Martin Rudberg vid Linköpings universitet är projektledare för Uppkopplad byggplats, ett mycket omtalat projekt inom det strategiska innovationsprogrammet Smart Built Environment. För att få en uppdatering kring hur projektet framskrider ringer vi tidigt en fredagsmorgon upp Martin, som å sin sida svarar sent på eftermiddagen. Detta eftersom professor Rudberg befinner sig i Australien och anledningen till det stavas Twitter.

– Jag jobbade med BoKlok och av någon anledning twittrade jag om deras spännande industriella byggande vilket en australiensisk doktorand snappade upp, berättar Martin. De hade identifierat bland andra Sverige som ett föregångsland inom industriellt byggande och hans uppdrag var att omvärldsbevaka just Sverige.

En kontakt var etablerad och när det slumpade sig så att doktoranden och ytterligare en forskare från Australien kom till Sverige så hjälpte Martin dem med studiebesök och andra praktiska detaljer. En tid senare återvände de till Sverige och hade hela gruppen från universitetet, samt representanter från byggföretaget Lendlease Corporation, med sig.

– Det ena ledde till det andra och vi etablerade ett utbyte av erfarenheter och kunskaper, berättar Martin. De flesta av de australiensiska forskarna är arkitekter och i deras upplägg tar de med mer av designperspektivet där de ser möjligheter med industriellt byggande, vilket vi kan lära mycket av.

Till sist åkte Martin själv till Sydney i Australien där han engagerades i ett stort projekt med nämnda Lendlease. Projektet handlar främst om design och arkitektur men även om Martins specialområden logistik och supply chain management, där Martins uppdrag är att agera stöd till projektet. Det hela slutade med att han nu är gästforskare på University of Sydney i fyra månader – en ganska häftig effekt av ett kort inlägg på sociala medier!

Projektet Uppkopplad byggplats har sitt ursprung i en idé från professor Lars Stehn och professor Thomas Olofsson vid Luleå tekniska universitet (LTU) som de bollade med Martin strax före jul för två år sedan. Det ledde till ett projektförslag som skickades in till Vinnova via Smart Built Environment.

– Byggbranschen är förmodligen den lägst digitaliserade sektorn i Sverige så när vi lyfte denna möjlighet så tyckte Vinnova att det var ett spännande förslag, säger Martin. En förstudie inleddes med Lars Stehn som projektledare som handlade om att koppla samman teknikföretag med företag i byggbranschen för att undersöka möjligheterna med digitalisering, nya affärsmodeller och annat spännande.

Det var ett lyckat initiativ och till ansökan för huvudprojektet fick de med sig ett 30-tal företag, ganska jämt fördelat mellan bygg- och teknikföretag. Bland deltagarna finns mycket kunskap kring mobilkommunikation, sensorer, automatisering med mer, med både SMF (små och medelstora företag) och en del större drakar.

– I den följande processen landade vi i att vi skulle köra en så kallad testbädd för att pröva befintlig teknik och undersöka hur byggbranschen kan nyttja den på bästa sätt, fortsätter Martin. Utmaningen var att hitta aktörer som var villiga att upplåta byggplatser där vi kunde utföra testerna.

De lyckades även med detta och har idag sex stycken testbäddsvärdar: NCC, Skanska, Peab, BoKlok, Lindbäcks Bygg samt Cementa med sina betong- och stomdelar. Projektledningen ligger som nämnts hos Martin och Linköpings universitet i samarbete med Lars Stehn på LTU som ansvarar för forskningsintegrationen. Projektet koordineras av IQ Samhällsbyggnad och finansieras av Vinnova med ungefär 25 miljoner kronor och av de deltagande företagen med lika mycket, i huvudsak in-kind. Det ger en total omslutning på cirka 50 miljoner kronor under tre år, då projektet ska vara klart till december 2020.

– Det har tagit nästan ett år att få det att börja lira mellan de olika aktörerna och definiera projekt, men nu har det börjat hända saker, berättar Martin. Det är en sak att inse möjligheterna med digitalisering och en annan att faktiskt öppna upp en hel byggarbetsplats för ny teknik.

Under hösten 2018 har en del tekniktester kommit igång. Varje testbäddsprojekt representerar inte ett enstaka, större projekt utan istället ett antal mindre ”sprintar” där flera tester genomförs vid varje testbäddsprojekt. Ett spännande exempel där Skanska är värd handlar om att etablera uppkoppling på Malmö nya sjukhus. Även om vi generellt har bra uppkoppling i Sverige så är den inte tillräckligt robust och stabil ute på våra byggen.

– Många nuvarande uppkopplingar på byggena tappar bandbredd och störs lätt ut så det gäller att säkerställa en robust uppkoppling med tillräcklig bandbredd, säger Martin. Vi har ett företag på plats som har installerat en lösning där vi mäter uppkopplingen på olika platser och höjder. Det är ett grundläggande och tekniktungt test, men en fungerande uppkoppling är en förutsättning för att allt annat ska kunna fungera gällande digitaliseringen av byggena.

Vid Lindbäcks Byggs testbädd testar de digitala lösningar för att integrera Last Planner mot BIM. Ansvarig för denna är Lean Forum Byggs styrelseledamot Helena Lidelöw, konstruktionschef på Lindbäcks Bygg.

– Just nu arbetar vi med att testa Sitedrive från FIRA, ett planeringsverktyg som bryter ner den befintliga tidsplanen i mindre aktiviteter som kan läggas ut som uppgifter till de som arbetar på bygget, berättar Helena. De får sedan uppgifterna till sin mobil eller platta, där de även kan återrapportera om arbetet och eventuella avvikelser.

På det sättet går det att knyta samman planeringen, det vill säga tidsdimensionen, med utförandet. Det motsvarar på sätt och vis MES – Manufacturing Execution System – och ligger därmed ganska nära industrins system och sätt att arbeta. Helena berättar att projektet löpt på riktigt bra och att intresset är stort eftersom behovet av digitalisering i utförandeprocessen för byggandet är stort. Ovanligt nog för utvecklingsarbete inom byggsektorn så sprudlar det av idéer, något Helena även tar med sig i arbetet med Lean Forum Bygg.

– Det är viktigt med en aktör som Lean Forum Bygg som driver på branschens utveckling inom Lean, fyller Martin i. Det finns kopplingar mellan Lean Forum Bygg och Uppkopplad byggplats förutom det faktum att flera av de deltagande företagen är engagerade i föreningen. Allt handlar om att ta bort slöserier och fokusera på effektiva flöden och processer.

Vid ett testbäddsprojekt som NCC är värd för testar de just processförändring kring logistik och flödesinnehåll. Här handlar det om sömlös försörjning med kontrollpunkter för exempelvis automatisk avisering, realtidskontroll över var allt är och där alla flöden är digitala.

– Även här genomförs flera tester i olika steg, de tar inte alla flödessteg samtidigt. I ett första steg adresseras gränssnittet mellan byggarbetsplatsen och försörjningskedjan i ett samarbete mellan med Qlocx, Ramirent och Ahlsell kring en smart leveranscontainer som är integrerad i skalskyddet. Kopplat till den ”smarta” leveranscontainern finns också ett informationsflöde med leveransinformation kopplad till en mobilapp. Denna hanterar leverans, lossning, avisering och mottagning, där containern endast kan öppnas med rätt kod via mobilappen.

Lösningen erbjuder en möjlighet till personallös lossning på plats där den som ska ha materialet meddelas via appen. Genom att logga in kan containern öppnas och materialet registreras via streckkod.

– Det gör att exempelvis lossning kan göras kvällstid, obevakat och utan personal på plats, förklarar Martin. Allt som läggs in eller plockas ut registreras med Qlocx intelligenta spårning.

Att digitalisera flödet är en förutsättning för att få allt att fungera och för att kunna använda arbetsplatsen även när den är stängd. Det innebär minskade kostnader eftersom lossningspersonal inte behöver vara på plats när leveranserna kommer och dessa kan spridas ut över praktiskt taget hela dygnet, bara materialet finns tillgängligt när det behövs. Det skapar också en flexibilitet kring när materialet kan hämtas, så att onödig tid inte behöver spillas på att avbryta arbetsmoment för att hantera lossning av material.

– Smarta digitala processer erbjuder kostnadsreducering, effektivare flöden och även nya affärsmöjligheter i mötet mellan teknikföretag och traditionella byggföretag, avslutar Martin. Allt fler företag ansluter till projektet där målet är att visa hur man kan dra nytta av digitaliseringen i byggbranschen, genom att visa på praktiska exempel på hur man kan koppla upp byggen i verkliga byggprojekt. Det kommer att förändra hela flödesprocessen och skapa nya affärskonstellationer och arbetstillfällen, allt till nytta för AB Sverige.

Flexator i Anneberg är Årets Lean-byggare 2018, en utmärkelse de tilldelats mycket tack vare sitt arbete med Produktionslyftet. På kort tid har de sett hur verksamheten med alla medarbetare utvecklats och idag är de ett företag som verkligen känner av förändringens vindar!

Flexator inledde sin satsning med Produktionslyftet i slutet av 2016 i samband med att företaget fyllde 60 år. Redan från start bestämde de sig för att kalla arbetet för Flexatorlyftet och slog även fast att Flexatorlyftet skulle vara ”för evigt”. Anledningen till att de var noga med att kalla sin satsning för Flexatorlyftet var att de vill tydliggöra ägarskapet.

– Det här är vårt program, det är Flexators egen satsning som vi själva måste driva, säger VD Ola Adolfsson. Det är ingen utbildning eller projekt utan vår väg mot framtiden.

Ola har varit VD på Flexator sedan 2006 och jobbade redan på 90-talet för företaget, men arbetade i början av 2000-talet under en period som fabrikschef på Skanska. Stefan Josefsson-Palmér är ansvarig för verksamhetsutveckling och som sådan också general för Flexatorlyftet. Anders Hermansson är inköps- och logistikchef på Flexator och både Stefan och Anders har ett förflutet från mer traditionellt tillverkande industri med erfarenhet av Lean, internlogistik och materialflöden. Både Anders och Stefan var också med vid prisutdelningen i Stockholm då Flexator tilldelades utmärkelsen Årets Lean-byggare 2018.

– Med Flexatorlyftet har vi ett system för att möta våra utmaningar, säger Stefan. Vi är inte i mål på långa vägar men det känns att vi i alla fall är på rätt väg.

Något som också Lean Forum Byggs styrelse och jury noterat. Motiveringen till Årets Lean-byggare löd som följer:

”Vinnaren har med företagsledningen i spetsen bestämt sig för att utveckla företaget med ständiga förbättringar genom att involvera personalen, satsa på utbildning i Lean och genom att vara modiga nog att ta extern hjälp. De har på kort tid ökat både produktiviteten, sparat pengar och dessutom identifierat besparingspotential av stor omfattning som de tidigare inte känt till. Det vinnande företaget är ännu ett exempel på hur engagemanget från ledningen gjort ett bra företag ännu bättre och startat resan till att bli ytterligare ett föredöme inom samhällsbyggnadssektorn.”

Deras Lean-satsning initierades av att företaget upplevde ett antal utmaningar som de ville ta sig an, bland annat enkätresultat från kunder som visade fel trend; projekten avslutades inte tillräckligt snabbt eller till rätt kvalitet. Det hände att vissa projekt växte till surdegar trots Flexators uttalade ambition att leverera korrekt. Det gällde även medarbetarperspektivet där de har genomfört enkätundersökningar i snart 20 år och vet att det finns en förbättringspotential. De ligger på Sverigesnittet, men även här finns det en högre ambition. Det är något som kondenseras ner till arbetsglädje och lojalitet, där mycket handlar om involvering.

– Nu börjar vi känna att folk växer, implementeringen tar sin tid men nu börjar det ge resultat, säger Anders. Bara under de senaste fyra månaderna har vi sett en stor skillnad i engagemanget, det är väldigt positivt och syns tydligt.

Ola ser en positiv förändring hos Flexators medarbetare bara sedan årsskiftet. Priset som Årets Lean-byggare som Lean Forum Bygg tilldelade dem har också gjort sitt till, även om satsningen inte visat några effekter på det ekonomiska resultatet än.

– Det underliggande arbetet är stort, vi går helt enkelt mot en bättre verksamhet, menar Ola. Vi har betydligt färre dåligt genomförda projekt, där vi för bara tre år sedan kunde ha riktiga dikeskörningar. Projektstabiliteten är betydligt högre och vi har idag inte längre några riktigt dåliga projektresultat.

Den berömda polletten har trillat ner efter Lean-spel och daglig styrning. De avslutar Produktionslyftet till sommaren men har förutom sina pilotområden spridit arbetet vidare till 6-7 andra grupper. Anledning till att det gått så pass snabbt är att de sett till att ha resurser på plats från start.

– Visst är det bra att utbilda personalen men det är också viktigt att har resurserna på plats för att kunna komma igång snabbt och brett, menar Anders. Du tappar i tempo om du utbildar och sedan får vänta i två månader på att tavlorna ska komma på plats; här fanns allt på plats från dag ett.

Samtidigt så får grupperna på avdelningarna testa sig fram kring vad som behövs, där medarbetarna utvecklat de metoder som nu etablerats som standard. Det hela har landat i tavlor med två gemensamma och standardiserade fält – för säkerhets- respektive förbättringsarbete – samt ett gruppspecifikt fält. Alla tre framhåller också vikten av utbildningen i Lean produktion på 7,5 högskolepoäng, där Anders och en kollega var först ut. Idag har Flexator totalt 8 medarbetare som gått utbildningen.

– Det höjer både individens kompetens och vår gemensamma förmåga att dra arbetet vidare i organisationen, konstaterar Anders. På min kurs var det några deltagare som inte körde Produktionslyftet parallellt och jämfört med dem är det ett drömläge med tanke på arbetet med att få igång exempelvis daglig styrning och förbättringsarbete.

En annan av Flexators ambitioner är att vara en positiv kraft i samhällsbyggandet, de både vill ta och tar ett ansvar. De erbjuder praktikplatser, tar in examensarbetare och har även miljöaspekten som ett styrmedel – de ska vara ett företag som det omgivande samhället vill ha i trakten, inte ett nödvändigt ont. Kontakterna med kommunen är positiva och de arbetar uttalat för att utgöra ett verkligt stöd för skola, arbetsliv och samhälle.

– Trots att vi arbetat med detta under en relativt kort tid är det viktigt att vi framstår som en attraktiv arbetsgivare, framhåller Anders. Vi kämpar lite med vårt geografiska läge vilket är tydligast på tjänstemannasidan, så vi måste helt enkelt både presentera oss som och vara en modern arbetsgivare.

Flexator ligger även relativt lång framme med sitt digitaliseringsarbete, där de tar fram allt digitalt innan de börjar producera. Med BIM (byggnadsinformationsmodellering) konstrueras exakta modeller av det som ska byggas som digitala modeller.

– Vi har alla komponenter på plats och ligger långt framme i utvecklingen, menar Ola. Vår BIM-projektering är avgörande för hur vi sedan ska göra rätt i produktionen.

Ola nämner Lindbäcks Bygg som en positiv influens för Flexator och Ola var själv med 2010 då det var de som vann Lean Forum Byggs pris.

– Det är klart att vi har kikat på dem, erkänner Ola. Det har gått bra för dem, vad är det de gör?

Bland annat så interagerar de med sin omgivning, som exempelvis med Luleå tekniska universitet (LTU). Gjorde Flexator det? Nej, men idag gör de det! Påverkan från Lean är tydlig och Ola nämner projektet Lean Wood Engineering under ledning av Lars Stehn där både Lindbäcks och Flexator deltog, men där kärnan låg i Luleå med LTU, Lindbäcks och Moelven bland andra.

– När vi blev engagerade hade det börjat klinga av men redan när Produktionslyftet startade hade vi diskussioner med Träcentrum om detta, berättar Ola. Resonemanget då var att vi kunde arrangera något liknande på egen hand.

I efterhand konstaterar Ola att det är bättre att göra det med en etablerad partner, det blir en helt annan kraft och kontinuitet med ett program att rulla ut där handlingsplanen redan är spikad.

– Det innebär ett plus med någon som kommer utifrån, det är viktigt med lite obehagliga sanningar och utmaningar, menar Stefan. Det blir ett annat förtroende för någon som kommer utifrån med erfarenhet från andra företag i motsvarande situation, medarbetarna lyssnar på ett annat sätt än om det är en kollega som talar.

Byggbranschen generellt har större utmaningar än traditionell tillverkande industri med sina utspridda arbetsplatser där produktionsutvecklingsfasen ofta är helt avskild från själva produktionsfasen; de träffas inte och det är lång tid mellan faserna vilket är hämmande för såväl produkt- som produktionsutvecklingen – interaktionen saknas ofta. Ola efterfrågar en större samverkan mellan produktutveckling och produktion och att få ihop hela kedjan inklusive samarbete med slutkunden. Idag finns det ett begränsande projekttänkande.

– Vi arbetade tidigare med BoKlok-produkter, de är väldigt duktiga på att förstå sina kunder. De intervjuade flera tusen tänkta lägenhetsköpare och utgick sedan från ett räkneexempel med en ensamstående sjuksköterska med ett barn. Utifrån den kostnadsbilden tog de sedan fram sina produkter. Det innebar ett fullständigt kundfokus, ett lysande exempel på industriellt tillverkade boende: Produkt och process med slutkunden i fokus!