högerspalten på framsidan!
I mitten av maj genomförde vi inom Lean Forum Bygg ett av våra populära frukostseminarier, där Hans Reich från Produktionslyftet brukar vara en uppskattad och återkommande gästföreläsare. Platsen denna gång var hos JM i Solna med fokus på hur Lean-filosofin kan minska kostnader, förbättra processer och öka samarbetet i samhällsbyggandet.
Förutom Hans medverkade även Martin Rudberg, professor i bygglogistik vid Linköpings universitet som vid sidan av forskningen inom bygglogistik även studerar planeringen av försörjningskedjor, produktionsstrategier och Supply Chain Management. Seminariet lockade ett 40-tal deltagare och Hans uppskattade verkligen branschens engagemang: ”Det var en hel del kända ansikten från olika byggföretag vilket tydligt visar att intresset för Lean växer i branschen. De brinner för frågan och med hjälp av dem hoppas vi kunna inspirera ännu fler som ett nästa steg i spridningen.”
Det som snurrat i mitt huvud under den senaste tiden är tankar kring utmaningen i att kombinera standardisering med ständiga förbättringar. I vilken grad kan en process som ska hantera osäkerheter och variation standardiseras? Någonstans gäller det att möta ett projekt som per definition initialt bär relativt lite kunskap med sig för att leda det framåt på bästa sätt. Ett rakt av standardiserat upplägg fungerar inte eftersom en av de ingående parametrarna är just hanteringen av olikheter. I sak är det egentligen ingen större skillnad på vad som ska komma ut ur projektet, men hur det ska göras beror helt på den givna situationen. Allting kokas ner till frågeställningen ”Hur standardiseras projekt för en unik verksamhet?”
Detta är en av sakerna jag tar med mig på min studieresa till Japan, där jag ser fram emot en ökad insikt. I vilken grad går det att standardisera arbetssätt i kombination med ständiga förbättringar av både arbetssätt och produkt? Från och med nästa vecka kan du läsa om några av mina reflektioner kring detta från Japan i den reseblogg som kommer att läggas upp här på Lean Forum Byggs hemsida, något som förhoppningsvis ska bli lika spännande för dig som läsare som för mig som skribent … Här kommer även tankarna kring Kata in, vilket jag för övrigt ska diskutera vidare med Joakim Bjurström om idag.
I helgen bär det sedan av mot Japan – じゃあね
Just nu går mycket av min tid åt till en stor utredning där vi arbetar med Stockholms stad kring hur de kan använda BIM i förvaltning, det vill säga fastighets- och byggnadsinformation inom förvaltningen. Enkelt uttryckt så beskrivs byggnaderna mer på komponentnivå, där varje komponent kan hållas under kontroll med tanke på drift och underhåll eller annat. All information finns samlad i en databas vilket gör att det går att följa upp felanmälningar eller koppla ritningar och annan dokumentation till respektive komponent. Vi skapar en informationsstruktur som de kan organisera sin byggnadsinformationsmodell efter.
BIM har ju länge använts inom byggandet, men är relativt nytt inom fastighetsförvaltning och lite av dessa tankar tar jag med mig till ”mitt” kapitel i Lean Forum Byggs utgåva av ”Detta är Lean”. För att tala Lean-språk så strävar vi efter att skapa ett dragande system här; som vi ser det är förvaltaren slutkunden, men de är sällan med och ställer krav i själva byggprojekten. Detta är något vi vill lyfta, att förvaltaren även ska ställa krav på informationsleveranser och inte bara ta vad de får – de måste bli tydligare i sin beställarroll.
Annars ser jag fram emot det kommande årsmötet på onsdag den 20 maj i Stockholm, där jag hoppas få träffa många medlemmar och kollegor!
I fredags köpte jag en ny cykel, lite halvspontant sådär, allt med ambitionen att cykla istället för att köra bil till jobbet. Min man bidrog med support och tyckte att jag skulle köpa en elcykel med tanke på allt jag släpar mellan hem och arbetsplats. Elcykel? Nä, det är ju fusk … Men ju mer jag tänkte på det kröp fördelarna fram med tanke på alla jobbgrejer jag forslar fram och tillbaka och möjligheten att ta sig fram billös utan att bli svettig – tanken var heller inte att motionera utan att byta ut bilen mot cykel.
När jag berättade det för mina kollegor fick jag en del blandade reaktioner. En del reagerade spontant ”Vad smart!” medan andra följde lite av min egen initiala reaktion: ”Fuskar du?” ”Nej, jag tar mig till jobbet på det sätt som fyller de krav jag har på bästa sätt.” Jag ersätter inte motion med elcykling utan minskar miljöbelastningen med mindre bilkörning. Att använda och optimera de hjälpmedel vi har är inte att fuska, det är att anpassa sig efter de förutsättningar som finns.
Fuskar vi när vi använder miniräknare, eller effektiviserar vi en process (och räknar mer korrekt)? När vi använder BIM-modeller och VDC istället för papper och penna, är det ”fusk”? Naturligtvis inte, så länge vi har klart för oss varför vi väljer respektive verktyg så är det en förutsättning för utvecklingen att vi verkligen tar till oss ny teknik.
Jag skrev tidigare om det pilotprojekt inom Lean som vi drivit inom Peab för visuell planering av produktion, ett lyckat projekt där det har blivit dags för nästa steg. Nu tar vi den visuella planeringen ut i verkligheten med planen att inleda med alla projekt i Göteborgsområdet som startar efter semestern, vilket innebär att jag kommer att tillbringa en del tid på västkusten för utbildning och information.
En annan intressant sak vi arbetar med är surfplattor, där vi tittar på möjligheten att använda dessa i produktionen; en effektivare hantering där vi går från pappershantering med tydlig Lean-koppling och digital information.
Sist men inte minst måste jag nämna utmaningen jag fått från Lean Forum Bygg i samband med publiceringen av föreningens version av boken ”Detta är Lean”, där jag ska reflektera kring kapitlet om processer och flödeseffektivitet. Det känns otroligt spännande och är både en förmån och en utmaning, men det är ju en del av Lean – och jag gillar utmaningar! Vem vet, det kanske blir en egen bok vad det lider … =)
Allt fler börjar få upp intresset för Lean inom byggande och det finns både mångårig forskning samt en hel del artiklar kring Lean Construction. Däremot finns det inte – vad jag kunnat hitta – någon bra sammanställning över skillnaden mellan Lean Construction och ”vanligt” Lean. Efter en hel del letande och sammanställande har jag därför tagit fram ett dokument tillgängligt för Lean Forum Byggs medlemmar och partner där jag försökt koka ner informationen. Det tog sin lilla tid, men samtidigt visar arbetet med sammanställningen att vi är helt rätt ute med Lean Forum Byggs egen Lean Construcion-variant av boken ”Detta är Lean”.
En annan reflektion väcktes i ett samtal med ett par vänner och kollegor från bank- respektive landstingsvärlden, där banken arbetat flera år med Lean medan landstinget inte arbetat med det alls. I diskussionen kom frågan upp om när ett arbete ska avbrytas om det inte leder dit det var tänkt? Själv har jag stickat på en tröja till min man i cirka 12-13 år med löftet ”du får den före 50”, vilket han nyligen påminde mig om. ”Det är inte många år kvar nu.” Jag tog fram stickningen med garn och mönster och studerade det närmare. ”Om du får den här, kommer du att använda den då?” Han slingrade sig lite och menade att jag lagt ner så mycket kraft på att sticka och att det redan tagit så lång tid … ”KOMMER DU ATT ANVÄNDA DEN?”
Det landade i att vi avvaktade med färdigställandet av tröjan med det 15 år gamla mönstret och att jag lovade honom ett par raggsockor istället som han verkligen behövde. Hur många gånger fastnar vi inte i att vi redan har lagt ner så mycket tid och resurser att det är lika bra att köra på? ”Precis så är det i landstinget”, utbrast min väninna. Det gäller även i byggsektorn där vi ofta arbetar över långa tidsperioder då både politiska och infrastrukturella förutsättningar kan hinna förändras. Utan att ordentligt stämt av de verkliga behoven kanske varken vi eller kunden vill eller vågar avbryta något som ”vi ända arbetat så länge med”. Slutsats? Stäm av de verkliga behoven – gör om, gör rätt!
Det finns mycket att glädja sig åt en vårdag som denna. På det personliga planet är jag mycket glad över att en av mina vetenskapliga artiklar nu har blivit ”accepted for publication”, vilket känns riktigt kul. Den kommer att bli publicerad i den internationella tidskriften Construction Innovation, förmodligen framåt senvåren eller sommaren. Det är en artikel jag arbetat med länge och som beskriver utvecklingen inom industriellt byggande i Sverige under de senaste tio åren, både ur ett vetenskapligt och företagsmässigt perspektiv. Vi kommer även att se över möjligheten att göra en populärvetenskaplig version för spridning inom Lean Forum Bygg.
En annan sak som jag är fortsatt glad över sedan jag hörde nyheten är den stora tilldelning av medel som kommit samhällsbyggnadssektorn tillgodo i och med det strategiska innovationsprogrammet Smart Built Environment. Det är fantastiskt och historiskt mycket pengar som kommer att kunna göra en stor skillnad; om vi använder denna möjlighet på rätt sätt kan vi bli en av de ledande nationerna i världen. I Sverige är vi duktiga både inom Lean och industriellt byggande, men vi ska inte ”bara” vara nöjda med vår inhemska utveckling utan även titta på den internationella aspekten. Hur kan vi bli en global spelare på ett helt annat sätt än vi är idag? Med ett så pass stort program tycker jag att det är dags att börja glänta på dörrar som dessa …
Sist men inte minst hoppas jag att ni alla kan glädjas över en skön Valborg – eller en trevlig sista april som vi säger här i Lund!
Det strategiska innovationsprogrammet Smart Built Environment har blivit beviljat – tjohoo!
En fantastiskt positiv nyhet där branschen nu får tillgång till en långsiktig, strategisk och övergripande resurs med offentliga medel upp till 200 miljoner kronor. Det ger oss möjlighet och ännu bättre förutsättningar att i större skala utveckla det vi redan åstadkommit i mindre skala, ett arbete mot att uppnå världsklass. Satsningen omfattar både forskning och utveckling och det är egentligen bara fantasin hos oss aktörer som sätter gränserna. Samtidigt innebär satsningen en kollektiv utmaning kring hur vi tar det vidare på bästa sätt, där jag misstänker att de flesta i branschen ännu inte riktigt insett vad detta kan betyda.
En annan positiv händelse i veckan var i onsdag då jag fick möjlighet att möta och tala inför 175 av NCCs viktigaste leverantörer om att ta bort slöserier med hjälp av Lean och VDC. Jag träffade flera leverantörer som kommit långt i sitt arbete och som även kan hjälpa oss att komma vidare, en samverkan mot en gemensam agenda med fokus på långsiktighet.
Slutligen vill jag återigen påminna er om årsmötet den 20 maj: Alla som bokar sig till mötet kommer att får originalversionen av Niklas Modigs och Pär Åhlströms bok ”Detta är Lean”, men det gäller att du anmäler dig i tid via hemsidan – det är ett begränsat antal platser och de fylls på snabbt!