Tillbaka i verkligheten efter Årets Byggegala den 9 mars då Årets Lean-byggare – Värmdö kommuns bygg- och miljöavdelning – utsågs. Som tidigare nominerad och vinnare med min förra arbetsgivare Strängbetong kände jag starkt för deltagarna runt bordet på galan, förutom Värmdö kommun också Peab och Moelven. Det är en blandad känsla av spänning och förtjusning när vinnaren offentliggörs, och det märktes tydligt hur överraskade vinnarrepresentanterna Jelinka Hall och Carina Molin blev.

Det ska bli intressant att följa vilken utväxling priset ger både bland andra kommuner och i Värmdö, exempelvis med förfrågningar kring studiebesök. Själv jobbade jag nästan heltid med studiebesöken efter utmärkelsen med massor av input och feedback till ytterligare förbättringar, något som förhoppningsvis Jelinka och Carina också kommer att uppleva. Från Lean Forum Byggs sidan ska det bli intressant att följa utvecklingen och vi kommer att försöka engagera dem som föreläsare vid olika arrangemang för att fånga upp deras erfarenheter. Det ska bli både roligt och viktigt, inte minst i samband med kommande nomineringsarbete.

E.ON i Örebro har sedan senast blivit antagna till Produktionslyftet och vi ska ha vår första workshop i mitten av april med ett Lean-spel för styrgruppen. Det ska bli så himla kul att få göra om resan vi gjorde med Strängbetong med ännu mer erfarenhet i bagaget tillsammans med min favoritcoach från Produktionslyftet, Malin Hallin. Bara det att energibranschen anammar Lean är inspirerande – det är mycket som händer och att se fram emot!

Dragkamp eller samverkan, hur ska vi ha det? Det är en tanke som slår mig när jag återigen befinner mig på konferens, denna gång i vackra Värmdö kommun (vilket jag återkommer till). Det är en reflektion efter det trevliga frukostmötet Lean Forum Bygg hade i Luleå i veckan där vi – Helena Lidelöw och jag som representanter för LTU och Lean Forum Bygg – diskuterade vilka incitament det finns för ett företags ledningsgrupp att börja arbeta med Lean.

De nyckel- och mätetal de har tillgång visar inte någon ekonomisk nytta av att minska variationen, eftersom de mätetal som används inom redovisning tar ut varandra. Det är på dessa grunder ledningsgruppen ska ta beslut, där en stabilare leverans inte ger ökat resultat. Vi som är ute i verksamheten vet betydelsen av stabilitet och kvalitetssäkringen, men det syns inte där de tar beslut vilket leder till en onödig dragkamp.

Med på frukostmötet var även vårt partnerföretag iTid med Maria Öqvist och Anders Sörqvist, som också är verksam inom Produktionslyftet. De talade om sina erfarenheter från att jobba med A3 och Kata med betoning på samverkan. Bland publiken återfanns representanter från både landstinget, SSAB och byggindustrin med fler – totalt dryga 40-talet deltagare.

Det roligaste har jag dock sparat till sist och det anknyter förstås till inledningen om Värmdö kommun. Som ni säkert vet utsågs deras bygg- och miljöavdelning till Årets Lean-byggare vid branschens galakväll på Cirkus i Stockholm den 9 mars. Det är alltid lika upplyftande att få dela ut detta pris och i år var det kanske lite extra roligt med tanke på vinnarna. Ni som läser loggen vet att jag vill engagera fler beställare och kravställare i Lean Forum Bygg varför jag verkligen uppskattar juryns val – trots urstarkt motstånd – av Värmdö kommun. Stort grattis!

”Kvinnor får lättare förkylning än män.” Uttalandet är inte kopplat till medicinsk forskning utan enbart en bra illustration på hur svårt det kan vara med kommunikation. Läs gärna den första meningen igen och se vilka innebörder du kan tolka in i den.

När jag frågat en grupp med människor om vad de utläser så framkommer alltid två alternativ; ett som säger att kvinnor har större sannolikhet att drabbas av en förkylning, en annan som säger att dessa förkylningar är lindrigare än de som drabbar männen. Däremot är det inte särskilt frekvent att det tredje alternativet dyker upp, det som hävdar att det är lättare för en kvinna att dra på sig en förkylning än att hitta en karl …

Vad jag vill åskådliggöra är att du som läser detta sannolikt både är intresserad och involverad i en mängd förändringsarbeten där både mål och mening har kommunicerats ut. Den intressanta frågan är: Hur har det landat hos dem som berörs av förändringen, men som kanske inte har initierat den? I vår sfär är ”arbete med Lean” intressant, då det visat sig att vad som anses vara ”Lean” verkligen är öppet för en mycket generös tolkning.

Personligen har jag en gång blivit anlitad av ett företag för ett inledande utbildningsuppdrag om ”systematiskt förbättringsarbete” där VD introducerade mig för ledningsgruppen på följande sätt: ”Som ni vet kräver ägaren att vi ska börja jobba med Lean, ni vet det där med städning och uppmärkning av verktyg som kommer från bilindustrin, och därför har vi anlitat Erik som tydligen vet hur man gör detta för att hjälpa oss att göra detta.” (Jag gjorde dem förmodligen besvikna med att varken städa eller skriva ut etiketter, men hoppas och tror att jag kanske ändå bidrog till deras utveckling genom att övertyga VD om att alla medlemmar i ledningsgruppen skulle läsa Niklas Modigs och Pär Åhlströms eminenta bok ”Detta är Lean”.)

Vad jag vill ha sagt är att jag personligen är övertygad om att resultatet av dessa initiativ väldigt ofta avgörs i ett mycket tidigt skede. ”Varför ska det vara intressant, viktigt eller nödvändigt för mig?” Mitt tips är således att säkerställa att vi inte lägger krokben för något som kunnat bli väldigt betydelsefullt för oss och våra företag genom bristande kommunikation.

Med risk för att sticka ut hakan måste jag – med tanke på dagen som är – konstatera skillnader mellan manliga och kvinnliga studenters ambitioner. Inte på individnivå (jag handleder sjäv två killar) men som grupper betraktat.

Hos kvinnliga studenter som läser på universitet eller högskola, speciellt inom tekniska ämnen, upplever jag en större målmedvetenhet i deras val av utbildning. Hos killarna känns det mer som att de är där på grund av traditionen. Vi vet generellt att det är betydligt fler tjejer än killar som examineras från de högre utbildningarna, något som dessvärre inte (än) slagit igenom inom näringslivet. Hur kommer det sig?

Slit och strävan, förmåga att tänka logiskt och höga ambitioner förräntar sig väl inom skolvärlden, men när du väl kommer ut i näringslivet så tillkommer det andra parametrar och kriterier, ett socialt spel eller filter som du som tjej kanske inte är lika tränad i. Plötsligt är det inte den klokaste tanken, det bästa svaret eller den mest välgrundande rapporten som smäller högst, något som kräver förändring.

Själv inleder jag idag en tvådagarskurs i förändringsledning, där jag själv ska träna på att leda i förändring. Inte minst inom vår bransch går förändringen snabbt – globalisering, urbanisering, digitalisering – och som ledare måste vi förändra både oss själva och dem vi arbetar med. Konkurrensen är ny och kommer att bli tuffare. Det vore väl alldeles utomordentligt korkat om vi i detta arbete inte använde de allra bästa resurser som står till buds?

Inom Lean Forum Bygg satsar vi vidare på kunskapsspridning med ännu en bok, då vi tillsammans med Swerea IVF ska uppdatera den mycket efterfrågade boken ”Effektivt byggande – Utmana dina processer!” I dagsläget finns det endast ett fåntal böcker kvar; behöver du en bok så beställ nu! Den omarbetade upplagan kommer att bli tillgänglig först efter årsskiftet då det rör sig om en relativt omfattande uppdatering med mycket nytt material kring processförståelsen i byggbranschen.

Inom ramen för det strategiska innovationsprogrammet Smart Built Environment så kommer vi den 16-17 mars att arrangera ett möte mellan akademi och industri för diskussioner kring industriellt byggande och vad vi kan göra gemensamt, hur vi kan strömlinjeforma processerna. Detta är en grundförutsättning för att alls kunna arbeta med Lean. Vi ska samlas i Luleå och ger oss sedan ut på isarna för att identifiera vad vi kan göra tillsammans, där många partnerföretag inom Lean Forum Bygg är inbjudna: NCC, Veidekke, Tyréns, Lindbäcks …

Apropå Lindbäcks så arbetar vi för närvarande med fokus på projekteringen och hur den ska organiseras så att vi ”ser” och förstår flödet. Detta gör vi i armkrok med marknadssidan så att vi täcker hela vägen från kontrakt till produktion. Det är inte lätt eftersom projektering är en process med mycket variation där det inte går att se ett fysiskt flöde, så för oss gäller det att hitta en metod för att kunna förstå flödet direkt och samtidigt förstå hur du ska jobba med det. Spännande och onekligen en utmaning!

Tillit … Apropå hur lätt vi har att tro att vi förstår varandra, men lika lätt pratar förbi varandra i vår vilja att åstadkomma saker. För att i sådana lägen undvika att det leder till konflikt och irritaion så krävs det tillit. Som en klok människa sa: ”Lyssna i akt och mening att förstå”, det vill säga tolka inte det du hör efter din egen agenda.

En annan aspekt på tillit är att verkligen kunna lita på att det som sagts blir gjort, att helt enkelt leverera – oavsett om det är en leverans i en process, i ett löfte om mötesförberedelse eller familjemiddagen. För att saker ska flyta så krävs det att vi gör vad som sagts, men också att vi litar på att det sker. Vi har nog alla en del att vinna på att fundera kring detta; hur kan jag tydligare visa tillit?

Kommunikation är svårt, speciellt när stress och press redan är närvarande … Kan vi bättre visa vår intention att vi strävar åt samma håll istället för att använda missförstånd som grogrund till konflikter och bara köra över? Är det i så fall för att vi inte litar på motpartens intention, eller är det vår egen oförmåga till tillit som vi försöker dölja?

Jag är sedan en månad tillbaka på Stanford University som gästforskare. Det är fantastiskt att vara tillbaka, jag var här under 2013 och det här stället har en enorm dragningskraft på mig.

Jag är här för att forska och undervisa om industriellt byggande. Generellt har vi kommit längre på detta område i Sverige och det finns ett stort intresse här att ta till sig av våra erfarenheter. Det finns också ett antal spännande företag och initiativ här som jag gärna vill studera närmare, som baseras på plattformar, processinnovationer och Lean – förstås!

På Stanford finns centret CIFE (Center for Integrated Facility Engineering) som är världsledande på effektiva byggprocesser med särskilt fokus på hur informationsteknik kan stödja denna utveckling. Det är en essens av Lean-tänkande i kombination med att frigöra potential från modern teknologi som ger väldigt intressanta möjligheter.

Under de veckor jag har varit här har jag hunnit delta i flera spännande seminarier, bland annat ett som handlade om bygg- och fastighetsmarknadens dynamik där Nobelpristagaren i ekonomi (2012) Alvin Roth var huvudtalare. Ett annat handlade om hur industriellt byggande kan bidra till att lösa bostadskrisen som råder i San Francisco-området (känns det igen?). Miljön på Stanford är spännande med en ständigt pågående interaktion mellan akademin och industrin. Det anordnas konstant seminarier, workshops, föreläsningar och möten där forskare, studenter, företagare och riskkapitalister deltar. Detta ger alla parter viktiga injektioner av kunskap och insikter som sedan kan användas för vidare landvinningar. Denna interaktion är unik och ytterst framgångsrik och den har starkt bidragit till universitetets framgångar, men även till industrin framgång med mängder av startup-företag som startats som spin-off från Stanfords utbildningar, forskning och utveckling. Här har vi i samhällsbyggandet något att inspireras av!

När akademisk forskning och utbildning får komma nära industrins förutsättningar och utvecklingsbehov så sker det ofta intressanta innovationer – när kraften i detta frigörs så kan utvecklingen ta rejäla steg framåt. I de ambitiösa forsknings-, utvecklings-, och innovationsprogram som nu startas i Sverige, med fokus på samhällsbyggandet, har vi perfekta förutsättningar för att ta vår industri till nya utvecklingshöjder! Då vill det till att vi samverkar på riktigt … Sköter vi detta på rätt sätt så är jag övertygad om att vi kan göra svenskt samhällsbyggande till världsledande, vilket i sin tur ger spännande möjligheter för internationell expansion.

För Sverige kan byggindustrin innehålla möjligheterna för nästa stora exportsuccé. Tänk om vi i byggindustrin kan skapa nya exportföretag baserat på process- och systeminnovationer? Tanken svindlar!

I TV diskuterar de på nyheterna om den bostadsutmaning och kris vi står inför, men till stor del handlar diskussionen om mer eller mindre billiga detaljpoäng när det rör sig om ett övergripande systemfel. Ser vi till potentialen hos de företag som ställt om till att jobba med Lean kopplat till Per-Erik Josephsons forskning kring de slöserier vi har i branschen, så krävs det ingen avancerad matematik för att förstå vilka möjligheter som faktiskt finns.

Jag säger inte att vi enkelt kan lösa bostadskrisen, men vi har alla möjligheter att möta utmaningen genom att börja arbeta rätt. Vi kan komma betydligt närmare målet om vi arbetar mot samma målbild, från styrsystemen från regering och riksdag till arbetssätt hos företagsledning och medarbetare – inklusive arbetsmarknadens parter med sina krav och motbud. Vad som krävs är äkta samverkan för att tillsammans anta de utmaningar vi står inför, vi måste på allvar tala med varandra för att ta bort alla hinder och murar.

Det finns dock ljuspunkter, bland annat diskuterade vi på universitetet i Luleå med tanke på utlysningen från det strategiska innovationsprogrammet Smart Built Environment hur vi från forskningssidan kan stödja utvecklingen. Smart Built Environment har alla möjligheter att utgöra en verklig skillnad. En annan ljuspunkt, som också togs upp i nyheterna, var att våren har kommit till sydvästra Sverige. Häruppe i norr njuter vi fortfarande i fulla drag av vinter och skidåkning, men även här är ljuset tillbaka!

På Veidekke har vi ett verksamhetssystem som beskriver hela processen från marknad, anbud, projektering och produktion till garanti, ett processorienterat arbetssätt med olika gateways. Till detta har vi möjlighet att koppla förbättringsförslag, en ”knapp” där vi för varje rutin kan skicka in ett förbättringsförslag.

Sedan vi startade med detta 2012 har vi fått in säkert 1000 förslag, vilka vi löpande varje år går igenom och genomför förbättringar och effektiviseringar. Vid årskiftet gjorde vi ett större omtag på en av de ingående processerna – anbud – då vi lyckades få bort 40 procent av våra rutiner bara genom att slå samman vissa delprocesser! Lean fungerar även på administrativa processer för effektivisering …

Det senaste året har Veidekke varit Årets Lean-byggare, men det börjar närma sig det datum då det är dags att lämna utmärkelsen vidare. Vi har tre mycket spännande kandidater – Moelven, Värmdö kommun och Peab – och de är alla mycket värdiga vinnare. Jag ser fram emot att få veta vem som blir Årets Lean-byggare 2016; den 9 mars avslöjas vinnaren!

Ju mer man vänder och vrider på saker ju krångligare blir de … I dessa omorganisationstider handlar det mycket om att hitta rätt personer till rätt funktioner och samtidigt tänka fritt kring vad vi ska göra och vad vi vill åstadkomma. Vi ska inte rita organisationskartor, men det är en uppenbar risk eftersom vi är snabba på att hitta ”färdiga” lösningar där vi nöjer oss med att fylla i namn i ”rätt” ruta.

Egentligen ska vi fokusera på ”vad” och ”för vem”, men med många olika intressenter och förutsättningar så blir det onekligen komplicerat. Det är vad jag roat mig med under den senaste veckan … Samtidigt som glädjen är stor över hur många det är som kan och vill så mycket, så grumlas känslan med svårigheten att ta rätt beslut; att hitta de rätta exemplen i en stor och duktig organisation kräver kunskap. Oavsett om det gäller forskning, där det handlar om att föra andras kunskaper vidare, eller våra duktiga experter så blir det svårt i en tillämplad situation att ställa rätt frågor.

Här kan jag konstatera nyttan med mina två roller på NCC respektive LTU – eller tre roller om vi inkluderar Lean Forum Bygg – genom att mina gränssnitt mot ny kunskap har ökat. Detta är nog min verkliga insats; att bygga bryggor mellan olika kunskapskällor, att vara mer av katalysator och nätverkare än organisationsritare.