Att nätverk är ovärderliga slog mig när jag började fundera på att fördjupa mig i Kanban, vilket passade som hand i handske med tanke på det seminarium som vår tidigare ordförande Kajsa Simu håller i slutet av månaden kring Last Planner. Det är nämligen så att jag ska ta itu med lite nya arbetsuppgifter, då jag fått ta över en helt (för mig) ny avdelning. Även om det rör sig om ”kända” kollegor så möts jag av helt nya utmaningar, nya informationsflöden, nya frågeställningar.
Hur ska jag få en ordentlig överblick, vad gör vi, hur mycket gör vi och gör vi rätt saker? Det var då jag kom att tänka på Kanban, att få en visuell bild av vad gruppen gör måste vara det rätta sättet? Vad kan förbättras, vad ska vi prioritera? Sagt och gjort, initiativet sparkas igång redan i december, där ett första steg för min egen del blir seminariet i Luleå med Kajsa. Med det föll verkligen alla delar på plats – nytt arbete med nya arbetssätt initierat genom en crash course i Kanban!
Många som arbetar med Autodesks mjukvara Revit brukar delta vid DFM-konferensen som anordnas varje år. Design Management Forum är ett mycket välbesökt evenemang med ett bra tvärsnitt från branschen närvarande. Nästa gång konferensen arrangeras är i mars nästa år, då jag har blivit inbjuden som Keynote Speaker att tala om Lean Construction och hur det fungerar med tanke på datorbaserade arbetssätt och mjukvaror.
Det känns verkligen positivt att de äntligen förstår hur de ska landa detta som ett verktyg i ingenjörens vardag och knyta det till Lean – det har varit ett långt steg! Dessutom har det koppling till digitaliseringen; det är just här som digitalisering och Lean har tydliga beröringspunkter. Jag är superglad över att få denna möjlighet!
Något som också gör mig glad är initiativet i Umeå, där partnerföretaget iTid koordinerar det nätverk inom Lean Forum Bygg som håller på att etableras i regionen. Helt fantastiskt att deras första arrangemang i början av september lockade 25 personer utan någon historik eller lokal förankring! Dessutom följer de nu upp med fler aktiviteter i form av seminariet ”Lean inom byggandet – tillämpade metoder och praktiska exempel” (inbjudan kommer inom kort). Det är här det verkliga intresset kommer; hur görs det på riktigt? Inspirerande!
Jag vill också påminna om Last Planner®-seminariet i Luleå den 24 november (anmäl dig via hemsidan); arrangemanget har väckt intresse även på andra håll och jag har redan blivit inbjuden att hålla motsvarande föreläsning i såväl Linköping som i Göteborg. Lean Forum Byggs nätverk fungerar verkligen!
Som Lean-ledare på Arcona går jag nu en grundläggande Lean-ledarutbildning som omfattas av totalt 20 dagar fördelade över ett halvår. Jag har precis avslutat det första blocket om tre dagar, vilka fokuserade på grunderna inom Lean och hur du bygger ett processinriktad ledningssystem på bästa sätt. Det jag har med mig, som jag inte reflekterat över tidigare, är förståelsen över de kulturkrockar som kan uppstå när vi tolkar hur Lean-arbetet ska organiseras på företaget.
Lars Sörqvist, docent på KTH, föredrog i ämnet och kom med en mycket intressant vinkling av problematiken som ofta uppstår. De goda exempel som vi ofta hänvisar till, både inom framgångsrika japanska och amerikanska bolag liksom den litteratur som finns att tillgå i ämnet, kräver att vi förstår respektive lands/författares ledarskapskultur. Både i USA och Japan har de ett mer styrt ledarskap än i Sverige, där vi snarare bygger vårt ledarskap på konsensus bland (helst) alla medarbetare. Det här behöver vi ha i åtanke när vi ska skrida till verket med vår Lean-implementering. Där amerikaner och japaner ser till mer involvering bland medarbetarna för att gå i riktning mot önskade Lean-läge, så behöver vi i Sverige tänka omvänt; för att nå önskat Lean-läge så är det snarare ledarskapet på chefsnivå som behöver skruvas lite på. Vi behöver bli tydligare i våra beslut, kommunicera dem bättre och leda med fastare hand.
Tack vare vår redan öppna ledarskapskultur i Sverige menar Lars Sörqvist att vi därmed har bättre förutsättningar att lyckas med Lean-implementeringen, då det är en mindre grupp inom respektive organisationen som behöver trimma sitt arbetssätt jämfört med andra kulturer. Jag kan själv se att vi i Sverige ibland behöver peka lite mer med hela handen för att tydligt styra i rätt riktning. Att arbeta Lean innebär att se helheten för verksamheten där ledningen definierar huvudprocesser utifrån verksamhetspolicy och dess mål. Därefter sätter organisationen tillsammans (för bästa implementering) de ledningsprocesser som ska gälla för att följa upp och mäta huvudprocessens mål. För att kunna leda krävs funktionsaktiviteter, eller så kallade operativa processer, som identifierar företaget bäst med de som arbetar inom respektive process.
Så kortfattat från mitt tredagarsblock: Kartlägg processer, uppskatta nuläget, FÖRSTÅ hur nuläget faktiskt ser ut, rita önskat läge per process – exekvera. Du ser, jätteenkelt!
Precis som min styrelsekollega Emile Hamon på Veidekke skriver även jag på andra portaler. Samhällsbyggarna har en blogg där jag senast reflekterade över en artikel i KTH Magazine om Jenny Johansson, civilingenjör från KTH och projektledare på ÅF. Hon leder projektet Ostlänken – sträckan Södertälje-Trosa – men menar att det kanske inte är så mycket ”ingenjörsjobb”.
Jag håller inte med; Jenny leder 200 specialister inom allt från berg och geoteknik till konstruktion och järnvägsteknik. Hur kan arbetet som projektledare för ett komplext miljardinfrastrukturprojekt inte uppfattas som ”ingenjörsjobb”? Hur kan arbetet att leda ett projekt med stor samhällspåverkan i generationer framåt, och att kommunicera med många olika tekniska specialister för att få alla att förstå varandra och det gemensamma projektet, inte uppfattas som ”ingenjörsjobb”?
Det finns idag mycket få, om ens några, tekniska problem som är avskilda från ekonomiska, politiska och sociala dimensioner, varför teknisk kunskap måste kunna kombineras med ekonomisk, politisk och social kunskap. Jenny Johanssons arbete är ett både imponerande och viktigt ”ingenjörsjobb” och precis som inom Lean är det avgörande med kommunikationen för att åstadkomma effektiva processer. Att leda tekniska specialister, organisera komplexa projekt och kommunicera med många olika aktörer är vad ingenjörer gör och behöver kunna göra år 2016.
I min roll som strategi- och verksamhetsutvecklingschef på Veidekke skriver jag även i en blogg för tidningen Byggindustrin, där jag funderar en del kring kopplingen mellan digitalisering och Lean. För mig är digitalisering en katalysator för Lean, även om jag kan känna att det ibland problematiseras lite för mycket kring detta.
Jag ser verkligen digitaliseringen som en pådrivare för ett mer Lean arbetssätt, eftersom du måste ha kontroll över dina processer. Det är som med automation; automatisera en dålig process så har du en automatisk dålig process … Det räcker med att titta på vår VDC-process (Virtual Design and Construction) där vi eliminerar hundratals kollisioner, problem som annars hade uppstått på arbetsplatsen. Varje kollision är ett rent slöseri som nu tas bort tack vare VDC. Studier visar att varje kollision kostar 15.000 kronor (eller mer, detta var ett tag sedan), sådant som nu digitalt eliminerats. På så vis blir en digital byggprocess även en mer Lean byggprocess.
Inom Lean Forum Bygg är vi i slutskedet av arbetet med uppdateringen av boken ”Utmana dina processer”, där vi siktar på att ha boken färdig och tryckt före årsskiftet. Arbetsgruppen bakom uppdateringen har gjort sitt och underlaget ligger nu ute på korrektur hos referensgruppen, det vill säga både ursprungsförfattarna och de som gjorde den första anpassningen mot byggbranschen.
I veckan påbörjas även arbetet med illustrationerna, spännande! Här på E.ON har vi just startat vårt pilotflöde i Lean-arbetet, vilket också är jättespännande. Vi jobbar med Produktionslyftets coacher Malin Hallin och Kalle Persson och har satt samman våra vägledande principerna, vilka vi faktiskt redan dragit praktisk nytta av – för första gången stoppade vi verkligen produktionen helt och hållet vid ett fel, något som känns riktigt bra!
För den som är intresserad av att lära sig mer om fjärrvärmeproduktion är för övrigt välkommen nu på lördag den 22 oktober då vi har öppet hus på Åbyverket i Örebro. På fredagen kvällen innan har vi en fest för alla medarbetare i samband med att vi levererat fjärrvärme till Örebro stad i 60 år, vilket då firas med både fest och öppet hus. Alla är välkomna på lördag mellan 11:00 och 14:00!
Avslutningsvis vill jag uppmana dig som ännu inte nominerat din kandidat till Årets Lean-byggare att göra det. Prisutdelningen sker i mars 2017, men vi behöver din nominering senast den 1 december. Lycka till!
Enkelriktat – briljant och inspirerande! Införande av nya och/eller förbättrade arbetssätt kräver alltid ett tydligt engagemang av företagets ledning. Klarar inte ledningen av att förklara och tydliggöra behovet samt motivera den förestående förändringen, så kommer sannolikt inte organisationen heller att prioritera den. Detta är i min mening en hygienfaktor för att ens påbörja ett förändringsarbete.
Jag tror att många av oss tyvärr fått bevittna satsningar på att ”bli Lean” misslyckas just för att införandet drivits som kampanjer eller setts som tidsbegränsade ansträngningar. Självklart ligger det en större nytta i att studera lyckosamma genomföranden och jag blev inspirerad av uppföljningsartikeln om Lindbäcks Bygg AB . Här pratar VD Stefan Lindbäck om förhållningssättet ”One Way”, vilket är så enkelt och självklart att jag vill kalla det briljant! Inom ”One Way” kan man inrymma allt som företaget behöver vara överens om för att rikta all kraft åt rätt håll: Strategi, standardiserat arbete, psykosocial arbetsmiljö, ordning och reda … Vad än jag utmanar ”One Way” med så tycks det hålla! Bestämmer vi hur vårt företagsspecifika ”One Way” ska se ut, samt är villiga att kontinuerligt förändra och förbättra detta, så är väldigt mycket vunnet. Tack för den, Lindbäcks!
Just nu är också anmälan till ”Årets Lean-byggare 2016” öppen med sista anmälningsdatum 2016-12-01 och jag är förväntansfull inför att få ta del av fler goda exempel – för anmälan och nomineringar, klicka på hemsidans flik ”Årets Lean-byggare”!
Jag är mammaledig från jobbet på fastighetskontoret vid Malmö stad fram till mars, vilket gör att jag befinner mig lite utanför min ”jobbvardag”. Det hindrar dock inte att jag funderar vidare på en del tankegångar jag hade innan ledigheten, tankar som jag tror att jag delar med många.
Vid arbetet med en detaljplan så ingår det ofta flera kommunala avdelningar som i sin tur består av olika personer som sitter på olika platser och har olika inriktningar – en massa olika kompetenser, vilket är jättebra, men även olika intressen. Någon lyfter vikten av breda gator, en annan betonar byggherrarnas önskemål, en tredje fokuserar på miljön. För att få en helhetsbild av var vi är i processen, och för att undvika missförstånd, vore det bra med en visuell styrtavla någonstans där vi kan ses för att diskutera planen och få en komplett överblick var vi är i processen. Är alla utredningar beställda? Det händer att sådant missas! Här kan vi även fånga upp saker som kan komma upp till diskussion: Dagvattenfrågor, parkeringar eller andra saker som vi vet ofta dyker upp som problem förr eller senare.
En sådan visuell styrtavla tror jag skulle kunna utgöra ett verkligt stöd i processen; vem som kan ta fram en sådan är något jag ska spåna vidare på när jag är tillbaka …
Jag har funderat en del kring Lean och erfarenhetsåterföring, medarbetarinvolvering … Andon-snöret är en mycket bra symbol för Lean-arbetet, ett genialiskt sätt att tidigt och direkt lyfta ett problem. Det behöver inte vara ett fysiskt snöre, det finns olika sätt för att uppnå samma sak, exempelvis daglig styrning eller morgonmöten.
Det viktiga är att det sker i en nära koppling till den som är drabbad och att det lyfts direkt – inga långa byråkratiska kedjor med rapporter och dokument. Just att tidigt, obyråkratiskt och visuellt lyfta och gemensamt lösa problemet innebär samtidigt en ökad involvering för medarbetarna, de ser att de på ett helt annat sätt kan påverka sin arbetssituation utan att gå via förslagslådor och förbättringsarbete. Det är ett arbetssätt som Lean stödjer och som jag ser som något väldigt positivt för den psykosociala arbetsmiljön. Detta, liksom tanken på att varken överbelasta människor eller utrustning, är något som kommit bort lite på senare tid.
Båda går dock hand-i-hand med tankarna på personalens delaktighet, vilket vi alla vet är avgörande i Lean-arbetet.
Det är mycket som sker nu, inte minst inom Skanska. Vi har ett stort fokus på säkerhetsfrågor där vi framförallt betonar din egen roll, hur du själv arbetar med detta – på sätt och vis en form av ”rätt från mig”. Visst ska alla regler och processer vara på plats, men det viktigaste är ändå att du själv agerar på rätt sätt.
Vad vi gör är att vi lyfter frågan till en annan nivå, ovanför regelverket – det gäller att ta hand om oss själva och varandra, privat som på jobbet, det handlar om inställning. Det känns mycket bra med denna satsning som jag stödjer helhjärtat och den går också hand-i-hand med Lean Forum Byggs uttalade inriktning mot säkerhets- och arbetsmiljöfrågor. Tillsammans försöker vi ändra vårt ”mindset” beträffande att stödja och hjälpa varandra.
Inom Lean Forum Bygg planerar vi också för en regional träff i Stockholmsområdet någon gång under Q4 eller Q1, ett frukostmöte som vi förhoppningsvis kan hålla på något intressant företag. Vi har redan haft en del möten för att identifiera intressanta teman och talare, men har du något inspel så är du alltid välkommen att kontakta någon av oss i styrelsen.