Spårbarhet är ett begrepp som dyker upp så snart du talar om hållbarhet. Vad är det för saker vi egentligen har i byggnadsverket och hur har de hanterats under själva arbetet? Det här är ett område som blir alltmer intressant att jobba med nu när digitaliseringen blir både enklare och mer kostnadseffektiv. Ta exempelvis QR-koder, ett billigt sätt att ha kontroll på flödet som också baseras på allmängiltig teknik som vi redan använder i exempelvis våra mobiltelefoner. Det är också riktigt Lean; använd beprövad teknik!
Det spännande projektet Uppkopplad byggplats, där Luleå tekniska universitet samarbetar med Linköpings universitet och flera företag inom bygg- och telekomsektorn, handlar också om ett område där vi kan jobba tillsammans mellan olika branscher. Det kan till exempel handla om samverkan mellan bygg- och processindustrin kring vilka komponenter vi använder, tekniken är som sagt allmängiltig och spårbarheten lika viktig oavsett bransch. Förr eller senare ska riva eller plocka isär det som konstruerats då spårbarheten och identifiering kommer att vara till stor nytta.
Allt detta är bra på lång sikt och inte bara för företagen, utan även för samhället i stort. Naturligtvis kostar även spårbarheten pengar även om vi använder beprövad teknik, men det gör även avsaknaden av kvalitetssäkring som utebliven spårbarhet representerar. Kvalitetsbristkostnaderna är vida överstigande om du inte har full kontroll på vad du stoppar in i dina byggen, så i förlängningen är det en både nödvändig och lönande investering att göra.
Jag var nyligen på ett kort studiebesök i Amsterdam där vi besökte MX3D som har tillverkat världens första 3D-printade bro. Bron är i rostfritt stål och ska spänna över en kanal i Amsterdam. MX3D har använt industriella robotar med 3D-verktyg och utvecklat programvaran för att styra dem till att 3D-printa starka, komplexa och designade konstruktioner. Denna bro visar hur 3D-utskrift kommer in i vår verklighet med stora, funktionella föremål och hållbara material samtidigt som det tillåter en extremt stor formfrihet.
En kommande utmaning för MX3D är att göra robotarna mobila så att de kan printa direkt på den plats där konstruktionen ska stå. Då kan robotar till exempel bygga stommen färdigt på plats i princip alla dagar i veckan och dygnet runt. Massor av tid kan sparas och tunga och farliga jobb kan minskas, det vill säga automatisering med mänsklig prägel – eller Jidoka på Lean-språk. Vill du veta mer om bron kan du anmäla dig till Stålbyggnadsdagen torsdagen den 25 oktober på Malmömässan.
Digitaliseringen av byggbranschen går fort och användarvänligheten har ökat. Det finns många nyheter som går att använda praktiskt och där Lean-filosofi finns med som en grund. Missa därför inte seminariet ”Digitaliserad Produktionsprocess med Lean/BIM” den 9 oktober i Solna – anmäl dig här!
I år inträffade Earth Overshoot Day, dagen då vi har förbrukat de naturliga resurser som jorden kan producera på ett år, den 1 augusti. Det tidigaste datumet hittills och ett rekord vi egentligen inte vill slå. Det gick ganska obemärkt förbi och vi kan konstatera att i den här frågan går utvecklingen inte riktigt åt rätt håll.
Däremot kände jag att den workshop som jag deltagit i om cirkulära bygg- och rivprocesser absolut visar på hur vi kan arbeta för att motverka att Earth Overshoot Day inträffar allt tidigare. Den tog upp hur vi kan använda våra resurser mer effektivt och hur vi kan tänka mer cirkulärt istället för linjärt. Hur vi kan cirkulera byggmaterial på ett effektivt och ekonomiskt rimligt sätt? Vad går att återanvända, hur stor del av en ny vara ska innehålla återvunnet material? Kostar det mer?
Hindren och frågetecknen är många men även möjligheterna. Någons avfall är någon annans resurs. Här finns en stor potential, men vi måste applicera ett långsiktigt tänkande även om det kanske sker på bekostnad av ett kortsiktigt ekonomiskt mål – vilket också är en av grundprinciperna inom Lean!
Jag kan bara hålla med om det som min styrelsekollega Jimmy skrev i sitt inlägg tidigare i veckan. Det behövs, som i alla komplexa frågor, långsiktiga, faktabaserade lösningar som är oberoende av politisk färg. Vi måste bli långsiktigt Lean.
Idag har jag ingen sensationell spaning på gång, men det har väl inte undgått någon att vi har haft ett val. Det är något jag följt väldigt intensivt ur ett samhällsbyggnadsperspektiv vilket har varit intressant, men ämnet har tyvärr inte fått särskilt mycket ”airtime” – speciellt inte nu när det parlamentariska läget är så svajigt och osäkert. Det som oroar mig är hur vi ska kunna hitta branschöverskridande lösningar som gynnar samhällsbyggandet. Jag funderar mycket över hur branschen och vi som förening kan bistå för att skapa trygghet och långsiktighet – det är nämligen vad vi behöver för att kunna jobba Lean.
Det blir dock svårt när det politiska landskapet ser ut som det gör just nu. Jag reflekterar både över vad Prolog kan göra som konsult för att skapa opinion och debatt, men även vad Lean Forum Bygg, Byggherrarna och Byggmästarföreningen med fler kan göra. Vi måste ta fram faktabaserade underlag och skippa det kortsiktiga valfläsket för att angripa de verkliga problemen. Långsiktiga lösningar som är oberoende av politisk färg och vem som är/blir statsminister. Det är något vi borde ta sikte på, där vi också kan kroka arm med andra aktörer.
I slutet av förra året träffades Lindbäcks Bygg och BoKlok för ett studiebesök vid ett av våra projekt med montage av volymelement. Vi diskuterade mycket kring säkerhet och effektivitet, vilket vi följde upp med ett motsvarande besök dagen efter vid ett av Lindbäcks projekt. Återigen diskuterades effektivitet och säkerhet och vi insåg från båda parter att vi lärde oss massor av varandra. Därför bestämde vi oss för att vi även skulle ses i Piteå för såväl fabriksvisning som studiebesök vid ett av deras projekt.
Deras logistikchef styrde upp att mycket välplanerat besök och jag tog med mig kollegor från både projektorganisationen och fabriken i Gullringen. Vi åkte dit och möttes av en fantastiskt trevlig och genomtänkt fabriksvisning. Återigen utbytte vi kunskaper och åsikter kring hur vi jobbar, vilka skillnader och likheter som fanns och vilka erfarenheter vi gjort. Från BoKlok gick vi omkring med ögon stora som tefat, men våra värdar från Lindbäcks uppskattade även våra nyfikna frågor och synpunkter på deras verksamhet. Vi ser nu fram emot att få återgälda detta med ett besök hos oss.
Det var fantastiskt givande med en heldag för att utbyta erfarenheter med dem då vi båda jobbar i fabrik liksom med projekt. Vi jobbar båda med industriell produktion av trähus men är ändå inte konkurrenter då vi nästan enbart jobbar med egenutvecklade projekt som säljs direkt till slutkund, vi ser varandra mer som kollegor i branschen. Nu tror jag i och för sig att dessa möten säkert hade varit lika givande även om vi varit konkurrenter. Det som slår mig är hur värdefullt det gränslösa samtalet blir när vi verkligen öppnar upp oss. Det var otroligt intressant att få ta del av hur de jobbar, arbetssätt som har tagit år att etablera där de samtidigt satt en ny kultur – och nu skördar de frukterna av allt de gjort.
Vi borde arrangera fler studiebesök mellan såväl kollegor som konkurrenter då det är min övertygelse att vi alla blir vassare om vi delar med oss. Naturligtvis ska vi inte diskutera affärshemligheter, men branschövergripande frågor kring standarder och teknikutveckling, metoder och arbetssätt tror jag alla skulle dra nytta av att diskutera. Det finns ett citat som jag tycker beskriver detta bra: ”Idéer föds när människor möts.” Ganska talande. Jag tror på öppenhet och mer samverkan för en mer effektiv och säker bransch!
Inom digitalisering är Trafikverket lite av pionjär vad gäller Ostlänken och höghastighetsbanan i utvecklingen av BIM beträffande den järnvägstekniska biten, det vill säga att inkludera även denna information i BIM. Vi har ett digert arbete att fundera över nivå och detaljeringsgrad, vilken information som ska inkluderas.
Det innebär också en övergång från ett arbetssätt till ett annat vilket alltid är en utmaning. Hur gör vi för att på lämpligast sätt använda det bästa ur det ”gamla” och inte tappa bort värdefull kunskap när det ”nya” etableras? Just kring järnvägen finns det en enorm erfarenhet att ta tillvara på. Samtidigt måste vi hitta arbetssätt som passar ut mot leverantörer och projektörer, som i många fall kommit längre än Trafikverket i digitaliseringen. Det är lite av vad jag funderar på just nu.
Sedan har vi ytterligare en framtidsspaning kring detta, nämligen hur vi går vidare mot produktion. Vilken information vill de ha? Sedan har vi underhåll där BIM och dess information ska kunna användas på ett överskådligt sätt. Med höghastighetsbanan, BIM och nya arbetssätt är det onekligen en ganska stor innovationstugga vi ger oss på …
Inom Lean Forum Bygg är det nu fokus på Årets Lean-byggarstudent där vi arbetar för att få in alla ansökningar. Ett utskick är på gång till studenter och högskolor med länk till anmälningssidan, du får gärna sprida detta vidare! Här finns mer att läsa – vi ser fram mot en intressant prisutdelning i höst!
Har funderat en del kring projektmål, en av de viktigare sakerna i ett byggprojekt. På entreprenadsidan finns det många projektmål, men det är några saker jag tycker man bör tänka på när man sätter dem – eller snarare se till att de kommer med. För att nå målen räcker det inte bara med en styrgrupp utan helheten måste beaktas, engagemanget över tid för att alla ska sträva mot samma mål.
Dessutom är det viktigt att inte sätta mål som är för höga eller i det närmaste ouppnåbara eftersom det bara skapar en mental låsning kring ”det fixar vi aldrig”. Visst, spänn gärna bågen och utmana så att medarbetarna inser att här behövs det mer kraft än vanligt för att nå målet, men det måste vara resonabelt. Dessutom ska det gärna vara formulerat i små steg.
Helheten omfattar också alla ”experter”; vi sitter ofta i våra egna silos – det kan vara marknad, projektering, produktion – men när vi sätter målen måste vi bryta ner dessa silos för att kunna skapa en helhet. Målen får inte bara peka, eller vara helt beroende av, en grupp utan det måste vara hela projektet som ska nå målen. Mål är dessutom ofta lätta att sätta i resultat som pengar, leverans, kvalitet etcetera. Tyvärr så glömmer vi ofta ”hur”, hur vi kommer dit, vad vi ska göra för att röra oss mot målet.
Med ovanstående komponenter tror jag att vi kommer att nå våra mål som kostnad, tid och kvalitet, men samtidigt får vi inte glömma helheten, engagemanget, den resonabla målsättningen samt ”hur”. Det är när detta är på plats som vi hittar de riktigt lyckosamma projektmålen.
Vi tog en trip till Bordeaux under semestern, en hamnstad i sydvästra Frankrike med cirka 250.000 invånare. De har en väldigt låg bebyggelse och är geografiskt en mycket utbredd stad. Det som slog mig när jag var där var att jag inte såg några taxibilar. Förklaringen visade sig vara den förträffliga kollektivtrafiken, väl utbyggd och med hög turtäthet. Vi behövde oftast inte vänta mer än fem minuter innan det kom en spårvagn eller buss. Billigt var det också, runt 15 kronor per biljett och de räckte en timme på alla linjer och oberoende på hur långt man åkte.
Det stora resecentrumet vid tågstationen hade både bussar och tre spårvagnsnät. Flyplatsbussarna nåddes också enkelt. Däremot var både spårvagnarna och bussarna ganska små i jämförelse med exempelvis Stockholm, där vi har stora ledbussar som går relativt sällan för att de ska kunna fyllas till max. I Bordeaux hade de ett uppenbart Lean-tänk: Flödeseffektivitet före resurseffektivitet! Hur har de lyckats med detta? Det går säkert att dyka djupt i den frågan för den som vill lära sig något …
Välkommen tillbaka efter semestern och det fantastiska vädret – jag hoppas att du är lika uppvilad och redo för höstsäsongen som vi är! Det finns mycket att se fram emot, inte minst den omvälvning som digitaliseringen representerar.
Just nu talas det en hel del om just digitala verktyg. Ett viktigt och nyttigt fokus borde vara hur de ska användas så att inte arbetssätten styrs av klumpiga och oflexibla – ”icke-Lean” – verktyg. Användarvänlighet får här en ny dimension, något jag upplever kommer att vara en stor utmaning som vi har tillsammans med våra IT-leverantörer.
Traditionellt har mycket, emellanåt nästan allt, arbete satsats på verktygens eller programmens tekniska uppbyggnad. I slutänden är det dock en människa som ska utföra jobbet med stöd av verktyget; om inte gränssnittet fungerar och känns naturligt spelar det ingen roll hur bra den programmerade lösningen än är. Faktum är att vi nog hellre kan acceptera lite sämre verktyg rent tekniskt bara de fungerar sömlöst med hur vi tänker.
Det här är som sagt en nöt för IT-leverantörerna att knäcka, där vi verkligen måste utgå från användarens behov och förutsättningar. Frågeställningen aktualiseras också i projektet Uppkopplad byggplats liksom i det strategiska innovationsprogrammet Internet of Things Sverige – är användaren med från början? Även systerprogrammet Produktion2030 tar upp frågan med tydlig koppling i styrkeområdet Människan i produktionssystemet.
På BoKlok har vi tagit hjälp av examensarbetarna Linn och Martin från Malmö universitet för att utreda nyttan med en ADP-plan – arbetsplatsdispositionsplan – i 4D, det vill säga 3D plus tidsdimension. De har arbetat med att simulera en av våra byggarbetsplatser i Svedala med 3D-modell och kopplat den till projektets produktionstidplan. Sedan har de utvärderat hur vi kan arbeta med modern BIM-teknik och på så sätt göra ADP-planen mer levande och uppdaterad under projektets gång. Samtidigt är tanken att den ska bli både mer användbar och mer lättförståelig med hjälp av 3D-modellen.
Studenterna har tittat på två alternativ. I SketchUp la de in 3D-objekt för det aktuella projektet och skapade 10 olika skeden, nyckelhändelser som är viktiga att kunna visa – typ montage av volymelement, balkonger, loftgångar etcetera. Dessa skeden är dock inte direkt knutna till tidsplanen men kan visas i den ordning bygget framskrider. I Navisworks kopplade de 3D-modellerna från SketchUp till tidsplanen, vilket får effekten att ”filmen” som visar fortskridandet initialt inte visar något som händer; sedan på ett ögonblick händer allt och byggnader med tak och väggar är plötsligt på plats. Därefter följer åter en period när ingenting händer (då arbetet sker inomhus) … Navisworks är ett väldigt avancerat program som även kan koppla till 5D (kostnadsaspekten).
Utvärderingen visade att Navisworks har fördelen att kunna koppla till aktuell tidplan – mer dynamisk – liksom möjligheten med 5D; nackdel är att det är lite för komplext att börja med och svårt att köra ”slow motion” på montaget. SketchUps fördel var att det är enkelt att använda och ger en tydlig bild över projektet med fokus på de viktiga momenten; nackdelen är att det kräver manuell koppling och återkoppling till tidsplanen.
Rekommendationen från examensarbetarna var ändå att arbeta med SketchUp-modeller och ”spela upp” exempelvis 10 skeden för arbetsplatsen och på så vis få en enkel och lättarbetat APD-plan i 3D. En av våra produktionschefer sammanfattade med att ”det här kommer att betyda oerhört mycket för oss ute i produktion!” – ett fint kvitto på värdet av denna typ av arbeten och specialiserade uppgifter som kan göras inom ramen för examensarbeten.