Så skriver jag då i loggen för första gången som ordförande och jag måste säga att det känns otroligt spännande att få leda arbetet framåt inom Lean Forum Bygg. Med en ny styrelse som representerar en fantastisk bredd inom samhällsbyggnadssektorn kommer vi att kunna påverka utvecklingen som helhet och allas vår strävan mot Lean – vi har representanter från såväl Veidekke, Lindbäcks Bygg, Moelven, NCC, Skanska, Peab och Cramo som LTU, KTH och Malmö stad.

Nu får jag också möjlighet att dela med mig av lärdomarna från vårt eget långvariga Lean-arbete här på Arcona, samtidigt som vi tillsammans kommer att lägga fokus på våra partnerföretag inom Lean Forum Bygg och lyfta aktuella temafrågor som exempelvis Lean inom arbetsmiljö/riskarbete och framtidsfrågor som vad digitaliseringen av våra processer innebär och nya logistikflöden som kommer att utmana oss att tänka helt nytt redan i projektplaneringen. Jag ser verkligen fram emot den här resan och hoppa att du vill göra oss sällskap!

Dagen efter årsmötet är det så dags för min sista logg för Lean Forum Bygg, ett ”tack och hej” efter fem fantastiskt roliga år med förtroendet att få leda organisationen. Det är inte utan stolthet som vi kan redovisa en utveckling från 2012 med röda siffror, tynande antal medlemmar och få partnerföretag till där vi står idag. Att kunna lämna över en stabil plattform för det fortsatta arbetet känns riktigt bra, en effekt av vårt gemensamma engagemang och arbete.

Gårdagens årsmöte var både roligt och intressant med fantastiska föredrag – tack Carina, Tina och Greta! Jag blir alltid lika imponerad över hur många duktiga och inspirerande människor det finns och den generositet de visar genom att dela med sig av sina erfarenheter. Det förvånar mig dock att inte fler valde att komma på årsmötet med tanke på det spännande programmet; med 30-talet deltagare vet jag många därute som ångrar att de valde bort årsmötet.

Tyvärr är det ofta så att vi sitter i våra små bubblor och saknar tid för att prioritera möjligheten att ta till oss av andras kunskaper och erfarenheter, vi har alla lite för lätt för att bli upptagna av den egna vardagen. Det uppstår en form av informationsmättnad där vi ska balansera mellan att förvalta det vi har och det nya som finns att ta in. Trots allt känns det som att Lean Forum Bygg och våra arrangemang har kommit en liten bit upp i prioriteringslistan, både bland individer och företag i branschen. De timmar som nu frigörs för min egen del ser jag fram emot att lägga på kunskapsspridning i sakfrågan; allt från arbetet med uppdateringen av boken ”Utmana dina processer” till att själv både inhämta, reflektera över och sprida ny kunskap.

Till sist önskar jag den nya styrelsen med ordförande Christel Isaksson i spetsen lycka till av hela mitt hjärta. Även om det känns vemodigt att kliva av så vet jag att det är både nyttigt och bra med ett avstamp. På återseende!

Imorse slog det mig återigen: ”Ont om tid har vi gott om …”. Uttrycket kommer från mitt allra första byggprojekt där vi hade en senior platschef av den gamla stammen. Det tog ett tag innan jag greppade innebörden – detta var över tio år sedan – men citatet återkommer med jämna mellanrum.

Faktum är att det kommer med den känsla som brukar infinna sig i maj, så jag ser ett mönster. Vid den här tiden är det så mycket som ska bli klart eller avslutas. I skolan är det avslut, lärarna ska avtackas och barnen är uppskruvade. Samma känsla finns på jobbet, allt ska paketeras innan semestern men dagarna bara rusar iväg. Och det är faktiskt samma sak i Lean Forum Bygg och styrelsearbetet, inte helt olikt ett terminsavslut. Vår ”avslutning” är årsmötet, vi har en presentation av examensarbete – Värmdö kommun, vinnare av Årets Lean-bygge – och vi ska som vanligt välja ett antal nya styrelsemedlemmar och avtacka andra. I år ska vi även välja en ny styrelseordförande då Kajsa valt att lämna stafettpinnen vidare; det är som vid skolavslutningen en blandning med även vemodiga känslor.

Men det är också ett tydligt avstamp mot framtiden! Trots att det är flera styrelsemedlemmar som valt att lämna över stafettpinnen så finns det en kärntrupp kvar som får jobba med nya personer, där vi ska sätta tydligare ramar för vårt eget arbete. Vi ska bli bättre på att uppmärksamma våra partnerföretag och vi ska arbeta fram en ny upplaga av ”Utmana dina processer” – bland annat i samarbete med ett antal av de avgående styrelsemedlemmar. Vi både behåller och breddar vårt nätverk. En ljusnande Lean-framtid är vår!

Språk … Det är aldrig för sent att lära gamla hundar att sitta. Tvärtom, som jag ser det är det en nödvändighet och de som tränar visar en upplyftande självinsikt. Med tanke på internationaliseringen också inom vår bransch har engelskan i många företag blivit en naturlig del av kommunikationen. Ofta sitter vi i möten med olika nationaliteter – även om det bara är från de nordiska länderna – och försöker lösa allt från avancerade tekniska problem till mer svårnyanserade kulturella skillnader och vi gör det på ”fel” språk. Var är kvalitetssäkringen av resultatet och utkomsten av ett sådant möte?

En uppenbar risk är också att den som är mest bekväm med och duktig på engelska blir tongivande; chansen att det dessutom är den mest kompetente för lösningen ifråga måste ses som begränsad. Detta är en risk som jag tror är underskattad när engelska ska vara koncernspråk. Vi använder olika ord, tolkar olika och saknar ofta rätt terminologi – vi saknar helt enkelt standard för att benämna olika saker och aktiviteter, alla gör istället sin egen översättning efter bästa förmåga. Svengelskan blir ett faktum och mig veterligen finns det varken ordbok eller standard för den.

Själv har jag flera kollegor som aktivt tränar språk i olika former och min man är för tillfället på språkresa i Storbritannien – all heder åt dem, det är aldrig för sent!

En förmån vi inte alltid förstår att uppskatta är förmånen att få ha medarbetare, människor vi kan utvecklas tillsammans med. Jag ser det som en gemensam utveckling, även om vi inom Lean – när vi talar om chef- och ledarskap – ofta syftar på att utveckla medarbetare.

Att alla utvecklas i ett givande och tagande, det är den dimensionen som jag tycker är det riktigt häftiga. Det är en förmån att få sitta ner och verkligen tala med en person som man gör vid medarbetarsamtal, som chef gäller det att ta tillvara och lära sig uppskatta dessa tillfällen. Själv känner jag en stor ödmjukhet inför dessa samtal och möjligheten att utvecklas tillsammans samtidigt som det väcker många andra tankar. Chefskap, ledarskap, föräldrarskap … Ju mer jag tänker i dessa banor ser jag hur de går hand-i-hand och de leder återigen tillbaka till grundtankarna bakom Lean: Det handlar om att utveckla människor och att utvecklas tillsammans med människor, det handlar om tydlighet och konsekvens. Det handlar också om att själv våga lyssna och ta till sig, att tacksamt ta emot både tydlighet och potential för egen utveckling.

De medarbetare som är rakast och ärligast är också dem du ska vara räddast om – det är de som utvecklar dig mest!

Be there or be square! Naturligtvis syftar jag på årsmötet, vilket även kommer att bli mitt sista framträdande som styrelsemedlem i Lean Forum Byggs styrelse. Det vore verkligen trevligt att få säga både tack och hej till så många som möjligt av er!

Mitt sista jobb för styrelsen sträcker sig dock en bra bit längre över året, då jag kommer att ingå i den arbetsgrupp som ska driva uppdateringen av boken ”Utmana dina processer”, ett arbete jag verkligen ser fram emot. Det är också ett sätt – både för mig personligen och för föreningen som sådan – att behålla kontakter och fortsatt kunna utnyttja gjorda erfarenheter och uppbyggda nätverk. Det finns fortfarande en stor potential (en del skulle nog säga utmaning) beträffande Lean inom byggsektorn och det är inspirerande att arbeta med att försöka styra branschen år samma håll som övrig industri. I detta arbete är det oerhört viktigt att vi eldsjälar håller ihop även utanför styrelsen; detta är egentligen hela syftet med Lean Forum Bygg, så ni får nog fortsatt räkna med mig ett bra tag framåt …

I övrigt arbetar vi på Peab just nu mycket med utvecklingsstyrning, en strukturerad modell där vi väver in förändringsledning för att säkerställa att vi når önskad effekt hela vägen vid utrullningen av projekt. Förändringen ska nå hela vägen ut till sista hantverkaren; alla förändringsprojekt handlar om människor och förmågan att förändra invanda beteenden, vilket i sig är en utmaning. Detta och andra förändringsprojekt och processer i ett aktivt Lean-arbete är vad som kommer att ta det mesta av min tid framöver.

Med det vill jag önska er alla en fantastisk sommar – vi ses på årsmötet!

Vem ska bygga åt allmännyttan? Har vi kapacitetsbrist eller är det en fråga om byggbranschens produktivitetsutveckling i alla led? Att det finns vilja att bygga nya bostäder bland de kommunala bostadsföretagen råder det inget tvivel om, men hur säkerställer vi att det finns entreprenörer som kan lämna konkurrenskraftiga anbud?

I takt med ett generellt ökat bostadsbyggande får vi signaler om fortsatta prisökningar och även signaler om få eller i några fall inga anbud i allmännyttans upphandlingar av nyproduktion av hyresrätter. I rapporten ”Allmännyttans upphandling av bostadsbyggande” framgår det att i 60 procent av allmännyttans upphandlingar har antalet anbud varit fyra eller färre, och i nästan 20 procent har endast en eller två anbudsgivare anmält sig.

Det är fler än bolagen i allmännyttan som vill öka byggandet i Sverige och alla slåss om samma resurser. Detta kan vara det som stjälper de högt ställda ambitioner som finns för att möta den akuta bostadsbristen. Enligt SABO finns det i dagsläget endast två genvägar för att förbättra situationen: En större andel av det som byggs behöver byggas inom resurseffektiva typhuskoncept, alternativt att vi förbättrar både kapacitet och konkurrensläge genom att få hit fler utländska entreprenörer som kan ta ett totalentreprenöransvar.

Arbetet pågår för fullt med att sammanställa årets aktiviteter, granska räkenskaperna och förbereda för ett intressant möte – Lean Forum Byggs årsmöte den 17 maj på Dome of Visions i Stockholm! Det intressantaste är dock inte det formella med redovisningar och sammanställningar, även om det inledningsvis naturligtvis måste vara tongivande. Vi kommer också att erbjuda inspirerande föreläsningar och interaktion mellan alla delatagre.

Själv ser jag verkligen fram emot att få träffa våra partner och medlemmar och ta till mig er input till det kommande årets aktiviteter – och den energi som förmedlas till den nya styrelsen som väljs på årsmötet! Förutom formalia, som vi inleder med, så fokuserar vi på de spännande talarna. Årets Lean-byggare kommer att vara på plats – med Värmdö kommuns Carina Molin – så att alla får lyssna till vad deras framgångsfaktorer varit med massor av tips till oss alla. Tro mig, jag har lyssnat till henne tidigare!

Vi får höra vad NCC gjort för att som leverantör möta de högt ställda kraven vid upphandlingen av västlänken genom anbudsledare Greta Jodal. Vi kommer även att få en presentation av arbetet bakom Trafikverkets inköpsstrategier. Det kommer att vara ett fullmatat möte där jag hoppas att också få träffa dig!

Image är allt, konstaterar vi glatt där vi glider runt i Björkliden med matchande, röda skidjackor. Den allvarliga undertonen i detta är att jag skäms å hela byggbranschens vägnar efter Uppdrag Gransknings program från igår. Är vi inte bättre än så här? Det vore lätt att skylla på att detta är ett enskilt fall, att det handlar om ETT företag som råkade hamna i blickfånget under olyckliga omständigheter.

Jag önskar att jag kunde säga att detta är undantaget som bekräftar regeln, men jag är faktiskt själv tveksam. De flesta underleverantörer är verksamma hos flera stora beställare, alla aktörer är sammanflätade med varandra. Jag blir ledsen när jag ser att alla fina ord och höga ambitioner inte räcker hela vägen fram. Just nu är det det utpekade företaget som får bära hundhuvudet, men indirekt drabbar det – med all rätt – hela sektorn. Går det egentligen att värdera hur mycket denna förlorade image kostar?

Själva skidar vi vidare i våra poppiga kläder som visar att vi hör ihop utan att avslöja vare sig utseende, ålder eller kön. Eller branschtillhörighet.

En sak som slagit mig under de senaste veckorna, bland annat från rundabordssamtalet jag nämnt tidigare, är alla människor som gör att jag känner mig rik. Igår kväll hade jag ett möte med en person som jag ursprungligen träffat genom mitt jobb och som i sig är en fantastisk resurs och nätverkare – otroligt berikande.

Liksom alla människor jag har förmånen att arbeta med och som inspirerar dagligen. Förra veckan satt jag med Johan och Tina i Lean Forum Byggs styrelse och detaljplanerade inför årsmötet och de ingår i samma grupp av ”rikedom”, en kreativ bas för de dagliga aktiviteterna. Det är ett sant privilegium att få ha kontakt med så många kompetenta människor!

Årsmötet håller således på att ta sin slutgiltiga form, där vi kommer att ha en tydlig koppling mellan forskning och tillämpning. Det är inte två spår som löper parallellt utan det är i interaktionen som det blir verkligt intressant. Ett tydligt exempel som jag ser det är när Trafikverket tar hjälp av forskare för att utveckla sitt sätt att agera vid strategiska inköp, vilket stämmer väligt väl överens med vad vi vill åstadkomma.

Inom Smart Built Environmet, på högskolor och universitet; alla söker vi industrialiserade processer för att ständigt förbättra oss – hur kan vi bygga en effektivare bas på digitaliserad teknik? Både tilläpning och forskning har höga ambitioner att verka för en ökad konkurrenskraft, drivet av behovet av byggnation i landet. Lyckas vi med det så är det den berikande omgivningen vi har att tacka!